Hoppa till huvudinnehåll

Titta och lyssna

Samhällsdebattören Risto E.J. Penttilä: "Vår Nato-option är inte evig"

29 min
Samhällsdebattören Risto E.J. Penttilä gästar Daniel Olin för att diskutera Nato, Ryssland och amerikanska jaktplan – men också sina ovanligt våghalsiga föräldrar. Mamman var luftakrobat och pappan var stridspilot. Samhällsdebattören Risto E.J. Penttilä gästar Daniel Olin för att diskutera Nato, Ryssland och amerikanska jaktplan – men också sina ovanligt våghalsiga föräldrar. Mamman var luftakrobat och pappan var stridspilot. - Spela upp på Arenan

Ryssland är aggressivt och starkt, men västvärlden står splittrad. Samhällsdebattören Risto E.J. Penttilä förutspår att Finland snart kan stå inför ett vägval: går vi med i Nato eller stannar vi utanför?

Borde Finland gå med i Nato?

Det är en evighetsfråga som länge spökat i knutarna.

Men för bara en vecka sen blåstes dammet av debatten då den internationella konsulten Risto E.J. Penttilä gjorde djärva uttalanden i Yles diskussionsprogram A-talk. Till mångas häpnad och förundran påstod han att Finland så snart som i februari kan tvingas fatta beslut i frågan om ett Natomedlemskap.

– Jag ger inte intervjuer varje dag, men det som händer i Europa nu är mycket viktigt, fastslår Penttilä i samtalsprogrammet Daniel Olin.

Natohöken gör comeback

Penttilä har länge haft som sin mission att föra Finland allt närmare väst. Ofta i egenskap av frispråkig konsult och provokativ samhällsdebattör, men tidvis har han också gett sig in i politiken.

Redan på 90-talet förespråkade han högljutt för ett finländskt medlemskap i Nato.

– Då var Ryssland svagt. Nu är Ryssland ganska starkt. Då var Ryssland på väg nedåt. Nu försöker Ryssland bli en stormakt igen. Det finns stora skillnader, men en sak är identisk: man vill inte att väst kommer nära Ukraina eller ryska gränsen.

Penttiläs framtidsscenarier bottnar i krisen i Ukraina. Konflikten fick sin början år 2014, då ryska specialtrupper utan nationalitetsbeteckning invaderade Krimhalvön. Genom en hastig och illegitim folkomröstning återförenades halvön med Ryssland. Ryska flaggor hissades, klockor ställdes om och ryska rubeln sattes i omlopp.

Numera krigas det i östra Ukraina och trycket vid den ukrainska gränsen ökar. Man befarar nu att Ryssland förbereder en massiv militär operation.

En man med glasögon, mörk kavaj och rosa skjorta tittar in i kameran och ler.
Bildtext På 90-talet var viljan att föra Finland närmare Europa så stark att Penttilä grundade ett eget parti, Ungfinnarna. År 1995 valdes han in i riksdagen, men fyra år senare kraschlandade partiet. Efter det har han kandiderat i både EU-val och riksdagsval för Samlingspartiet.

– Läget blir ett helt annat om det blir krig mellan Ukraina och Ryssland. Då är vi tillbaka i slutet av 1940-talet då man började bygga upp Nato. Då frågar man vem är med och vem är utanför, säger Penttilä.

Det hela blir inte bättre av att västvärlden i dag är splittrad, berättar han. USA har en svag president, Tyskland saknar en stark ledare, och Storbritannien har lämnat EU. Ekonomiska sanktioner biter inte på Vladimir Putin som hungrar makt och status.

Därför kan Nato bli viktigare än någonsin, säger Penttilä.

– Det är mer sannolikt att man kommer att använda militär makt än att uppnå en fredlig lösning. Det är fortfarande möjligt med en kompromiss, men det skulle behövas en väldigt stor kompromiss för att inte behöva använda militära medel.

Men president Niinistö har ju en öppen relation med både Joe Biden och Vladimir Putin. Räcker inte det ganska långt?

– Jo, det räcker till en viss grad. Men vi har inte Nato-optionen i evighet. Det kan hända att man måste fatta ett beslut. Det kan hända mycket snabbt. Om vi då stannar utanför är det dåligt för Finlands säkerhet.

“Nato – no action, talk only”

Vissa utrikespolitiska experter menar att Penttiläs dystra spådomar om det spända läget inte är aktuella, att han bara vill skrämma upp folk.

Hur svarar han på det?

– De bor i en bubbla. Det är problemet i Finlands utrikes- och säkerhetspolitiska diskussioner just nu. Man följer inte tillräckligt noga med det som händer i Ukraina och Ryssland, det som händer i USA:s utrikespolitik.

Det är Nato eller ingenting

― Risto E.J. Penttilä

Till exempel Finlands tidigare Rysslandsambassadör René Nyberg är skeptisk till ett finländskt Natomedlemskap. I ett tidigare avsnitt av Daniel Olin konstaterar han att Ryssland är en instabil stormakt till granne som man inte ska leka med. För Finland är Ryssland ett dilemma som inte går att lösa, endast behärska.

– Jo, det stämmer! Helt och hållet. Men det stämmer även om vi blev Natomedlem. Vi skulle fortfarande ha ett dilemma som borde hanteras, säger Penttilä i respons.

Penttilä må vara en trogen vän till Nato, men även hans tro på den militära alliansen har vacklat ibland.

– Nato är mer av en politiskt talking shop. No action, talk only. Alla stora projekt har gjorts utanför Nato. Jag tänkte länge att det perfekta för Finland vore ett nära samarbete med Sverige och USA. Men det här finns inte på menyn, det är Nato eller ingenting. Då måste man välja och då är det Nato.

Vågade utspel och småskaliga skandaler

Förra veckan beslöt Finland att köpa 64 stycken amerikanska jaktplan. Det är ljuv musik i Penttiläs öron.

– Köpet fördjupar vårt samarbete med USA. Vi har redan mycket samarbete med Nato, men det är viktigt att vi samarbetar med USA, som är den enda stormakten kvar i väst.

Penttilä jobbade själv som specialforskare vid Försvarsministeriet år 1992, då Finland köpte 62 stycken jaktplan från USA. Då fick de konkurrerande sovjetplanen nobben.

Kvinna sitter i ett jaktflygplan. En man hjälper henne att placera en hjälm på huvudet.
Bildtext Risto E.J. Penttilä jobbade nära Elisabeth Rehn (på bild) då hon som försvarsminister köpte de amerikanska Hornet-planen år 1992. "Hon var en förebild och symbol för det nya moderna Finland" säger Penttilä i dag.

– Då handlade det bara om kostnader och teknologi. Och så var det nu också. Processen var mycket icke-politisk. Men man måste fundera på hur världen ser ut nu. Om det hade funnits två plan med samma poäng och nivå – då hade man valt det amerikanska i alla fall.

Också på den tiden vågade Penttilä provocera. Som ung utrikespolitisk forskare var han en av de första att offentligt ifrågasätta den sovjetvänliga VSB-pakten.

– Det var spännande. Hela världen förändrades och vad gör Finland? Ingenting. VSB var nödvändigt i många decennier, men vad behövde man det för efter kalla krigets slut?

Penttiläs debattöppning ledde till en småskalig skandal: den ryska ambassadören och den finländska utrikesministern tågade demonstrativt ut ur salen mitt under presentationen.

Men det var nog en större skandal för Penttilä själv.

– Stipendier som jag trodde att jag hade försvann, säger han med ett skratt.

Risto E.J. Penttilä

Risto E.J. Penttilä gästar Daniel Olin i kväll klockan 19.00 på Yle Fem och på måndag 20.12 kan en längre version av intervjun höras i Yle Vega klockan 19.22. Hela intervjun finns också på Yle Arenan.

Hör Risto E.J. Penttilä berätta om sina ovanliga föräldrar - pappan var stridspilot och mamman luftakrobat: