Julgransförsäljningen har börjat – årets julgran ska vara grön, men dagisbarn har förslag på förbättringar
På fredagen inleddes julgransförsäljningen på 17 olika platser i Åbo. Försäljningen pågår ända till klockan 11 på julafton.
Julgransförsäljningen har ändrat karaktär under de 50 år som gått sedan Asko Pahikkala för första gången stod vid Aura ås stränder och sålde julgranar med sin pappa. Då var det -30 grader kallt, det fanns en meter snö och själv var han en meter kortare.
– Till en början var det toppgranar som såldes, och det fanns många försäljare. Från 1980-talet blev sedan de odlade granarna allt vanligare, säger Pahikkala.
Årets trend är odlade, ansade granar på cirka 2,30 meter. Då är de lätta att ta med sig i bilen, de ser ståtliga ut inomhus, och det ryms både en toppstjärna och en julgransfot och de rör ändå inte i taket. Och så ska de vara vackert gröna.
Bland annat sådana granar säljs i Åbo på 17 officiella ställen, men det kan finnas flera försäljare på samma ställe. Ställena auktioneras ut.
Kring Åbo Domkyrka finns 20 försäljningsplatser, och i Boreparken finns egentligen 10 platser, men Pahikkala har reserverat dem allihop.
– Förr fanns det tillräckligt med kunder för alla försäljare, men skulle här finnas tio försäljare så skulle ingen av oss få någon vinst. Så jag ropade in alla tio platser på julgransauktionen, säger Pahikkala.
Han avslöjar att han betalat sammanlagt 1 500 euro för att få vara ensam försäljare i parken, så han får sälja rätt många granar innan han får någon förtjänst.
– Det är nog mera en bisyssla för mig. I fjol sålde jag drygt 200 granar här, men det är en tradition som är värd att fortsätta med, säger Pahikkala.
Också plastgranar barrar
För många Åbobor är det också tradition att komma tillbaka till samma försäljare år efter år. En del kommer till och med tillbaka efter några års paus.
Pahikkala berättar om en familj som i några år haft en plastgran, men sedan började den barra. Plasten hade kanske utsatts för solsken eller stora temperaturförändringar, så granen som de trodde var en evig investering fick slängas ut efter några år.
– Och så doftade den ju ingenting heller. Den riktiga julgransdoften är för många jätteviktig för att man ska få den riktiga julstämningen, säger Pahikkala.
Årets trend är närhet
För att en julgran ska bli riktigt vacker gäller det att klippa och ansa den två gånger per år. Det gör både Asko Pahikkala liksom familjen Rantanen.
– Årets trend är en gran som har vuxit sig tät, går nästan ända till taket, men den får inte vara alltför bred, eftersom man ska rymmas att gå förbi den eller dansa kring den utan att fälla den, säger Henri Rantanen, som säljer julgranar på Salutorget.
Familjen Rantanen har sålt julgranar från Pöytyä på Salutorget i mer än tio år. Och det är faktiskt en familjebusiness, så att både pappa Marko, tillsammans med söner, döttrar och svärsöner sköter om granarna.
De är beredda och har alla möjliga sorters granar till salu, både stora och små, men de flesta granar som säljs är lite under 2,50 meter. Då är de lämpligt höga för de flesta bostäderna i centrum av Åbo.
– En annan trend är närhet, att vi får vara tillsammans under julen och nära varandra. Det talades redan i fjol om att det var en trend, och det märks ännu tydligare i år då folk kommer fram till oss, säger Rantanen.
Tusen julgransbollar är för mycket
Men vilken är årets julgranstrend om man frågar de yngre experterna?
På Daghemmet Port Arthur i Åbo förklarar Lovisa att en julgran måste ha bollar och julgranspynt, annars är det ingen riktig julgran.
– Och den ska ha en stor stjärna i toppen, men bara en, säger Lovisa.
Ville behöver inte köpa någon julgran, för de har sedan tidigare en plastgran hemma.
– Den är inte ens på riktigt, men den är nog fin och vacker ändå, säger Ville.
Lovisa, Julius, Ville och deras kompis visar på dagisets julgran hur man skiljer en riktig gran från en plastgran.
– Känn på den. Man sticker sig inte på barren, och sedan har den barr längs hela stammen. Där ska det på riktigt vara brunt, säger Julius.
Barnen slår snabbt fast att det är en plastgran, men den är lika fin som en riktig gran.
– Där är ganska lite juttur på den, men den är nog fin ändå, säger deras kompis.
Jutturna är alltså alla röda bollar och annat julgranspynt. Det skulle alltså få vara mycket mera. Barnen förklarar att en julgransboll är för lite, men tusen är för mycket, så någonting däremellan kanske är lämpligt.
Alla fyra barnen har beundrat den stora julgranen vid Åbo domkyrka, rikets främsta gran, som i år är 23 meter hög. Det skulle vara fint att ha en stor gran på sin egen gård, men den får inte vara så stor att den faller ut på gatan om den skulle välta.
Men ett är åtminstone säkert – att granen ska vara grön. Eller ska den?
– Fast det finns vita granar också. De är också fina, säger kompisen.
– Jag skulle tycka om gula julgranar eller av guld, för de är också vackra, säger Julius.
– Regnbågsfärgade julgranar skulle vara fina, för de har så många färger, säger Lovisa.
Det är ett tips som de ger helt gratis till julgransförsäljarna.