Hoppa till huvudinnehåll

Österbotten

Brist på lärarvikarier – pensionärer får rycka in

Marianne Nyqvist-Mannsén sitter vid ett bord med en blomkruka på.
Bildtext Marianne Nyqvist-Mannsén är pensionerad lärare sedan 2014 men får med jämna mellanrum vikariera i Närpesskolorna.
Bild: Yle/Juho Karlsson

Hela Svenskfinland lider av en stor brist på lärarvikarier. Speciellt vikarier på kort tid är svåra att få tag på och läget har förvärrats under coronapandemin.

I Närpes har man inte bara brist på vikarier, även lärare till ordinarie tjänster är svåra att få tag på. Pensionerade lärare har dock varit till stor hjälp för att täppa luckorna.

– Jag tycker det känns jättebra. Jag är väldigt intresserad av det här jobbet och hjälper till om det är möjligt, men jag åtar mig inga långtidsvikariat. Det kan jag inte dels för att jag har förtroendeuppdrag att sköta och så vidare. Men korta vikarieinhopp gillar jag att ta, säger Marianne Nyqvist-Mannsén.

Nyqvist-Mannsén är pensionerad lärare sedan 2014. I och med att det är akut vikariebrist får hon med jämna mellanrum vikariera i Närpesskolorna, men hon ser inga problem med att hoppa in ibland.

– Det är klart att man har en stor nytta av sina tidigare lärarerfarenheter för själva undervisandet har inte i sig ändrat så mycket. Det som har ändrat är den tekniska biten. Där hänger man med så gott det går och får de lösenord man behöver och instruktioner av den ordinarie läraren.

Ibland kan behovet av vikarier uppstå på väldigt kort varsel.

– Det kortaste varslet var nog när telefonen ringde klockan sju på morgon och jag skulle vara här klockan nio. Då sa jag att jag kommer till eftermiddagen, men om ni kan fixa någon till morgonen så är det bra.

Vikariebristen har ökat under coronapandemin

Bristen på lärarvikarier är stor i hela Svenskfinland. Och situationen har förvärrats i och med coronapandemin. Lärare är hemma med sjuka barn och de måste också vara hemma med lägre tröskel ifall de känner av några förkylningssymtom.

Inger Damlin, ordförande för Finlands svenska lärarförbund tror ändå att det är andra faktorer som också inverkat på vikariebristen.

– Studerande vill inte lika gärna ställa upp som tidigare, det kan bero på deras system och kanske fokus på studier, konstaterar Damlin.

– Yrket i sig har också blivit mera krävande och det kan också medföra viss förändring i viljan att komma på vikariat om man inte är utbildad.

Damlin påpekar att man för tillfället håller på att fixa fram ett lärarregister, vilket ger en bättre bild av hur stort utbildningsbehovet av lärare är.

– Det är en fin process, men vi är inte där ännu. Under tiden skulle jag vara mån om vikarierna och göra en snygg introduktion till vikariearbetet så att man skulle känna sig bekväm i jobbet.

Enligt Damlin är det ohållbart i längden om lärarna sköter vikariejobbet internt, det vill säga tar varandras turer.

– Där måste man vara försiktig så att man inte har en hög med trötta lärare som ett resultat av vikariebristen, utan man måste så gott det går ha fokus framåt.

Inger Damlin,  förbundsordförande för FSL.
Bildtext Inger Damlin, ordförande för Finlands svenska lärarförbund tror att fler faktorer än bara coronapandemin har inverkat på vikariebristen.
Bild: Frida Lönnroos / FSL

Oro över ojämlik utbildning

Men det är inte enbart brist på vikarier. Det är svårt att anställa lärare till ordinarie tjänster också, speciellt då det gäller ämneslärare.

I Närpes ska man från och med nästa läsår inrätta nio nya lärartjänster och frågan är hur man ska lyckas fylla de tjänsterna.

– Det är klart att det oroar mig, framförallt den här ämneslärarsidan. Om vi inte har behöriga som undervisar i matematik, kemi, fysik, då kan vi inte säga att vi erbjuder en jämlik utbildning, så det oroar nog verkligen, säger bildningsdirektören Åsa Snickars i Närpes.

– Men nog gäller det samma i lågstadiet också. Klart vi vill ha behöriga lärare eller åtminstone sådana som börjar närma sig att de är färdiga med sina studier. Det är en jätteviktig sak för Svenskfinlands framtid.

Enligt henne borde det utbildas fler lärare, speciellt ämneslärare. Men coronaepidemin kan ha en inverkan på ungas vilja att välja den yrkesbanan.

– Jag kan inte säga att någon här hos oss sagt upp sig på grund av covid, men det är klart att lärarna är trötta. Det i sin tur kan också påverka de yngre vad de väljer att studera till för yrke om man får en uppfattning att det är ett väldigt slitsamt jobb.

– Här har arbetsgivarna och andra organisationer ett gemensamt ansvar att skapa och ge en rättvis bild av det här jobbet.

En kvinna med kort mörkt hår står i en mörk korridor.
Bildtext Åsa Snickars, bildningsdirektör i Närpes, tycker att det borde utbildas fler lärare.
Bild: Yle/Juho Teir

Snickars hoppas att coronapandemin så småningom skulle ge med sig, eftersom det skulle lätta på den mest akuta vikariebristen.

– Det är inte så attraktivt att komma ut och vikariera när coronan härjar i olika kommuner i olika tidsperioder. Man vill inte så gärna bli satt i karantän och då missa en kurs eller tenter.

– Det samma gäller de som nyligen gått i pension. De har kanske lite dragit sig från att komma och vikariera nu när det varit lite besvärligt läge. Det kanske lättar på om coronan småningom börjar tappa greppet här.

Även Marianne Nyqvist-Mannsén var till en början lite ovillig att vikariera i och med coronaläget, men efter att hon blivit vaccinerad har hon känt sig tryggare. Hon tror att hon kommer att hjälpa till så länge hon orkar.

– Vi får se, vi tar ett halvt år i gången. Sedan måste man ha ett intresse för det också. Det ger en själv någonting och det ska ge eleverna någonting. Vi får se, hoppas länge.