Hoppa till huvudinnehåll

Östnyland

Jul med skadade och trötta fåglar på Pyttis fågelskyddshem: "Det är fullbokat till helgen"

Från 2021
Man matar fåglar
Bildtext Det vankas salladsblad och andra godsaker för de fåglar som checkat in på Pyttis fågelskyddshem till jul. Arto Hokkanen har ingen julsemester (Arkivbild).
Bild: Juulia Tillaeus / Yle

Pyttis fågelskyddshem är som vilket sjukhus som helst. Patienterna kan dyka upp när som helst och det gäller för värdparet att vara beredda också under julhelgen. Det största orosmomentet för hemmet är trots allt ekonomin.

Hur ser julhelgen ut för "patienterna" på Pyttis fågelskyddshem? Borde fåglarna vara oroliga för att det inte serveras mat under helgen och att värdarna har tagit semester?

Nej, ingen panik. Det är som med korna i regionens ladugårdar. De bör mjölkas oberoende om kalendern visar att det är en röd dag. Och på Pyttis fågelskyddshem väntar sig fåglarna mat på utsatta tider - också under julen.

– Det är fullbokat till helgen, säger Arto Hokkanen vid Pyttis fågelskyddshem

Hurudana gäster handlar det om?

– För tillfället är det mest svanar. Närmare 20 stycken har checkat in, men idag kommer vi att få gäster från Helsingfors - bland annat gäss, måsar och änder, säger Hokkanen.

Svanar, tranar, änder och måsar samsas i samma bur. en svan simmar.
Bildtext Svanar, gäss och måsar samt en och annan trana uppehåller sig under julen på Pyttis fågelskyddshem (Arkivbild).
Bild: Yle/Lone Widestam

Kalla vintrar slår hårt mot svanar

På vintern är det ofta större fåglar som råkar illa ut. Det här innebär att burarna på Pyttis fågelskyddshem snabbt fylls upp.

Att till exempel svanar ofta råkar illa ut under vintrar som den vi har just nu är mera regel än undantag.

– Så snart köldknäppen slog till och isen lade sig så började telefonen ringa. Svanarna är i och för sig inte rädda för köld och så länge det finns öppet vatten finns det också mat. Men när vädret snabbt slår om hinner de inte undan, säger Hokkanen.

Enligt Hokkanen finns det tre olika scenarier då det gäller övervintrande svanar som råkar i knipa.

Antingen fryser de fast i isen, eller så blir de svaga i bristen på mat då isarna lägger sig. Men även om de har krafter kvar, kommer de inte iväg eftersom de behöver vatten eller fast mark för att kunna lyfta - dock inte is.

– Simfötterna får inte fäste och de försöker flaxa och få luft under vingarna men ofta med dåligt resultat, säger Hokkanen.

Två gäss och två svanar på is.
Bildtext Svanar och gäss klarar vintern om det finns öppet vatten. Om inte, kan de frysa fast, bli trötta och inte klara av att lyfta.
Bild: Mostphotos \ H.Larsson

Jul året runt

De svanar som får en plats på Pyttis fågelskyddshem kan skatta sig lyckliga.

Att julen står för dörren i fågelskyddshemmet förändrar inte situationen ett dyft - varken för Arto och hans medhjälpare eller för hans gäster.

– Nej, här är det jul alla dagar. Det bjuds inte på några julspecialiteter. Fåglarna serveras varje dag färsk och fin mat - oberoende av om det är jul eller vardag, säger Hokkanen.

Det här betyder att Arto Hokkanen och hans medhjälpare har fullt upp också under julhelgen.

– Fåglarna behöver mat varje dag och burarna ska hållas rena och snygga. Det är viktigt, säger Hokkanen.

Pepparkakor och glögg för gästande fågelförening

Men det är inte enbart fåglar som hälsar på och blir serverade.

För några dagar sedan var Borgånejdens fågelförening rf. på plats för att bekanta sig med verksamheten.

– Ibland händer det att vi får besök av föreningar eller skolklasser. Så ofta kan vi inte ta emot besök, eftersom arbetet ska löpa samtidigt som vi tar hand om gästerna. Viktigast är att ta väl hand om fåglarna, säger Hokkanen.

Arto Hokkanen säger ändå att det var speciellt trevligt att ha Borgånejdens fågelförening på besök.

– Jag märkte genast att deras intresse för vårt arbete var stort och det kändes fint att kunna berätta om vår verksamhet för dem, säger Hokkanen.

korpens mat i en svart plastlåda bestående av mus, fisk, brödbitar, gurka och hundkorv.
Bildtext Det är inte i första hand maten som kostar skjortan på Pyttis fågelskyddshem. De stora utgifterna är hyra, löner, elektricitet och vatten.
Bild: Yle/Lone Widestam

Svårt med finansieringen

Under många år har Pyttis fågelskyddshem fått kämpa för sin existens.

Så sent som 2018 hotades det 23 år gamla skyddshemmet av stängning på grund av ekonomiska orsaker.

Pengarna har årligen kommit från olika håll, men ibland i sista minuten.

– Efter jul ska vi skriva en ansökan till miljöministeriet. Det finns cirka 150 000 euro öronmärkta pengar, men vad vi får, beror på vad man besluter i ministeriet. Jag hoppas på att vi skulle få hela beloppet, säger Hokkanen. De pengarna skulle räcka för nästa år, men sen börjar ansökningsrumban på nytt, säger Hokkanen.

Han menar också att de årliga ansökningarna och osäkerheten tär på den psykiska kapaciteten och hälsan.

– Det är tungt att tigga pengar från höger och vänster. Verksamhet av det här slaget borde ha en säkrad inkomst från statligt håll. Nu är det istället föreningar, stiftelser och privatpersoner som i praktiken håller vår verksamhet igång.

Småsmulor för stora utgifter

I år fick Pyttis fågelskyddshem blygsamma 40 000 euro i statligt understöd.

– Det räcker inte långt om man tänker att pengarna ska räcka till hyra, löner, elektricitet och vatten. Det är de stora utgifterna, säger Hokkanen.

Det är just de stora utgifterna och osäkerheten om hur man ska få räkningarna betalda som tär på krafterna.

En positiv sak är i alla fall att det går ganska lätt att få mathjälp.

– Det är många privatpersoner och fågelvänner som förser oss med mat. De hämtar bland annat sallad och hundkorv. En del brukar också från partiaffären köpa grishjärtan för våra rovfåglar, säger Hokkanen.

En mindre skrikörn sitter på en kvist inne i sin stora bur.
Bildtext Privata understödare brukar köpa grishjärtan för de rovfåglar som vårdas på Pyttis fågelskyddshem.
Bild: Yle/Lone Widestam

Samarbete med Räddningsverket

Att fågelskyddshemmet behövs, visar de otaliga samtal som kommer från allmänheten om skadade fåglar.

Ofta larmas Räddningsverket i Östra Nyland till olika räddningsoperationer.

– Vart skulle alla skadade fåglar föras om vi inte fanns, undrar Hokkanen.

I år har Pyttis fågelskyddshem redan tagit hand om 430 skadade fåglar eller fåglar som överlag behövt en plats att vila ut på.

– Vi är två personer som sköter hela ruljangsen, så det där med semester kan vi glömma, säger Hokkanen.

Faktum är att Arto Hokkanen kommer att arbeta i fågelskyddshemmet hela julen.

– Nämn det gärna i din artikel, säger Hokkanen, så att folk vet att det går bra att slå en signal om det är så att någon skulle råka stöta på skadade fåglar under sina julutflykter.