Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

Läget i Ukraina har inte fått esterna att oroa sig för sin säkerhet – ett krig i Ukraina kan däremot leda till att Estland skickar trupper dit

En soldat ligger i snön siktandes med sitt vapen.
Bildtext Soldater från de flesta Nato-länder har under årens lopp övat sina stridsfärdigheter i estniska Tapa.
Bild: AB Forces News Collection / Alamy/All Over Press

I Estland följer man noggrant med den säkerhetspolitiska utvecklingen i Ukraina och storpolitiken runt den. Någon stor oro för att konflikten utvecklas till ett storkrig finns inte.

– Det finns ingen anledning att hetsa fram någon form av krigsskräck här i Estland, säger Sven Mikser, estnisk EU-parlamentariker och före detta utrikesminister i en intervju för den estniska radiokanalen Vikerraadio.

I Estland är många förvånade över den oro många i Finland verkar känna för att Ryssland ska anfalla Baltikum eller Polen.

– Estland är medlem i Nato och det är också Polen, säger Mikser.

Estland är medlem i Nato och det är också Polen - det är helt klart en sak som skiljer oss från Ukraina

― Sven Mikser, EU-parlamentariker

Det här kan låta som en makthavare som försöker övertyga ett ängsligt folk om att Estland kan lita på sina Natoallierade. Om det börjar brinna i knutarna får de baltiska länderna hjälp.

Men faktum är att få ester upplever att landet är militärt hotat av Ryssland. Däremot kan det bli aktuellt att skicka estniska trupper till Ukraina, precis som de nyligen stred i Afghanistan.

I Estland upplevs Ukraina som ett nära grannland och det är vanligt att ester uttrycker starka sympatier för ukrainarna.

Estlands försvarsministerium beslöt på torsdagen att skänka luftvärnsrobotar och artilleripjäser till Ukraina. Eftersom pjäserna är från Finland måste Finland godkänna att Ukraina får dem.

Estlands försvarsministerium har beslutat att vi vill stödja Ukraina med vapen och ammunition i den rådande svåra säkerhetssituationen

― Peeter Kuimet, chef för försvarsministeriets avdelning för internationellt samarbete

– Det gäller att vara på sin vakt. Kreml har ju redan visat att Ryssland fortfarande ser anfallskrig som ett maktpolitiskt verktyg, säger Mikser.

Det finns enligt Mikser en risk för att det blir krig, men mer troligt är att Ryssland försöker vinna fördelar genom sina hot.

– Det gäller för oss i väst att med tydliga signaler få Ryssland att förstå att nya äventyr i Ukraina kommer att stå Kreml dyrt.

Det gäller för oss i väst att med tydliga signaler få Ryssland att förstå att nya äventyr i Ukraina kommer att stå Kreml dyrt.

När USA:s president Joe Biden för tre veckor sedan berättade om sina planer att träffa Rysslands president Vladimir Putin för att diskutera det rådande säkerhetsläget väckte det negativa reaktioner i Estland.

– Det är en ganska obehaglig överraskning att vi är beredda att lyssna på Ryssland, som vill lägga in sitt veto mot den europeiska säkerhetsarkitekturen, sa Marko Mihkelson, ordförande för Riigikogus utrikesutskott då.

Men senare har Biden lovat att inte ge Ryssland egenmäktiga löften om Östeuropas framtid.

Nu är Estlands linje att det är bra att Biden och Putin möts den 10 januari. Nato har försökt få Ryssland till förhandlingsbordet i flera år och det här mötet är i linje med det.

Så här glada miner visade Rysslands president Vladimir Putin och USA:s president Joe Biden vid sitt senaste riktiga, fysiska toppmöte i Genève i juni 2021.

USA bekräftar säkerhetssamtal med Ryssland den 10 januari

Ryssland ska också mötas med Nato och OSSE.

I Estland är experterna överens om att Putin vill spela i en klass över sin verkliga kompetens. Putin ser Ryssland som en stormakt trots att det bara stämmer i militära termer.

Ekonomiskt och politiskt upplever de att Ryssland har begränsat inflytande på sina grannar.

Kremls militära opportunism gör att Estland fortfarande förespråkar att Ukraina blir medlem i Nato så fort som möjligt.

– Om Putin upplever att han kommer undan med att starta ett krig så tvekar han inte att göra det, säger Mikser.

I debatten i Estland råder också en bred konsensus att både Finland och Sverige borde ansöka om Natomedlemskap.

President Karis åker till Ukraina

Estlands president Alar Karis planerar att besöka Ukraina i början av det nya året. Hans huvudbudskap är att ge Ukraina sitt stöd på vägen till ett EU-medlemskap.

– Oberoende av de ständigt pågående krigshandlingarna i östra Ukraina fortsätter Ukraina med sina reformer för att bli EU-fähiga, säger Karis.

Karis anser att EU borde hjälpa Ukraina aktivare än hittills.

– Det är ett land som uppskattar demokratiska värderingar och vi stöder Ukrainas ambitioner gentemot EU och ukrainarnas rätt att själva bestämma till vilka unioner de vill höra.

Alar Karis.
Bildtext Estlands president Alar Karis.
Bild: Jorge Gonzalez / Yle