Snöstorm, sand från Sahara och tropiska sommarnätter – sådant var vädret i Östnyland 2021

Snöstorm, sand från Sahara, tropiska sommarnätter, höstregn och vit jul. 2021 var ett omväxlande år, åtminstone då det gäller vädret.

Vi ringde upp regionens väderexpert Egil Green för att få en liten överblick över det östnyländska vädret från det gångna året. Borgåbon Green har fört bok över vädret varje dag sedan 1974.

Tittar man bara på medeltemperaturen så ser 2021 ut att ha varit ett normalt år. Medeltemperaturen för i år är 6,1 grader celsius då den brukar ligga kring 5,7 grader.

– Vi är ganska nära men det här är ju bara en liten del av sanningen. Året som helhet har fört med sig ganska många överraskningar: Det har varit hett, det har varit regnigt och det har kommit snö. I synnerhet i januari fick vi ordentligt med snö, säger Green.

Snöstorm i januari

Förra vintern kom den bestående snön den andra januari. Mellan den tionde och trettonde januari riktigt öste det ner.

– Den tolfte januari hade vi 45 centimeter snö vid mätstationen i Harabacka och det är mycket. Vi bodde på Brinkgatan då och jag hade ett sextimmars pass för att överhuvudtaget komma ut från huset, säger Green.

Januari var mycket snörik och månadens medeltemperatur var ganska normal, -4,3 grader då medeltalet för åren då Green följt med vädret är -5,1 grader.

I februari fortsatte det snöa. Den extra kryddan för februari var att det kom underkylt regn mellan den 22:a och 23:e samtidigt som vindar blåste från Sahara. Det resulterade i ett ljusbrunt täcke av sand på snön.

– Jag undrade vad sjutton det är, det var ju överallt. Sedan sade de nog i nyheterna vad det berodde på.

Vintern pågick in i mars. Ännu i mitten av månaden var det 25 centimeter snö, men den sista mars blev det plötsligt töväder och regn och snön smalt snabbt bort.

Vinterns kallaste temperatur var den 18 februari då mätaren visade 24 minusgrader.

– Det kallaste jag har uppmätt var väl den där förskräckligt smällkalla vintern 1987, då var det -36 grader. Men nog är det här kallt också.

Lurigt aprilväder

I april var temperaturen lite över den normala medeltemperaturen, den ska vara 4,1 grader och nu var det 5 grader celsius.

Vädret var normalt för årstiden i början och slutet av månaden, men mellan den 11 och 22 april var det 17 grader i många dagar och det såg ut som om sommaren kanske kom tidigt.

– Man började inbilla sig att sidu nu fortsätter det vara varmt, men så var det ju inte för sen kom maj.

I maj var temperaturerna ganska normala, men samtidigt var det också den tredje regnigaste och mulnaste månaden. Maj brukar vara torr och vacker.

– Normalt är det vackert väder under 60 procent av månaden, nu var det 40 procent och det är ganska ovanligt. Så början var kall, men så kom det nog sommartemperaturer också med tre heta dagar, sedan blev det igen kallt.

Vårvädret kastade hit och dit men som helhet höll sig temperaturen ganska nära genomsnittet.

Tropiskt sommarväder

Härnäst har vi sommaren.

– Där börjar det ju hända saker, konstaterar Green medan han tittar i sina anteckningar.

– Det har aldrig varit så varmt i juni som det har varit i år. Det var 19,6 grader och det ska vara 15,3. Det var ju över fyra grader varmare i genomsnitt och det är otroligt mycket. Så var det också den soligaste juni som jag har uppmätt. Det var 78 procent vackert och det brukar vara där kring 60 procent.

Sommarens varmaste dagar var i juni, den 21 och den 23 juni var det hela 32 grader.

– Juni var en pangmånad för dem som tycker om värme.

Juli fortsatte på samma sätt.

– Det var den näst varmaste julimånaden jag uppmätt, 21,2 grader. Den varmaste var 2010, då var det 22,1.

Det var 22 heta dagar i juli vilket är fler än vanligt.

– En annan sak som är ovanlig är att det var fem tropiska nätter, alltså då temperaturen inte sjunker under 20 grader ens på natten.

Green uppskattar att det under alla år han följt med vädret, kanske varit sammanlagt fem tropiska nätter. Nu inföll det alltså lika många på en sommar, under en månad.

I juli föll 38 millimeter regn, vilket inte är särskilt mycket.

– Då ska man minnas att den 28 juli hade det bara kommit 8 millimeter, det kom lite mer regn sedan mot slutet.

Sommaren var alltså varm, rentav het och dessutom torr.

– Det växte ju ingenting på åkrarna, potatisskörden blev inte till något.

Regnrekord i augusti

I augusti brakade däremot regnet loss med besked.

– Då var det ju störtregn, det var rekord. Det kom 198 millimeter, det har aldrig kommit så mycket i augusti. Det var också den kallaste augustimånaden på nio år, och mulet. Senast det var så här mulet var 1998, för 23 år sedan. Vi fick liksom tillbaka med ränta på det som varit vackert i juni och juli, konstaterar Green.

September var kallast på 20 år, det var 9,7 grader i genomsnitt och det brukar vara 11,4. I oktober var det däremot milt, 8,4 grader istället för genomsnittet på 5,9.

November var något varmare än normalt, med en medeltemperatur på 1,8 grader då det ska vara 1,2. Först var det milt men det blev allt kallare och sedan kom det snö.

Den här vinterns första snö kom kring den 20:e november men smälte bort tio dagar senare. Sedan kom det en omgång snö till som försvann på luciadagen den 13 december.

– Den bestående snön, som nu troligtvis hålls kvar, kom den 19 december. December kommer att stanna på ungefär -6,6 grader och det är kallt, för det har bara två gånger varit kallare sedan 2001 och fyra gånger sedan 1974, säger Green och konstaterar att vintern började snabbt.

Genomsnittstemperaturen för december brukar ligga på tre minusgrader.

Vit jul alltmer sällan

I år har vi fått njuta av en vackert vit jul. Senast det fanns snö om julen var 2018, då kom snön den 16 december.

– Generellt sett har jag märkt att före år 2000 har två av tre jular varit vita. Sedan 2001 är det en av tre jular, hela vädertypen har blivit mildare.

Också i övrigt har det blivit svårare att förutse vädret, variationerna är allt större.

– Man kan nog se en trend, det ändrar mera och allt oftare och oftare slås nya rekord. Det tyder på att det är något håller på att ändra, något instabilt. Man kan nästan tala om ett paradigmskifte.

Väder och klimat är inte samma sak, men om man följer med vädret under många år så får man också ett hum om hur klimatet förändras.

Green berättar att han läst meteorologen Kerttu Kotakorpis bok Suomen luonto 2100. I den förutspår hon stora ändringar om temperaturen i Finland stiger med fem grader under de följande hundra åren, så som man befarar att kan ske till följd av klimatförändringen.

– Vintrarna kommer att regna bort, somrarna blir heta och torra och så kommer det störtregn. Det försvinner en massa djurarter som vi ännu har kvar. Det är stora saker, säger Green.