Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Kommentar: År 2021 visade åter att friheten har ett pris – men är vi beredda att betala mer för vården år 2022?

Uppdaterad 31.12.2021 15:31.
Hjärtslagsmonitor med Johan Ekmans porträtt påklistrat på bilden.

Pandemin har på ett mycket handgripligt sätt visat att friheter och rättigheter har ett pris. När man tvingas välja vem som har rätt till en intensivvårdsplats, blir grundrättigheter något väldigt konkret, skriver Svenska Yles politikreporter Johan Ekman.

Ska en fullt vaccinerad person få se sin operation framskjuten, eftersom en ovaccinerad drabbats av livshotande coronavirus? Ska en företagare få hålla sin krog öppen, eller ska ett barn ha rätt till närundervisning när en ny variant av viruset sköljer över oss? Eller, kan vi finna sätt att minska på motsättningarna samtidigt som vi förverkligar rätten till liv- och hälsa?

Hur vi hanterar de här frågorna hänger ihop med våra värderingar och med våra prioriteringar. Och valen vi gör har konsekvenser inte minst för vilka spänningar som uppstår eller inte uppstår i samhället.

Samtidigt existerar mer konventionella, militära hotbilder som placerar Finland i skarven mellan USA och Ryssland. Och då är det skäl att minnas, att interna motsättningar som kan uppkomma på grund av pandemin inte är att önska i ett läge av geopolitiska spänningar. Men pandemin går väl över medan geografin inte ändrar, så varför diskutera dem i samma kolumn?

Kan vi finna sätt att minska på motsättningarna samtidigt som vi förverkligar rätten till liv- och hälsa?

Om det skulle visa sig att omicronvarianten av viruset inte är lika ettrig som tidigare varianter, är det naturligtvis fantastiska nyheter. Samtidigt är en stor del av världens befolkning inte vaccinerad. Det leder till nya varianter, och om varianterna sprids mer effektivt, sätter det hur som helst press på hälsovården.

Beslutsfattarna kan alltså helt enkelt inte utesluta frågan om ökade resurser till hälsovården som ett sätt att möjliggöra både rätten till liv- och hälsa, samt rätten att inte vaccinera sig. Det i sin tur kostar, och då måste vi fråga oss, är vi beredda att betala mera för hälsovården?

Det handlar inte heller bara om den aktuella pandemin. För vad pandemin visat, är att just pandemier är ett konkret hot mot liv, hälsa och jämlikhet. Och i och med att en pandemi också på ett mycket konkret sätt kan sätta grundrättigheter mot varandra, så har den en potential att skapa betydande inre spänningar i samhället.

Professor Sarah Gilbert vid Oxford University, som hade en central roll i utvecklandet av ett av vaccinen mot Covid-19, noterade i BBC:s årliga Dimbleby-föreläsning, att vi på allvar bör rikta resurser till att försvara oss mot pandemier. För trots att pandemier i en globaliserad värld redan länge ansetts utgöra en sannolik, allvarlig hotbild, har det här inte motsvaras av hur mycket resurser vården får. Jämförelsevis används betydande summor på vapen för att motverka potentiella militära hotbilder.

I och med att en pandemi också på ett mycket konkret sätt kan sätta grundrättigheter mot varandra, så har den en potential att skapa betydande inre spänningar i samhället

I Finland har man i år fattat beslut om att köpa nya, amerikanska jaktplan för en enorm summa pengar. Affären, som kostar runt 10 miljarder euro, godkändes i praktiken med ett konsensusbeslut som föregicks av en mycket lam kritisk debatt. Orsaken är kanske att man vill förbereda sig för ett konventionellt, militärt hot, och att skattebetalarna generellt verkar vara beredda att avsätta en stor summa pengar för ändamålet.

Dylika säkerhetspolitiska beslut brukar av militärer och politiker dessutom placeras utanför ramen för den politiska debatten. För att potentiellt försvara våra fri- och rättigheter behövs alltså vapen som kostar stora pengar, vilket gör frågan mindre “politisk” till sin natur, sägs det.

Trots att pandemier i en globaliserad värld redan länge ansetts utgöra en sannolik, allvarlig hotbild, har det här inte motsvarats av resursering. Jämförelsevis används betydande summor på vapen för att motverka potentiella militära hotbilder

Nu ser vi dock att pandemier utgör en mycket konkret hotbild också i framtiden. Samtidigt är resurserna på den nivån, att så fort vi närmar oss 60 fyllda intensivvårdsplatser, införs omfattande begränsningar på våra friheter för att skydda rätten till liv och hälsa. Därtill har prioriteringen av epidemibekämpningen också andra konsekvenser för vår hälsa, eftersom den ekonomiska ramen för hälsovården är begränsad.

Dessutom är det bra att minnas att den här pandemin, med all sin fasa, är betydligt mindre farlig är många andra potentiella pandemier, vilket Gilbert också noterar i sin föreläsning.

Alltså tvingas politiker år 2022 att ställa sig frågan om ramen för hälsovården är tillräcklig. Och det i sin tur tvingar hela samhället att ta ställning till om vi är beredda att betala mera, och på bekostnad av vad?