Hoppa till huvudinnehåll

Åboland

Coronapandemin sätter stopp för nya aktiva medlemmar vid de frivilliga sjöräddarna

Uppdaterad 23.01.2022 09:55.
En röd gummibåt kör hårt på öppet hav.
Bildtext Eftersom de olika besättningsgrupperna inte får blandas sinsemellan är det svårt att arrangera praktiska övningar både för nya och gamla medlemmar.
Bild: Finlands sjöräddningssällskap.

Kimitoöns Sjöräddares nya lokaler har nu varit i bruk i ett år. Samtidigt har man fått en ny båt med hytt vilket gjort utryckningarna behagligare.

Men trots de stora förbättringarna har det inte kommit in nya krafter till föreningen i den takt man hade hoppats på, och det beror inte på ett svalt intresse, tvärtom. Sju personer finns just nu med på en intresselista, och enligt föreningens ordförande Calle Storm skulle man förmodligen kunna fylla en kurs för 12 deltagare - om det gick att arrangera dem.

– Vi kan inte uppdatera våra kunskaper som det är nu och vi kan inte ta in nya aktiva medlemmar. Övning ger färdighet och övningarna har till största del uteblivit de senaste åren. Läget är samma runtom i Finland och inte ser det särskilt bra ut inför kommande år heller. Jag har också märkt hur viktigt det är med en god samhörighet för medlemmarna, och samhörigheten har tydligt försämrats i år. Uteblivna övningar gör också att intresset falnar, vilket gör att det finns en risk för att någon medlem faller av så småningom, säger Storm.

Hösten 2020 deltog sju personer på en sjöräddningsutbildning. På grund av coronapandemins begränsningar och för få praktiska övningar har de nya aktiva fått stå bredvid och inte kunnat delta i utryckningarna.

Calle Storm i köket i sjöräddarnas lokaler.
Bildtext Calle Storm är orolig över att intresset för verksamheten kan svalna både bland nya, såväl som gamla, aktiva medlemmar då samhörigheten lider.
Bild: Amanda Ölander / Yle

Över lag är Storm ändå nöjd med de nya utrymmena och den nya hamnplatsen i Dalsbruk.

– Vi har trots allt kunnat lära känna våra nya utrymmen och har haft en besättning här under fyra helger. Utryckningstiden är 15 minuter så platsen fungerar utmärkt när vi väl kan hålla stationen öppen för jouren. Men allt det andra så som fortbildning, kurser och möten har vi inte kunnat förverkliga. Den enda kurs vi ordnat i år är en första hjälpen-kurs med 18 deltagare. Då var vi utspridda ute och inne, och teorin skötte vi på distans, säger Storm.

Orsaken till att övningarna till största del uteblivit är att de olika grupperna med besättning inte får blandas inbördes. Om någon skulle bli smittad så ska ändå hela stationen och all verksamhet stängas ner i tre veckor. Det skulle vara ett hårt slag, men på Kimitoön har man ändå klarat sig tillsvidare.

Söker koordinator för helt ny knatteverksamhet

I år har den nya båten Mona gjort 47 utryckningarna, varav 38 har gällt räddningsuppdrag.

– Verksamheten har visserligen kunnat löpa på men tyvärr har vi inte kunnat göra övningar och träna med den nya båten så mycket som vi hade önskat eftersom besättningarna måste hållas separerade. De övningar som blivit av genomfördes till största del nu på hösten då coronaläget var lite bättre. Då höll vi rätt många nattövningar, säger Calle Storm.

Kimitoöns sjöräddares område är stort och det syns i utryckningstiderna.

– Abso, som är läkarbåten i Åbo, har 120 utryckningar i år vilket är flest i regionen. Båten Lähitapiola gjorde 90 utryckningar och båten i Nådendal 52. Det intressanta är att Abso och Lähitapiola i medeltal kör 1,7 timmar per utryckning och båten i Nådendal ligger på 2,7 timmar per utryckning. Samtidigt kör vår Mona 4,7 timmar per utryckning. Här ser man tydligt hur stort vårt distrikt är, och det här blir förstås tungt för besättningen. I år hade vi till exempel tre utryckningar på ett dygn där besättningen åkte ut klockan 11 och kom tillbaka till land klockan 5 på morgonen, berättar Storm.

Coronapandemin till trots hoppas man fortfarande på att dra igång en helt ny verksamhet för barn och unga till sommaren. Föreningen har fått ekonomiskt bidrag och står i lag att köpa en båt.

– Vi vill ha fart på ungdomarna. Samtidigt vill vi inte konkurrera med sjöscouterna och den frivilliga brandkåren. Vi samarbetar istället, och hjälper dem. De har till exempel ingen båt, och den kan vi alla ha nytta av. Med den får barnen lära sig hantering, navigering, skötsel och underhåll av en båt, säger Storm.

Som bäst söker man en barn- och ungdomskoordinator som kunde se till att övningar och träningar verkligen blir av.

– Man behöver inte vara sjöräddare själv för att koordinera ungdomsverksamheten. Vi hoppas så klart att det ska lösa sig innan sommaren, säger Storm.