Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

Belarus Lukasjenko försöker knipa ett hårdare grepp om makten – föreslår ändringar i grundlagen som kunde ge honom immunitet och möjlighet att sitta kvar till 2035

Uppdaterad 28.12.2021 08:43.
Belarus president Alexander Lukasjenko.
Bildtext Aleksandr Lukasjenko har innehaft makten i Belarus sedan 1994.
Bild: Nikolai Petrov/BelTA/TASS/All Over Press

I Belarus har det presenterats förslag till ändringar i landets författning. Enligt ett av förslagen skulle kommande presidenter bara tillåtas två fem år långa mandatperioder. Men det skulle inte gälla den sittande presidenten Aleksandr Lukasjenko.

De föreslagna ändringarna har publicerats på presidentens officiella webbplats och av statliga Belta. Belarusierna har uppmuntrats att komma med förslag, kommentarer och åsikter om ändringarna.

Ett av ändringsförslagen är att landets president bara skulle få sitta på posten i två femårsperioder. Men det här skulle gälla för en "nyvald president", Lukasjenko, som suttit vid makten i 27 år, skulle däremot få ställa upp ytterligare två gånger.

Hans nuvarande presidentperiod tar slut 2025.

– Lukasjenko har öppnat en väg för att presidentskapet ska fortsätta för honom själv till åtminstone 2035. Då kommer han att vara 81 år gammal, säger en politisk kommentator till nyhetsbyrån AP.

Den belarusiska oppositionsledaren Svetlana Tichanovskaja, som ställde upp i presidentvalet år 2020, och därefter tvingades fly landet, kritiserar förslaget i hårda ordalag. I uttalanden på meddelandeappen Telegram uppger hon att förslaget är ett val mellan "Lukasjenko och Lukasjenko".

Svetlana Tichanovskaja i profil.
Bildtext Svetlana Tichanovskaja lever i exil i Litauen. Hennes man, oppositionspolitikern Sergej Tichanovskij dömdes nyligen till 18 års fängelse för bland annat ha arrangerat upplopp. Han har suttit gripen sedan maj 2020.
Bild: Benjamin Suomela / Yle

Nytt politiskt organ kan hålla Lukasjenkos rygg fri

Det förslås också att parlamentsperioden förlängs från fyra till fem år och att det införs ett nytt styrande organ, en "hel-belarusisk folkförsamling". Ett organ där bland annat den belarusiska regeringen och viktiga industriledare skulle ingå och som skulle verka parallellt med parlamentet.

Det här organet har redan tidigare fått hård kritik från oppositionshåll och då beskrivits som ett propagandaorgan.

Organet föreslås kunna utse medlemmar till landets valkommission och tillsätta domare vid högsta domstolen och åtminstone en gång om året skapa lagutkast. Dessutom skulle organet kunna bevilja tidigare presidenter straffrättslig immunitet och därmed se till att de inte ställs inför rätta för sådant som skett under deras mandatperiod.

Beslutet kan alltså ses som en backup-plan för Lukasjenko. Han har tappat folket stöd i städerna. Många anser att presidentvalet 2020 var riggat och belarusier demonstrerade i månader mot valresultatet. Demonstranter har fängslats, misshandlats och dödats.

Därtill föreslås en lagändring som skulle kunna göra det möjligt för Ryssland att placera kärnvapen i Belarus. Landet föreslås nämligen inte längre ha status som kärnvapenfri stat.

Aleksandr Lukasjenko och Vladimir Putin står på en båt och ler mot varandra.
Bildtext Banden mellan Lukasjenko och Rysslands Vladimir Putin har stärkts sedan presidentvalet, som anses ha varit riggat, hölls i augusti 2020.
Bild: STELLA Pictures

En folkomröstning om lagändringarna kommer att hållas redan i februari 2022. Om mer än 50 procent av väljarna stöder ändringarna kommer de att godkännas.

Oppositionsledaren Tichanovskaja har uppmanat landets invånare att rösta mot förslaget.

– Lukasjenko försöker ordna åtalsimmunitet åt sig själv, frånta belarusier deras medborgarskap och tillsätta en politbyrå i form av den "hel-belarusiska folkförsamlingen" som ingen har varit med om att välja.