Hoppa till huvudinnehåll

Åboland

Är julskinkans tid förbi? Inte än men fler rätter tävlar med julbordets klassiker

Uppdaterad 23.12.2021 11:43.
Köpman Tobias Eriksson håller en mindre skinka och en vegansk julskinka i händerna i sin matbutik.
Bildtext Enligt Tobias Eriksson har intresset för megaskinkor minskat, folk vill ha mer variation på julbordet.

I Finland säljs 6,5 miljoner kilo julskinka varje år. Men samtidigt växer "vego-trenden", speciellt bland yngre, och köttkonsumtionen har stagnerat i Finland. Hotas julskinkans självklara plats på julbordet?

Både ur hälso-, miljö- och klimatsynpunkt borde västvärlden se över sin köttkonsumtion. Redan nu upptar jordbruket hälften av jordens beboeliga yta. Eftersom köttproduktion kräver stora arealer skulle det behövas en till planet för att tillgodose behovet om hela jordens befolkning skulle äta lika mycket kött som människorna i västvärlden.

Men utbudet och försäljningen av växtbaserade livsmedel ökar i butikerna och köttkonsumtionen i Finland har nu stagnerat.

Syns det här på julbordet som är så pass förankrat i traditioner? Håller julskinkan fortfarande platsen som julbordets kronjuvel eller symboliserar den en svunnen tid av köttfrossa och överkonsumtion?

– Ska vi säga som så att om vi säljer flera hundra vanliga julskinkor så går det åt kanske tio-tjugo veganska skink-alternativ. Vi får också ofta frågor om ekologiska julskinkor men när kunderna hör priset, som är ungefär tre gånger högre, så svalnar oftast intresset snabbt, säger köpmannen Tobias Eriksson i K-butiken i Kimito.

Rökt strömming.
Bildtext Rökt strömming - kanske ett intressant alternativ på det finska julbordet.

Å andra sidan har han märkt av att folk vill ha mindre julskinkor nu.

– Julbordet har blivit rikare. Förr satsade man på lådor, någon sill och en stor julskinka. Nu har man mer variation på julbordet och speciellt intresset för mera fisk har ökat. Rom säljer bättre och folk vill gärna experimentera med att grava eller röka själva hemma. Intresset för sill har däremot svalnat något, säger Eriksson.

Europeer äter 64 kilogram kött per kapita – afrikaner 13 kilogram

Lina Wilson från Pargas och Sophie Doktar från Vörå studerar miljöförändring och hållbar utveckling vid Helsingfors universitet och driver tillsammans instagramkontot Klimatkompisar. Båda kommer att satsa på veganska alternativ den här julen.

– Inför årets julbord är jag väldigt inspirerad att testa mer veganska rätter. Det känns modernare att ha fler vegetariska och veganska rätter än tidigare. Jag ser fram emot att komma bort från att fokusera så mycket på köttet och tycker det är kul att hitta på nya alternativ som är både goda och spännande. Till exempel kan man laga vegansk skagenröra eller svampsallad, säger Sophie Doktar.

Lina Wilson håller med.

– Om man är en blandad grupp där vissa vill ha kött och andra vill ha mer veganska rätter så finns det rum för både och. Man kan ta det i små steg, säger hon.

Det behöver kanske inte heller finnas mat i överflöd utan man tar så mycket man behöver.

― Lina Wilson

1960 åt finländarna 32 kilogram kött i året per person, i dag ligger konsumtionen på cirka 80 kilogram. Den siffran inkluderar ben och motsvarar cirka 64 kilogram benfritt kött. Men all statistik baserar sig på de siffror som inkluderar ben eftersom de är absoluta.

Ju rikare länder blir, desto mer kött konsumerar man i dem. Nordamerika är den kontinent med störst köttkonsumtion, där äter man 98 kilogram kött i året per person, motsvarande siffra för Europa är 64 kilogram. Minst äter man i Afrika där varje person konsumerar cirka 13 kilogram kött i året per person. Prognoser visar dock att den globala köttkonsumtionen kommer att öka från drygt 300 till 450 miljoner ton till år 2050.

"Jag tror fler firar en helt vegansk jul år 2035"

– Det viktigaste är förstås vad man gör året runt, faktum är att vi konsumerar alldeles för mycket kött och det är viktigt att vi minskar den totala konsumtionen. Men julbordet reflekterar kanske ändå lite hur man äter resten av året och för mig reflekterar det mina egna värden – hur jag vill leva, säger Doktar.

Wilson anser att finländarna kan behöva tänka på sitt förhållande till kött.

– Vi måste äta mindre kött för att konsumtionen ska vara hållbar. Vår syn på kött kanske borde bli lite annorlunda, att det skulle vara en lyxvara som man kanske inte äter allt för ofta. Julen kan ju därför vara en tid då man faktiskt äter kött, satsar på lite bättre råvaror och ser det som en lyxprodukt, säger hon.

Redan förra året testade Doktar att bjuda familjen på vegansk sill.

– Det är tofu istället för fisk, och den blev väldigt omtyckt i familjen, vissa gillade den bättre. Dessutom är den lätt att byta ut eftersom den går att köpa färdig i butiken. Sen är ju många rätter redan vegetariska som jullådor och rosoll. Vill man så kan man även byta ut fiskrom mot ett veganskt alternativ som är algbaserat. Det finns massor av alternativ och tips på nätet, tipsar Doktar.

Sofi Doktar från Vörå (vänster) och Lina Wilson från Pargas (höger).
Bildtext Sophie Doktar (vänster) och Lina Wilson (höger) driver tillsammans instagramkontot Klimatkompisar.

Båda tror att julbordet kommer att vara grönare år 2035.

– Jag tror att överflödet av kött kommer att ha försvunnit. Många kommer att servera något slags kött ännu, men alla har nog övergått till mer växtbaserade alternativ och många fler kommer att fira en helt vegansk jul år 2035, säger Doktar.

– I en framtida utopi skulle julbordet ha mycket mer växtbaserade alternativ. Sen behöver det kanske inte heller finnas mat i överflöd utan man tar så mycket man behöver och satsar på lokala råvaror och fisk om man har möjlighet till det, säger Wilson.