Hoppa till huvudinnehåll

Huvudstadsregionen

Svenskspråkigt barn med funktionsnedsättning placerades på vårdhem där personalen inte kunde svenska – kommunicerade via översättningsprogram

Uppdaterad 22.12.2021 08:11.
Ung person sitter med mobiltelefonen i handen.
Bildtext Barnets användning av telefon ledde till att situationer tillspetsades mellan barnet och personalen på vårdhemmet. Arkivbild.
Bild: Jarkko Riikonen / Yle

Ett svenskspråkigt barn med intellektuell funktionsnedsättning som placerades på vårdhem i Helsingfors fick inte vård på sitt modersmål. Enligt ett beslut från JO har barnet inte fått plats hos Folkhälsan eller Kårkulla av säkerhetsskäl.

Justitieombudsmannen har i ett färskt beslut tagit ställning till barnets situation.

Barnskyddet vid Helsingfors stad försökte i maj 2019 hitta en plats vid ett vårdhem för barnet, som är född 2007.

Barnet har en intellektuell funktionsnedsättning, aktivitets- och uppmärksamhetsstörning, inlärningssvårigheter och betydande beteendestörningar. Barnet betedde sig aggressivt och skolgången avbröts därför.

Staden placerade barnet i ett vårdhem för undersökning och rehabilitering.

Hemmet gjorde från första början klart att servicen är på finska och att man inte kan lova handledning på svenska.

Använde teckenspråk och Google translate

Vårdhemmet försökte tillsammans med staden under sommaren 2019 få svensktalande personal till enheten och en svenskspråkig egenvårdare till barnet men det lyckades inte.

Personalen använde teckenspråk och Google translate för att kommunicera med barnet. Barnet konstaterade själv att hen inte kan finska.

Pekplatta och telefon var viktiga för barnet och ofta orsaken till att situationer tillspetsades

En svenskspråkig ergoterapeut besökte ändå vårdhemmet. Ergoterapeuten gick igenom vardagliga rutiner med barnet och hjälpte med kommunikationen vid olika situationer.

Ansträngt mellan barnet och personalen

Enligt vårdhemmets utredning till JO var situationen ibland ansträngd mellan barnet och personalen på vårdhemmet.

Vårdhemmet skriver att pekplatta och telefon var viktiga för barnet och ofta orsaken till att situationer tillspetsades eller till att hen inte var motiverad att göra saker.

Vidare konstateras att "enhetens arbetstagare upplevde att det var utmanande att kommunicera med klienten och hens mor och att det ofta uppstod missförstånd. Klienten är verbalt begåvad och var aktivt och dagligen i kontakt med sin familj och berättade om hur hen upplevt vissa situationer. Personalen kunde emellertid ha en annan uppfattning om samma situationer."

Psykolog ansåg att barnet ska få stöd på sitt modersmål

I september 2019 då barnet var inne på sin tredje undersöknings- och rehabiliteringsperiod vid enheten ordnades ett nätverksmöte.

Mamman framhöll att barnet bör få plats på ett svenskspråkigt vårdhem. På mötet deltog också en psykolog från Kårkulla samkommun.

Psykologen påpekade att målen som ställts för barnet var så viktiga att de kräver att barnet får stöd på sitt modersmål.

Målen handlade bland annat om att begränsa barnets användning av elektronik och att erbjuda aktiviteter.

Omöjligt att få vården på svenska

Barnet flyttade i slutet av 2019 till ett smågruppshem inom vårdhemmet. Boendet där avbröts efter tre dagar på grund av barnets aggressiva beteende.

Under 2020 fick barnet periodvis vård vid en enhet och gick i skola på enheten. Barnet fick då stöd av en psykolog och autismhandledare från Kårkulla.

Att få den typen av vård på svenska som barnet behöver var besvärligt och flera enheter som staden kontaktade kunde inte erbjuda plats åt barnet.

Justitieombudsmannen skriver i beslutet att svenskspråkig boendeservice för barn med krävande särskilda behov inte tycks finnas i Finland.

"Bristfälliga resurser inte ett godtagbart skäl"

JO anser att barnets modersmål inte beaktats på det sätt som lagen förutsätter. Enligt JO har barnets rättigheter kränkts.

Helsingfors stad anser att barnets vård ordnats på bästa möjliga sätt trots bristfälliga resurser. Enligt JO är bristfälliga resurser inte ett godtagbart skäl för att inte ge service på det språk klienten önskar.

Vi försöker komma överens med dem vi köper service av att servicen ges på svenska

Enligt JO är det oklart hur mycket den svenskspråkiga ergoterapeuten deltog i handledningen av barnet vid vårdhemmet.

JO vill nu att Helsingfors stad ska redogöra för hur staden säkerställer att behovet för svenskspråkig specialomsorg tryggas för barn med funktionsnedsättning.

Svår personalbrist

Katja Raita, chef för arbetet med personer med funktionsnedsättning vid Helsingfors stad, skriver i ett mejl till Svenska Yle att personalbristen är svår.

"Vi fäster uppmärksamhet vid kunskaper i svenska i vår rekrytering. Vi försöker komma överens med dem vi köper service av att servicen ges på svenska, men rekryteringsproblemen är likadana i kommunerna och inom den privata sektorn", skriver Raita.

Raita beskriver rekryteringen just nu som oerhört svår i hela landet.

"Säkerheten för barnet själv eller andra kunde inte garanteras"

Enligt Helsingfors stads utredningar till JO verkar det som att barnet varit för krävande för den svenskspråkiga service som finns.

Varken Juniorhemmet i Esbo, som drivs av Folkhälsan, eller Kårkulla samkommun ska ha haft utrymme eller resurser att vårda personer med behov av krävande särskilt stöd.

Enheterna kunde inte ge plats åt barnet eftersom de på grund av barnets utagerande beteende inte kunde garantera säkerheten för barnet själv eller andra.

Gun Eklund är vd för Folkhälsan Syd Ab
Bildtext Gun Eklund, vd för Folkhälsan Välfärd.
Bild: Yle / Jonna Nupponen

Vilket barn som får plats övervägs noggrant

Juniorhemmet i Esbo som drivs av Folkhälsan har åtta platser och Helsingfors stad har avtal om att köpa platser där.

Enligt Folkhälsan utgår verksamheten från grupper med barn i samma ålder, liknande intressen och funktionsförmåga. Grupperna ska vara trygga och givande för alla. Grupperna är fullbokade och man överväger noggrant vilket barn som passar in i gruppen.

– Vi bedömer varje sökande separat, säger Gun Eklund, vd för Folkhälsan Välfärd Ab.

"Kan finnas barn som har en problematik som inte matchar personalens kunskapsnivå"

Enligt Eklund finns inget hinder för att barn med ett stort behov av vård får plats på Juniorhemmet.

Finns det då för svåra fall som inte får plats på Juniorhemmet?

– Det kan säkert finnas barn som har en problematik som inte matchar personalens kunskapsnivå eller den grupp som finns. Vår verksamhet handlar inte om att ge psykiatrisk vård, säger Eklund.

Det finns en överenskommelse mellan Kårkulla och Folkhälsan om korttidsvården i huvudstadsregionen.

– Folkhälsan erbjuder korttidsvård för barn medan Kårkulla erbjuder det för vuxna, säger Kårkullas verksamhetschef Otto Domars.

Kårkulla har nyligen öppnat boenden för barn

Kårkulla har under hösten öppnat boenden för barn i Pedersöre och i Raseborg.

Enligt Domars är överenskommelsen med Folkhälsan orsaken till att man inte öppnat ett boende för barn i huvudstadsregionen.

– Det borde ändå vid behov finnas plats i boendet i Raseborg. Där finns nu fyra platser men antalet kan utökas till fem, säger Domars.

I JO:s beslut hänvisas till barnets och andras säkerhet. Finns det barn som är för krävande för Kårkulla?

– Jag kan inte kommentera enskilda fall. Generellt försöker vi alltid vara flexibla och lösa de behov som finns. Men om behoven uppstår snabbt kan vi inte erbjuda service genast, säger Domars.