Hoppa till huvudinnehåll

Klimat

Kommentar: Är Olkiluoto 3 bland de sista dinosaurierna eller vänder det för kärnkraften nu?

Uppdaterad 21.12.2021 20:24.
Olkiluoto-kärnkraftverksområdet och en bild på redaktör Marianne Sundholm.
Bildtext Olkiluoto 3 ska stå för femton procent av Finlands elproduktion. Det är mycket - men i Danmark byggs havsvindparker som är större.

Över femton år tog det. Men visst är det bra tajming att köra igång precis de veckor som rubriker om höga elpris fyller nyhetsmedier över hela Europa.

Ni vet hur man förr sa att man fick kaffet i vrångstrupen när man läste nåt i tidningen som gjorde att man knappt trodde sina ögon? Jag hade exakt den upplevelsen för några veckor sedan när jag vecklade ut pappers-HS och det tvärs över paraden stod att Olkiluoto 3 är färdig.

Budgeten beräknas ha överstigits med åtta miljarder, och reaktorn har hunnit kallas världens dyraste byggnad. Fast numera ligger den bara på plats fyra, omkörd av bland annat den termonukleära experimentreaktorn Iter i Frankrike och utbyggnaden av världens största moské Masjid al-Haram i Mecka i Saudiarabien.

En långkörare av rang är den åtminstone. Den började byggas 2005 och skulle stå klar 2009. Ännu de första åren var det roligt att skämta om det ("Vad tror du kommer först, Västmetron, Olkiluoto 3 eller Kristi återkomst?") men till och med skämten blev föråldrade till slut.

Men nu alltså. Kärnreaktor OL3 är igång, 12 år senare än ursprungligen tänkt. Vad innebär det?

Hur viktig är just kärnkraften?

Reaktorn kör igång stegvis med 30 procents kapacitet från januari. När den till sommaren är uppe i sin fulla kapacitet på 1600 megawatt, eller 1,6 gigawatt som de säger ute i stora världen, kommer den att producera 14 procent av Finlands el.

Eftersom de fyra äldre reaktorerna i Finland är klart mindre (de i Olkiluoto på 890 MW var, de i Lovisa 507 MW) blir OL3:s roll stor. Den nya reaktorn höjer andelen kärnkraft i Finlands elproduktion till över 40 procent.

Det är klart att större elproduktion är en välkommen utveckling i ett läge där både trafik och industri ska elektrifieras och stora delar av Europa tampas med höga elpris.

Samtidigt: När Danmark storsatsar på vindkraft, med havsvindparker och energiöar där vindkraft och vätgasteknik kombineras, ska kapaciteten vara 6 gigawatt. Det är mångdubbelt mer än 1,6 det.

Också i Finland beräknas vindkraften byggas ut kraftigt de närmaste åren. Produktionen beräknas fördubblas de närmaste åren och maxkapaciteten kan snart öka med 1 000 megawatt per år uppskattar Energiindustrin.

Allt fler finländare accepterar kärnkraft – men så gott som alla vill utveckla solenergi och vindkraft

Samma branschorganisation har precis gjort en enkät som visar att finländarnas inställning till kärnkraft blivit mer positiv. Den färska undersökning från Finsk energiindustri fick mycket uppmärksamhet förra veckan när det visade sig att omkring hälften av de svarande vill öka på kärnkraftsproduktionen, medan var fjärde tycker nuvarande är lämplig.

Bara 18 procent av de svarande ansåg att kärnkraftsproduktionen borde minska, vilket är en lägre andel än under hela jämförelseperioden sedan 1990.

Men i samma undersökning fick de svarande också frågor om andra energiformer, och där är det fortfarande sol- och vindkraft som får det största stödet. 87 procent av de svarande ville utveckla solenergin, 81 procent vindkraften.

EU vill ha fossilfritt men är splittrat kring kärnkraften

Det är tydligt att el- och värmeproduktionen behöver bestå av en mix som klarar många olika väder- , vind- och klimatförhållanden. I den ekvationen är Olkiluoto 3 långt ifrån en ökning som räcker, Finland behöver öka elproduktionen på många fronter.

När miljö- och klimatdiskussionen fokuserar på just fossilfria lösningar har stenkolen för många blivit en klart större bov än kärnkraft. Samtidigt är Europa väldigt splittrat i frågan. När EU nu gör upp kriterier för hållbara och gröna investeringar, taxonomin alltså, är det tio länder av 27 som vill att också kärnkraften får grön stämpel.

Frågan förs fram av både Finland och Sverige, men framför allt av Frankrike där omkring hälften av hela EU:s kärnreaktorer finns.

Samtidigt är det rätt få länder som verkligen bygger ny kärnkraft just nu. I många länder handlar diskussionen om att bromsa planerade nedstängningar, och se till att de kärnkraftverk som finns i dag är i bruk ett tag till.

Det avgörande är pengarna, pengarna, pengarna

I slutändan handlar allt förstås om pengarna: om vilka energiformer som får politiskt stöd och därmed ekonomiskt stöd, och hur tekniken utvecklas och priset därmed sjunker. Både vindkraft och solenergi har gått ner kraftigt i pris i världen de senaste åren, och därför kommer vi att se allt mer satsningar på dem.

Samtidigt bubblar en ny diskussion under ytan, det vill säga den om energieffektivitet. Många av de länder i Europa som traditionellt har haft den billigaste elektriciteten är också de som använder klart mest elektricitet per person. Hit hör både Island, Norge, Sverige och Finland. Den stora konsumtionen sker av gammal vana för att prisen varit låga och är ren slöseri med el, säger svenska Louise Ödlund, professor i energisystem, i en elkonsumtionsjämförelse hos DN.

När elprisen stiger och elbehovet likaså är det underligt att diskussionen fokuserar så mycket på vilken teknik vi ska använda, och mindre på hur vi kan använda resurserna klokare. Men det är rätt typiskt för precis alla klimatdiskussioner, i alla sektorer.