Hoppa till huvudinnehåll

Österbotten

Klinkbåten med på Unescos immateriella kulturarvslista: "Jag tror inte riktigt att vi i Norden förstår hur stort det här är internationellt sett"

Uppdaterad 20.12.2021 10:28.
Gammal träbåt med segel
Bild: Studio Karin KukkaQy

Den nordiska traditionen att bygga och segla klinkbåtar har skrivits in på Unescos lista över mänsklighetens immateriella kulturarv.

En klinkbyggd båt känner man kanske inte direkt igen på namnet. Men det är en helt vanlig allmoge- eller träbåt. Sådana som det finns gott om i till exempel Österbotten.

Att traditionen med klinkbyggda båtar kommit med på kulturarvslistan betyder i praktiken att hela Norden med självstyrandeområden inkluderat lyfter fram en tradition som lever idag och som är så värdefull att man vill hålla kvar den.

– Symbolvärde, det är det det handlar om, synlighet, säger Johanna Björkholm, projektledare för Kurant på KulturÖsterbotten.

En leende kvinna i stickad tröja, med rödaktigt hår och glasögon står framför en vit tegelvägg. I bakgrunden på väggen hänger tavlor om båtbyggnad.
Bildtext Johanna Björkholm från KulturÖsterbotten.
Bild: Isabella Lindell / Yle

Avsikten med listningarna är enligt Björkholm att man på nationsnivå förbinder sig att försöka trygga traditionerna.

– Det ska sedan göras på gräsrotsnivå. Utövare, folk som är intresserade, ska uppmuntras och på det sättet hålla traditionerna vid liv, och det gör man bara genom att lära ut dem till nya utövare.

Jag tror inte riktigt att vi i Norden förstår hur stort det här är internationellt sett.

― Johanna Björkholm, projektledare på KulturÖsterbotten

Enligt Björkholm sätter man internationellt sett stor vikt vid kulturarvslistan.

– På mina sociala medieflöden har det kommit väldigt mycket uppdateringar med rubriken "breaking news" från Unescos kommittémöte då listningarna har gjorts, säger Björkholm.

– Jag tror inte riktigt att vi i Norden förstår hur stort det här är internationellt sett.

En gammal tradition

Klinkbygge är en nordisk båtbyggartradition med gamla rötter. Det finns arkeologiska fynd av klinkbyggda båtar i Norden som går 2000 år tillbaka.

Kvarkens båtmuseum har över 100 båtar varav omkring 80 ärklinkyggda. Sekreterare Göran Strömfors är en av de som gläds åt Unescos beslut.

Planscher på en vit tegelvägg som lär ut traditionen om klinkbåtsbyggande
Bild: Isabella Lindell / Yle

– I och med det här har de klinkbyggda båtarna fått en fin stämpel som man kan använda i till exempel marknadsföring. Nu har vi till exempel Kvarkens skärgård som är ett världsarv och nu har vi klinkbåtstraditionen så det här kunde man göra ett paket av och marknadsföra.

Strömfors hoppas att man skulle komma igång med MI-kurser eller andra kurser i att bygga båtar. Det var väldigt populärt från 60-talet fram till början av 2000-talet.

– Det är rätt så tomt för tillfället i Österbotten men jag hoppas det kommer igen, säger Strömfors.

Listans första samnordiska tradition

Det här är den första samnordiska traditionen att komma med på Unescos immateriella kulturarvslista. Fram tills nu har det bara funnits en finländsk tradition på listan; nämligen bastubad. Nu får bland annat klinkbåtstraditionen och traditionen med fiolspel i Kaustby ansluta sig till listan.

Daniel Beijar från Granösunds fiskeläge tror att intresset för klinkbyggda båtar möjligen höjs på grund av listningen. Det viktiga är ändå att det ordnas evenemang som synliggör traditionen.

– Det är bra att det finns olika roddevenemang som Postrodden där de faktiskt finns och där behövs nya båtar. Vi som museum håller gamla båtar och försöker konservera dem på bästa sätt så de kan visas upp.

Planscher som lär ut klinkbåtstraditionen hänger på en vit tegelvägg.
Bild: Isabella Lindell / Yle

Ida Björkman är ordförande i Björkö UF som arrangerar Postrodden över Kvarken. För Postroddens verksamhet har klinkbåtarna en central roll eftersom man bara använder sig av klinkbyggda båtar.

– Postrodden kan ju vara en orsak just till att man sjösätter båtar som finns och man behöver underhålla dem för att de ska kunna användas, säger Björkman.

Att klinkbåten blir uppmärksammad av Unesco är väldigt roligt eftersom det ger synlighet och kan väcka intresse bland folk, berättar Björkman.

– Man skulle hoppas att det sker en liten föryngring, att också yngre människor skulle intressera sig för traditionella båtar.

Intresse finns men få tillverkare

Engagemanget för att segla med klinkbyggda båtarr finns ännu kvar i Österbotten. Däremot har båttillverkarna blivit färre med tiden. Det har bland annat Joel Svenlin, ordförande för Bosund båt-, fiske- och jaktmuseum, märkt av. I Bosund är båttillverkarna väldigt få. Museet vill bevara traditionen och har idag omkring 50 klinkbyggda båtar.

En klinkbåt som byggs
Bild: Unesco

– Jag tror att det bara finns några enstaka klinkbåtsbyggare kvar i Österbotten, säger Svenlin.

I Bosund i Larsmo håller man på med talkokrafter bygga en traditionell skötbåt tillsammans med kunniga träbåtsbyggare.

– Kanske de sista som finns kvar i vår by, säger Svenlin.

Båten som kommer kunna sjösättas i vår hör till projektet Ett lyft för klinkbåtstraditionen i Österbotten och byggs i samarbete med KulturÖsterbotten.

Trappformad på utsidan

Det kan hända att alla inte vet vad en klinkbyggd båt är bara på basen av namnet.

– Båtarna känns igen av att det är brädor som är satta utanpå varandra och ihopspikade. Båten är inte slät utan trappformad, säger Östen Karlsson som är ordförande för föreningen Monäspasset som anordnar Monäsrodden.

– Det var ett naturligt sätt att bygga på. När du hugger en stock får du båtsbrädor och för att få brädorna att hålla ihop måste du sätta dem omlott och spika eller nita fast dem.

Motsatsen till denna teknik är båtbyggnadstekniken kravell, där utsidan på båten är slät.

Tidigare en förutsättning för livet

För oss finländare är den klinkbyggda båten så vanlig att man kanske inte tänker på hur speciella de är.

– Man kanske inte tänker att det är just klinkbyggda båtar utan att det är gamla båtar. Det har ju varit den vanliga tekniken så jag tror inte riktigt att man förstår att uppskatta den heller på samma sätt, säger Beijar.

Kulturhistoriskt sett har båtarna varit en förutsättning för livet för de som levt vid kusten och stränderna, påpekar Björkholm.

– Och om man ser på hur stora till exempel Postrodden och Monäsrodden är så är det så att det här med träbåtar tycks ha en ganska stor känslomässig laddning också idag, säger Björkholm.

Uppdaterad 20.12 kl 10:23: Förtydligat att det handlar om klinkbyggda båtar. "Klinkbåt", som används av bland annat KulturÖsterbotten, är ett inte helt vedertaget begrepp.