Svenska och småskalighet viktigt för unga i Lovisa inför valet: "Jag är jättedålig på finska och för mig är det viktigt att få service på svenska för att förstå"
Lovisabor vi har pratat med önskar att de ungas röst ska höras också efter vårdreformen. De unga själva vill ha sin betjäning på svenska och är rädda att för stora enheter gör beslutsfattandet mindre demokratiskt.
På Navigatorn, invid torget i centrum av Lovisa, finns Samira Al-Far. Hon är ansvarig för att allt ungdomsarbete i Lovisa går framåt.
Al-Far tycker att ungas välmående ska lyftas upp inför det kommande valet.
– Ungdomarna har ett enormt behov av närvarande vuxna för tillfället. De som jobbar på våra ungdomslokaler säger att all deras tid går åt till att prata med ungdomarna.
Lovisa har ungdomsverksamhet på fyra ställen i kommunen. I centrum, på våningen ovanför Navigatorn finns Forum och i Strömfors finns en egen lokal. Också i Forsby i Agricolahallen och i Valkom i allaktivitetshuset ordnas ungdomsverksamhet.
Al-Far önskar att det skulle finnas tillräckligt många vuxna som hade en helhetsbild av de ungas liv. Vuxna som vet hur ungdomarna har det i skolan, på fritiden och därhemma.
– Det skulle vara jättebra om folk fick veta vad ungdomsarbetare gör och hur vi kan stödja skolor och hem med vårt jobb.
När något blir större blir det svårare att påverka för individen
― Jesper Palmgren
Jesper Palmgren är abiturient i Lovisa gymnasium. Han är 18 år gammal och ska snart fylla 19. Han berättar att allt försvann från hemorten Pernå efter att kommunen blev en del av Lovisa 2010. Kvar finns bara ett bibliotek.
– Till och med busskurerna försvann.
Palmgren är rädd att samma utarmning ska ske nu då Lovisas hälsovård blir en del av den större helheten Östra Nylands välfärdsområde i och med social- och hälsovårdsreformen.
– När något blir större blir det svårare att påverka för individen. Om du har många olika aktörer blir inget område enväldigt, då är det mera mångfald.
För mig är det viktigt att få min service på svenska för att jag ska förstå
― Taiko Tazaki
Taiko Tazaki, 18 år och också hon abiturient vid Lovisa gymnasium, är inne på samma linje.
– Det finns risk att kommunerna glöms bort om allt blir så stort, jag tycker att små kommuner är trevliga, det finns mera frihet då det är smått.
Hon är rädd för att svenskan kommer glömmas bort i och med reformen.
– Jag är jättedålig på finska, och för mig är det viktigt att få min service på svenska för att jag ska förstå, säger Tazaki.
Jesper Palmgren funderar också på hur man som helt vanlig Lovisabo ska kunna påverka när vårdapparaten blir så stor i framtiden.
– När kommunerna var små och höll koll på hälsovården var det lätt. Då gick du till hälsocentralen och klagade på det som var fel. Men om det blir en stor centralmakt, vart går du då och klagar?
Ta med de unga när beslut om vården fattas
Kati Saarenkylä-Naskali tycker att de ungas röst inte hörs tillräckligt. Hon är uppsökande ungdomsarbetare i Lovisa.
Nu inför den stora reformen av vården och räddningsväsendet önskar hon att politikerna lyssnar på de unga.
– Jag hoppas att unga ännu mer skulle kunna vara med och fatta beslut om vården och det nya systemet. Man skulle till exempel kunna engagera ungdomar och ungdomsfullmäktige.
Hon säger också att hon lägger märke till att coronapandemin har satt sina spår hos många unga och att det är av största vikt att mentalvårdstjänsterna är både lokala och lättillgängliga.
Mentalvård bara på finska
Lokala och lättillgängliga tjänster finns redan i Lovisa, men inte alltid för den som vill få prata svenska.
Mentalvården på svenska i Lovisa är dålig, säger Al-Far. På Navigatorn finns en psykolog och en psykiatrisk sjukskötare, men bara för de som kan finska.
– De ungdomar som är utanför skolsystemet, alltså ungdomar under 30, får inga tjänster på svenska. Jag får sitta med och tolka ibland här på Navigatorn, och så ska det ju inte vara.