Stoppade covidintyg, hårdare gränskontroller och riksomfattande restriktioner – det här vet vi om den så kallade "nödbromsen"

Nödbromsen är det senaste ordet i raden av coronaterminologi som vi fått ta del av. Vi reder ut vad den omtalade nödbromsen innebär, vilka beslutsfattare som vill dra i den och varför.

Kort och gott är nödbromsen en säkerhetsmekanism som regeringen fastställt i samband med hybridstrategin.

Den huvudsakliga tanken med nödbromsen är att ta tillbaka omfattande begränsningar och rekommendationer, som ska styras genom riksomfattande lagstiftning.

Enligt hybridstrategin ska man dra i handbromsen när det uppstår en situation där andra åtgärder, som vaccinationer eller regionala restriktioner, inte lyckas stävja smittspridningen.

Nödbromsen kan dessutom bli aktuell inom snar framtid.

Beslut på kommande den här veckan

Bland annat Social- och hälsovårdsministeriets strategichef Pasi Pohjola sade förra veckan i Yles program A-studio att man är beredd att dra i nödbromsen.

Enligt Pohjola är nästan alla kriterier för nödbromsmekanismen för närvarande uppfyllda.

Familje- och omsorgsminister Krista Kiuru (SDP) sade under veckoslutet i en intervju med Helsingin Sanomat att hennes ministerium lagt fram ett förslag om att regeringen redan den här veckan beslutar om att ta i bruk nödbromsen.

Statsminister Sanna Marin (SDP) verkar dock vara tveksam till att dra i den beryktade bromsen.

Marin sade under veckoslutet att beslutet om att dra i nödbromsen skulle kräva ett bättre underlag och en bättre bedömning av konsekvenserna för samhället.

Men vilka restriktioner skulle kunna införas med nödbromsmekanismen?

Strängare begränsningar av sammankomster än tidigare – covidintygen kan läggas på hyllan

I en promemoria om nödbromsmekanismen konstaterar Social- och hälsovårdsministeriet att begränsningar av sammankomster även skulle kunna riktas mot ”lågriskverksamhet”.

I praktiken skulle det kunna innebära att antalet besökare kan begränsas på till exempel personalrestauranger, biografer, köpcentrum och andra platser och evenemang som Institutet för hälsa och välfärd själva listar som situationer med “obetydlig risk” och sannolikheten för att man blir smittad av coronavirus och för att sjukdomen sprids är liten.

Om coronaläget blir riktigt dåligt skulle restriktionerna inte längre kunna kringgås med ett covidintyg. Under ett riktigt dåligt läge har myndigheterna också för avsikt att begränsa besöken för vaccinerade personer.

Den här frågan var på tapeten också under veckoslutet då bland annat HUS biträdande överläkare Eeva Ruotsalainen sade att epidemiläget kräver en paus i användningen av covidintyg.

THL:s generaldirektör Markku Tervahauta är inne på samma spår och sade under veckoslutet att covidintyget just nu gör mer nytta än skada, men att det sannolikt kommer att läggas på hyllan relativt snart då omikronvarianten börjar dominera.

Under måndagen har tiotals finländska forskare och experter, i ett öppet brev, uppmanat beslutsfattare att vidta brådskande och stränga åtgärder för att förhindra spridningen av omikronvarianten.

Enligt författarna är de nuvarande åtgärderna inte tillräckliga och istället för att använda exempelvis covidintyg bör restauranger tillfälligt stängas i hela landet.

De varnar för att Finland i värsta fall kan ha tiotusentals coronafall om dagen under julveckan.

Brevet är undertecknat av bland andra evolutionsbiolog Tuomas Aivelo och HUS diagnostikchef Lasse Lehtonen.

Övergång till distansundervisning för grundskolor

Regeringen har in i det sista velat undvika distansundervisning för barn och unga, eftersom åtgärden kommer att ha allvarliga konsekvenser för deras välbefinnande.

Nödbromsmekanismen skulle dock göra det möjligt att öka distansundervisningen både lokalt och regionalt, om det ses som en nödvändig och proportionerlig åtgärd.

Utvidgning av nuvarande restriktioner

Nödbromsmekanismen skulle kunna utvidga redan aktuella restriktioner till hela specialupptagningsområden, så kallade miljondistrikt.

Det finns fem specialupptagningsområden i Finland som bildas kring universitetssjukhus. Åland har ett eget specialupptagningsområde.

Att utvidga restriktionerna kan bli aktuellt när kapaciteten inom den specialiserade sjukvården är överbelastad.

Institutet för hälsa och välfärd rapporterar i dag att totalt 340 coronapatienter vårdas på sjukhus.

Enligt professor Matti Reinikainen, som koordinerar intensivvården för coronapatienter, har vi för tillfället det värsta läget inom intensivvården under hela pandemin. En tredjedel av alla patienter som får intensivvård är nu coronapatienter.

Noggrannare övervakning vid gränserna

Förändringar i gränsbevakningen kan bli aktuella med nödbromsmekanismen. Denna förändring kan innebära att covidintyget inte längre skulle berättiga inträde i landet.

Istället skulle resenärer tvingas uppvisa två negativa coronatestresultat. Det här skulle kunna bromsa spridningen av omikronvarianten i Finland.

Nödbromsen gör det också möjligt att göra andra ändringar i gränsskyddet om det bedöms nödvändigt.

Övriga ändringar

En av grundtankarna med nödbromsen är att en arbetsgrupp med tjänstemän från olika ministerium ska överväga eventuella nya restriktioner.

Enligt Social och hälsovårdsministeriets beskrivning av nödbromsen bör nya restriktioner och åtgärder ta itu med väldefinierade problem under epidemin och effekterna bör övervakas ur olika perspektiv.

Det skulle dock inte vara upp till regeringen att genomföra dessa åtgärder, utan det är upp till lokala och regionala tjänstemän.

Den sista utvägen skulle vara att konstatera att undantagsförhållanden gäller i landet och att till exempel använda beredskapslagen för vårdares arbetsarrangemang.

På tisdag möts regeringen för att fatta beslut om nya begränsningar utgående från det som ministerarbetsgruppen för social- och hälsovården föreslår.