Hoppa till huvudinnehåll

Åboland

Ny utredning visar omfattande diskriminering av döva och teckenspråkiga i Finland under de senaste hundra åren: "Samhället är inte tillgängligt för oss i dag"

Från 2021
Händer.
Bildtext Bildsättningsbild. Det finns fortfarande många utmaningar för hörselskadade och teckenspråkiga.

Medicinska ingrepp utan resultat, diskriminering på arbetsplatsen, och utebliven undervisning i teckenspråk. Bland annat det här har döva och teckenspråkiga blivit utsatta för i Finland under 1900-talet fram till i dag, visar en ny utredning.

Utredningen har tagits fram av Helsingfors universitet tillsammans med fem andra högskolor och tio forskare.

Runt 200 döva personer har i utredningen fått beskriva upplevelser från olika livsskeden. Bland annat kan man läsa om hur en del barn på 1960-talet utsattes för experimentella öronoperationer utan barnens medgivande.

Birgitta Kronberg är kontaktperson för föreningen Svenska hörselskadade i Åboland. Kronberg välkomnar rapporten, och säger att det är viktigt att liknande satsningar görs för att belysa problemen som fortfarande kvarstår i samhället, även om situationen för döva och hörselskadade har förbättrats.

– Det är många som inte känner till hur personer i utsatta positioner har det, så det behövs alltid den här typen av utredningar. Samhället är inte tillgängligt för oss i dag.

Kronberg har själv kraftigt nedsatt hörsel och använder hörapparat, men trots det har hon ofta svårt att höra vad som sägs. Speciellt under pandemin då de flesta har använt munskydd på allmänna platser. Det blir mycket svårare att uppfatta vad som sägs då man inte kan läsa läppar.

– Om man till exempel sitter i ett större väntrum är det svårt att höra vilket namn som ropas upp. Också då man reser kan det uppstå liknande problem. Det är många föreläsningar och evenemang man inte kan delta i. Under pandemin har det dröjt innan man har kunnat se på presskonferenser med text på arenan.

Öra med hörapparat
Bildtext Hörapparater kan hjälpa den som har en hörselskada, men för en del kan det vara svårt att höra trots apparaten.
Bild: Unsplash / rawpixel

Enligt rapporten har döva och teckenspråkiga utsatts för bred och strukturell diskriminering under de senaste drygt 100 åren. Ännu under de senaste åren har döva uppmanats söka sig till branscher eller högskolor där konkurrensen är lägre. Vid en del högskolor har man redan på förhand meddelat att branschen inte passar för döva, och att döva därför inte borde studera ämnet överhuvudtaget.

Kronberg säger att det krävs mer kunskap i samhället om dövhet och hörselskador för att minska den här typen av diskriminering.

– Det är ju upp till varje högskola eller organisation att ta reda på hur de kan förbättra hörbarheten så att alla har möjlighet att studera.

Enligt Kronberg är många sammanhang fortfarande otillgängliga för hörselskadade och döva. Ibland upplever hon också att man struntar i att använda de hjälpmedel som faktiskt finns.

– Ett exempel är inom politiken. Det finns inte tillräckligt bra hörbarhet i många fullmäktigesalar för att det ska vara möjligt för oss att delta. Vi borde ha möjlighet att delta i alla sammanhang och borde aldrig uteslutas.

Fördomarna kring hörselskadade har ändå minskat, enligt Kronberg, tack vare all upplysning som hörselskadade själva tillsammans med olika intresseorganisationer bidrar med. Det finns större förståelse i samhället, och dessutom har tröskeln för att söka hjälp blivit lägre.

Svenskan är extra viktig

Kronberg säger att utbildning och information behövs för att förbättra situationen för hörselskadade och teckenspråkiga i Finland. Enligt Kronberg behövs det mer textning, och även skrivtolkning och hörselslingor kunde användas i högre utsträckning. En skrivtolk skriver ner det som sägs, så att det är möjligt att läsa. En hörselslinga kan användas för att förstärka ljud som överförs från mikrofoner till hörselapparater på till exempel teaterföreställningar.

För finlandssvenskar är det dessutom väldigt viktigt att få prata sitt modersmål. Det här förbättrar hörbarheten betydligt, enligt Kronberg.

– Vi finlandssvenskar artikulerar bättre än man gör i rikssvenskan, vilket gör det lättare att läsa läppar. Svenskan är därför otroligt viktig för oss.

Diskussion om artikeln