Genombrottet i fotbollsligan låter vänta på sig – nu njuter Kevin Larsson av spel med HIFK i Bandyligan: "Har saknat sporten varje vinter"

För tre år sedan valde Kevin Larsson att prioritera fotbollen framför bandyn. Men något riktigt genombrott i fotbollsligan har det inte blivit – den här vintern har 20-åringen i stället debuterat i Bandyligan.

Larssons juniorår bestod av både fotboll och bandy. Det blev juniorlandskamper i båda grenarna, men vid 17-års ålder stod finlandssvensken inför ett val.

Han fick en plats i HIFK:s representationslag i fotboll och bandyn blev sekundär.

– Första året var min bästa ligasäsong. Då fick jag mest speltid, spelet fungerade bäst och jag kunde visa vad jag gick för, säger Larsson till Yle Urheilu nu, tre år senare.

Efter två ligasäsonger i IFK spelade han den gångna säsongen för nykomlingen AC Oulu. Planen var att slå sig igenom och ta steg mot pojkdrömmen – en utlandskarriär.

Men tiden i Uleåborg blev inte någon succé.

– Jag hade större förväntningar på mig. Det började helt bra, men sedan fick jag inte bara ur mig det jag hade hoppats på. Jag vet inte varför.

– Speltiden och rollen i laget var inte det som jag hade väntat mig. Och i slutet av säsongen var jag mer med reservlaget, berättar yttern besviket.

Saknade bandyn

Larsson lämnade Uleåborg och är nu tillbaka i huvudstadsregionen. Där har han fått klä på sig Helsingfors IFK:s tröja igen – i Bandyligan.

– Jag har hållit på med båda grenarna hela livet. Jag har varit van med att lira bandy varje vinter.

– Under de här tre åren har man saknat sporten varje vinter, så jag bestämde mig för att spela bandy den här säsongen och ta mig en funderare kring fotbollen igen på våren, förklarar mångsysslaren.

Leendet på hans läppar och glöden i ögonen avslöjar hur viktig bandyn är för Larsson. Men efter en paus på tre år finns det saker att fila på.

– Jag måste jobba på skridskoåkningen. Jag har inte spelat i seniorserier tidigare, bara med juniorer.

– Trots att Kevin också spelat mycket fotboll så har en ett hårt skott. Han är oerhört skickligt på att slå bollen. På stor is blir skridskoåkningens betydelse tydlig. Där finns ännu saker att utveckla, håller HIFK-tränaren Teemu Laitinen med om.

Laitinen är bekant för Larsson sedan tidigare, från klubbens juniorlag och landslagen. Bakgrunden inom två sporter syns i Larssons spel, tycker coachen.

– Det syns i hans taktiska kunnande. Han är välmedveten om sina styrkor och utnyttjar dem i sitt spel.

Höjdpunkten: Match mot farbror Rolf

Sitt första mål fick Larsson fira mot Kampparit från S:t Michel. Den mest minnesvärda matchen var ändå då HIFK mötte Akilles.

Borgålagets rutinerade Rolf Larsson råkar vara Kevins farbror, som gjort många år i Sverige och har ett VM-silver från 2011. Att mötas på planen var rätt otroligt, tycker Kevin Larsson.

– Jag minns då matchen började för ett par veckor sedan. Jag log nästan hela tiden. Jag tänkte på hur oväntat det är att spela mot honom. Vi har firat jularna tillsammans och nu ställdes vi mot varandra, minns Larsson.

– Jag spelar med hans skridskor. Jag har lärt mig nästan allt om grenen av honom, till exempel hur man tejpar en klubba.

Just nu fokuserar Kevin Larsson fullt på bandyn. Något nytt fotbollskontrakt har han inte – och 20-åringen är medveten om att det inte är sagt att han hittar en plats i fotbollsligan för nästa säsong.

– Jag har alltid älskat fotboll, så jag kommer aldrig att lämna sporten. Frågan är snarare vilken nivå jag spelar på framöver. Det är inte många som spelar i fotbolls- och Bandyligan under samma år.

Larsson och hans HIFK skulle ha spelat ett annandagsderby mot Botnia i dag, men matchen ställdes in på grund av ett positivt coronafall.

Därmed bestod av den traditionella annandagsomgången av bara två matcher. Tabelltvåan Akilles hemmamatch mot Narukerä slutade oavgjort, 2–2.

Texten är en bearbetad översättning av Yle Urheilus artikel Veikkausliigassa läpimurto jäi vielä tekemättä – 20-vuotias Kevin Larsson löysi uuden peli-ilon jääpallokentiltä, skriven av Nina Vanhatalo.