Från "nej tack!" till "jo, varför inte!" – så här ser Finlands kärnkraftshistoria ut i ett nötskal

Finlands kärnkraftshistoria är kort, men färggrann. På sjuttiotalet protesterades det vilt och den gröna rörelsen tog fart – men i dag är protesterna inte lika häftiga och många frågar sig om inte kärnkraft i sig kan vara ett grönt alternativ.

I mars 1980 hålls en stor antikärnkraftsdemonstration i Helsingfors.

Kärnkraft väckte starka känslor då och många gick med en gul plojknapp med en röd och glad sol i mitten på bröstet. På knappen stod det inte "Kärnkraft – nej tack", utan "Atomkraft – nej tack!" Det här var för att koppla ihop den civila kärnkraften med militära kärnvapen.

Greenpeace och miljövänner var aktiva demonstranter och det var samma rörelse som senare skulle leda till att Gröna förbundet bildades.

I dag har idealen förändrats.

Finsk Energiindustri: Stödet för kärnkraft når rekordhöjder i Finland

Elproduktion med låga utsläpp är populärt i Finland.

Viktigt att vara vän med öst

Det var i början av 1970-talet som Finland gick in för att bygga kärnkraftverk. Den tunga industrin ville då som nu försäkra sig om att få tillgång till billig el.

Ett alternativ var Kopparnäs i Ingå men protesterna där var för stora. I stället byggde statliga Imatran Voima, det som långt senare blev Fortum, två kärnkraftverk i Lovisa.

Det var ryska kärnkraftverk, men design och instrument kom från väst. På den tiden var det viktigt med ett gott förhållande med den dåvarande östra grannen Sovjetunionen.

President Kekkonen invigde Lovisa ettan tillsammans med Sovjetunionens premiärminister Aleksej Kosygin i mars 1977.

Tjernobyl känslig fråga för Finland

Samtidigt grundas Industrins kraft TVO av landets stora industribolag och TVO inleder bygget av två kärnkraftverk: Olkiluoto ettan och Olkiluoto tvåan.

År 1981 har Finland fyra kärnkraftverk i drift, och miljörörelsen protesterar.

År 1986 förstörs en reaktor i kärnkraftverket i Tjernobyl i en ångexplosion. På nyheterna säger inrikesminister Kaisa Raatikainen först att att inget har hänt.

Två veckor efter olyckan hålls en presskonferens och när Raatikainen ställs till svars för varför hon tigit så länge säger hon att hon ville samla på sig korrekt information innan hon drog några slutsatser.

Ögonvittnesskildringar från dem som var med vid reaktor 4 i Tjernobyl

Två dova smällar och svarta bollar i luften.

"Undvik resor till Finland!"

Frågan var känslig och i Sverige var många upprörda över att Finland inte hade meddelat Sverige om högre strålningsvärden.

Reserekommendationer infördes och svenskarna avråddes från att resa till Finland.

I Sverige ville riksdagsledamöter och journalister att energiminister Birgitta Dahl skulle säga ifrån.

Men i Yles nyheter i maj 1986 säger hon att hon ändå inte vill kritisera Finland.

– Jag har under två veckor vägrat fördöma dem.

Olkiluoto 3 försenat med 13 år

Sex år senare ger riksdagen grönt ljus för ett nytt kärnkraftverk, Olkiluoto trean.

Därmed är Finland först ute med att igen satsa på kärnkraft efter en lång period där inga länder har byggt kärnkraft.

Meningen var att Olkiluoto trean skulle tas i bruk 2009 men bygget har försenats med 13 år. Strålsäkerhetscentralen gav på torsdagen tillstånd för starta upp reaktorn. Man beräknar att kärnkraftverket tas i bruk nästa år.

Olkiluoto trean har kämpat med alla tänkbara system, allt från fel gjutet golv till icke fungerande automationssystem som ska slå av reaktorn vid ett missöde.

Flera demonstrationer har gjorts mot Olkiluoto trean. Bland annat klättrade aktivister upp i en 100 meter hög kran vid bygget.

Protester i Pyhäjoki

Sedan är det dags för Fennovoima.

Det är tre herrar, en direktör från stålbolaget Outokumpu och två direktörer från Katternö kraftbolag, som skriver under dokumenten i Stefan Storholms arbetsrum i Jakobstad. Stefan Storholm är koncernchef på Katternö Group och en av de tre initiativtagarna. Den 11 juli 2007 registreras Fennovoima som ett nytt företag.

Tre år senare får Fennovoimas planer på ett kärnkraft i Pyhäjoki grönt ljus av riksdagen. Men när bolaget bereder marken för kärnkraftverket bryter protester ut.

De gröna lämnar regeringen 2014

Efter det byter Fennovoima ägare. Rosatom kommer in som stor minoritetsägare och leverantör av reaktor.

Då måste principbeslutet omprövas i regeringen. Och i regeringen sitter nu Gröna förbundet som inte gillar kärnkraft – med påföljden att partiet avgår.

– Vi har deltagit i regeringen för att inte satsa på kärnkraft, utan istället för att satsa på förnybar energi, sa De Grönas dåvarande ordförande Ville Niinistö i Aktuellt 17 i september 2014.

I dag drar också Fennovoimas projekt ut på tiden. Planeringen går trögt så lov och därmed också byggstart har skjutits upp.

Prisökning vänder ideal

Kärnkraftsbyggen har motiverats med behovet av billig el.

Under en lång tid har vi haft billig el och det är vindkraften som hittills har stått för den förmånligaste elen.

Nu stiger elpriserna kraftigt och det betyder att kärnkraftens aktier förstärks. Också idealen har förändrats.

Kärnkraften förs nu fram som ett hållbart miljöalternativ, allt för att kunna ersätta fossila bränslen som olja och kol. Till och med politiker inom De Gröna flaggar för kärnkraft.

Demonstrationer mot kärnkraft har allt emellanåt blossat upp, då det planeras nya kärnkraftsverk och då större olyckor inträffat som Tjernobyl och Fukushima. Men nu ser opinionen ut att svänga till fördel för kärnkraft.

Varför är elpriset nu så högt? Svenska Yle listar orsakerna

Gas- och vattenbrist samt elnätet höjer priset.