Experiment med returvärme i Borgåskola sparade mycket energi – Borgå stad ska utreda om tekniken kan installeras i flera fastigheter

Resultaten från det nya energiekosystemet som testats i Porvoon Keskuskoulu i Borgå visar omfattande besparingar i både energiförbrukning och kostnader.

Ett energiekosystem som går ut på att byggnader lånar värme av varandra installerades i Porvoon Keskuskoulu i Borgå i december ifjol.

De första resultaten från det här experimentet har nu kommit och visar avsevärda besparingar på flera plan.

Mer än 90 procent av den värmeenergi som förbrukas i Keskuskoulu är returvärme från fjärrvärmenätet med hjälp av den så kallade PIP3-metoden.

Resultaten visar också fastighetens energiförbrukning och - kostnaderna har sjunkit med flera tiotal procent. Den årliga besparingen i energikostnader är 60 000 euro.

Lokalitetsdirektör Mikko Silvast vid Borgå stad är nöjd med hur projektet utfallit.

– Jo, vi är nog riktigt nöjda med de här preliminära mätresultaten. Vi ska nu se över den första värmesäsongen och analysera data för att se hur omfattande en utvidgning till andra fastigheter kan tänkas bli, säger Silvast.

Returvärme används för att värma upp på nytt

Idén går i korthet ut på att mera effektivt använda returvärmen i fjärrvärmenätet genom att styra värme till lokaler efter behov.

Tack vare ett tvåvägssystem kan man i fastigheten samla upp spillvärme och skicka den tillbaka ut i fjärrvärmenätet.

Det här betyder samtidigt att man kan använda svalare vatten i fjärrvärmerören och ändå få fastigheten lika varm.

Uppvärmningen i en byggnad optimeras genom sensorer som mäter värmeförhållanden, fukt, koldioxid men också hur många människor som finns i ett rum och vilka tider de finns där.

– Vi kallar det för energiremont för att se vad man kan nå om man sätter in all den kunskap som finns för att styra och hålla förhållanden ideala i en fastighet, säger värme- och produktionschef Ari Raunio vid Borgå Energi.

Keskuskoulu var en tacksam men krävande fastighet för projektet eftersom byggnaden är gammal och stor med mycket teknik.

– Det var ett ganska krävande objekt att hantera men resultaten är ju till och med över förväntningarna. Energiförbrukningen har sjunkit markant, säger Raunio.

Tekniken bidrar också till att förbättra effektiviteten i kraftverket som producerar värmen genom att minska bränsleförbrukningen.

Raunio är dessutom nöjd med hur systemet också bidragit till att förbättra effektiviteten i rökgasskrubbern eller röktvätten som används i kraftverket i Tolkis. Skrubbern tvättar och tar samtidigt tillvara energi ur rökgaserna.

Nya energiprojekt på många håll i Borgå – el ska sparas och utsläpp minskas

Det gäller 17 offentliga lokaler.

Idén är att systemet sätter fastigheter i en slags symbios med varandra, lite som ett ekosystem i miniatyr.

– På sikt blir det möjligt att ta in värmen från en fastighet som har mer energi än den själv använder och flytta den till till exempel Keskuskoulu. Vi kan alltså utnyttja den sidan av fjärrvärmesystemet till att överföra värme från plats A till plats B, säger Raunio.

Under experimentets gång har energiverket följt med hur värmen styrts med hjälp av artificiell intelligens och hur bra den balanserats.

Nu ska man försöka se hur stor potentialen är att uppnå bättre balans mellan olika fastigheter som är anslutna till Borgå Energis fjärrvärmenät och fjärrvärmeproduktion.

Infrastrukturen avgör hur systemet utvidgas

Mikko Silvast tror starkt på det nya systemet och utgår ifrån att diskussionerna fortsätter bara all data har analyserats.

– Om resultaten verkligen är så här bra och de kan bekräftas så finns här inga hinder för en utvidgning, men vilka byggnader som kan bli aktuella väljs först senare, säger Silvast.

Det finns inga öronmärkta fastigheter men det lutar mot större byggnader i stil med Keskuskoulu.

– Vi börjar säkert med att titta på större skolbyggnader och daghem, men i första hand på fastigheter som ger största möjliga behållning av systemet, säger Silvast.

Innan beslut fattas ska alla involverade aktörer och parter samlas för att diskutera resultaten.

Det finns alltså vilja att utreda hur flera av stadens fastigheter kunde bli en del av nätverket, men också utmaningar som kan kräva större investeringar.

– Det här är sådana lösningar som avgörs av om det finns plats i fjärrvärmenätet. Det här är någonting man absolut inte bara kan kopiera från en fastighet till en annan, säger Ari Raunio.

När det gäller andra offentliga fastigheter som skolor, daghem eller ishallar är det infrastrukturen och kapaciteten på plats som avgör förutsättningarna för en utvidgning.

– Man måste se hur vårt värmerörnät ser ut på den platsen och hurdana vattenflöden vi har. Men det kommer säkert att bli flera sådana här, men till och med för oss har det varit tidskrävande, ett långt projekt att koppla alltihop, säger Raunio.

Han betonar att det inte bara är staden och energiverket som varit involverade utan också Dimfrost som står bakom tekniken och Iotoi, Hailer och MaWi Automation som utvecklat styrningssystemet.

En utvidgning kräver således en större investering och arbetsinsats, men Raunio tror att de summorna kommer tillbaka om besparingarna fortsätter vara lika stora som för Keskuskoulu.

Staden är en bra kund, men Borgå Energi är också intressade att hitta en aktör som använder mycket energi som ger överskottsvärme, alltså en producent i fjärrvärmenätet.

– Vi har lite smått testat trerörssytemet i företaget Eino Korhonens fabrikshall som eventuellt kunde vara en producent. Det är sådana här fastigheter som man kan kartlägga, fast det inte finns så många i fjärrvärmenätet i Borgå. Nog hittar vi säkert någon här i framtiden.