Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

President Sauli Niinistö: Oenighet farligt, men alla åsikter måste höras

Uppdaterad 01.01.2022 12:29.
Republikens presidents nyårstal 2022 - Spela upp på Arenan

Coronapandemin delar finländarnas åsikter. Det visar sig som osämja och illvilja. Det oroade president Sauli Niinistö i det traditionella nyårstalet. Finlands och Europas säkerhet kan också bli källan till en uppslitande tvist, sa han.

Våren 2020 var viruset en gemensam fiende som vi tillsammans kämpade mot, med omsorg om varandra. Nu är stämningen en annan, sa president Sauli Niinistö.

Det är lätt att förstå frustrationen över ständiga bakslag, och oron för hälsa och ekonomi. Men nu delas åsikterna, både om riskerna med pandemin och skyddet mot den. De olika åsikterna har börjat visa sig som osämja och illvilja.

– En sak torde vi ändå vara ense om: Den här sjukdomen smittar. Den smittar lätt och sprider sig brett. Den orsakar allt från lindriga symtom till ödesdigra följder, sa presidenten.

Inget vet vart smittkedjan leder

Han sa sig inte tro att någon med vett och vilja vill bära eller sprida en sjukdom. Men någon kan ändå tycka att risken inte är så stor för just honom eller henne.

Någon kan vara likgiltig och därför låta bli att vara försiktig, inte ta vaccinet eller använda munskydd.

Men presidenten betonade att ingen tar risken bara för sin egen del. Ingen vet på förhand vad den egna smittkedjan kan leda till.

Det vore beklagligt om det som förenar, blir källan till tvister och gräl. Det var de återkommande fraserna i president Sauli Niinistös nyårstal.

– Vi måste alltid försöka förstå att någon annan kan ha en annan syn på saken. Annars kan djup oenighet uppstå. För en nation kan nedrivande oenighet vara farligare än den egentliga utmaningen i sig, sa presidenten. Det gällde inte enbart coronapandemin utan också den internationella stämningen, i våra närområden.

Snabb försämring vid Ukrainas gränser

Internationella spänningar väcker oro även hos många finländare sa presidenten, på tal om konflikten vid Ukrainas gränser som håller på att fördjupas. Stämningarna har snabbt skärpts, med tanke på säkerheten i Europa.

Stormaktspolitiken har trappat upp farten. Tiden efter kalla kriget är sannerligen förbi, konstaterade president Sauli Niinistö. Alltid när geopolitiken omformas känns effekterna också i länder som är mindre än stormakterna. Ibland framför allt i dem.

Ännu i somras, efter president Bidens resa till Europa, verkade oron framför allt riktas mot Kina. Efter mötet mellan presidenterna Biden och Putin i Genève bedömdes Förenta staterna och Ryssland bygga upp en dialog. Den artiga värden, Europa, var närmast en åhörare, sa Niinistö i nyårstalet.

– Nu är stämningen en annan. De ukaser som Ryssland framförde för Förenta staterna och Nato i december gäller Europa. De står i strid med den europeiska säkerhetsordningen.

Stormaktspolitiken gäller oss – utan att vi blir hörda

Intressesfärer hör inte till 2020-talet. Suverän jämlikhet mellan alla stater är en grundläggande princip som alla bör respektera.

President Niinistö konstaterade att det inte är första gången många européer frågar: talar man om oss utan oss? Europa kan inte längre vara bara en åhörare. Suveräniteten hos flera EU-medlemsstater, även Sverige och Finland, har ifrågasatts utanför unionen. Detta gör EU till en part, sa Niinistö.

Europas säkerhet är också en fråga om Finlands säkerhet, och presidenten krävde att både EU och OSSE hörs i samtal som berör oss. EU får inte nöja sig enbart med rollen som en teknisk samordnare av sanktioner.

I ett öppet samhälle finns det alltid rum för diskussion och olika åsikter, både om risker och om skyddet mot dem.

Enighet behövs – också om Natomedlemskap

Niinistö använde samma krav på tolerans och enighet om utrikespolitiken, som om skyddet mot corona.

– Vi kan vara eniga om att situationen är allvarlig. Det vore beklagligt om den faktor som förenar, Finlands säkerhet, blir källan till en uppslitande tvist. Det gäller fortfarande att försöka förstå att någon annan kan ha en annan syn på saken.

Nationell säkerhet, självbestämmanderätt och rörelsefrihet är lika värdefulla för små som för stora. Genom att sörja för dem försvarar vi samtidigt Finlands internationella ställning, sa Niinistö. Han återkom, liksom i många nyårstal, till Finlands eventuella Natomedemskap.

– Möjligheten att alliera sig militärt och ansöka om medlemskap i Nato, hör också till Finlands rörelsefrihet och valmöjligheter, om vi själva så beslutar. Det har upprepade gånger bekräftats för Finland att Nato driver en så kallad öppet hus-politik, och att den fortsätter, sa president Niinistö.

Inte hållbart hota med våld

I en värld med snabbt tempo är det allt viktigare att veta när man ska skynda, och när man ska ge sig till tåls, sa presidenten. I sista hand är besinning, ansvarstagande och dialog de enda vägarna framåt.

– Det är inte möjligt att bygga en hållbar framtid genom att hota med vapenmakt eller annat våld. Rysslands krav har besvarats genom att erbjuda dialog.

Det finns skäl att hålla hoppet uppe, sa presidenten, men vi får inte falla för önsketänkande. Han citerade USA:s tidigare utrikesminister Henry Kissinger: närhelst det primära målet för vissa stater har varit att undvika krig, har det internationella systemet varit utlämnat till dess mest hänsynslösa medlem.

Niinistö varnade för att även det kan komma att prövas i förhandlingskontakten mellan Ryssland, USA och Nato i mitten av januari.

"Boomers" ska lämna mycket efter sig

I slutet av sitt tal verkade det som om Sauli Niinistö, 73 år, försökte bevisa att han inte hör till den generation av “boomers” som inte fattar sitt ansvar. Samtidigt fick han inflikat några favoritämnen från tidigare år, risken för en stor låntagning, och ansvaret för den biologiska mångfalden.

– Jag hör till den generation som föddes efter kriget, till dem vars levnadsförhållanden ständigt har blivit bättre. Denna vetskap leder till en insikt: om du har fått mycket kan du inte lämna bara lite efter dig.

Klimatförändringen, förlusten av biologisk mångfald eller den materiella, monetära skuldsättningen visar att vi lever på bekostnad av framtiden. Det kan inte vara vår generations testamente. Låt oss ändra på det, uppmanade president Sauli Niinistö.

Ungas aktivitetsgnista får inte falna

Niinistö kände också för ungdomarnas prövning under pandemin, som har berövat dem “en orimligt stor del av livet”. Han fann det oroväckande att illamåendet bland de unga ökar, deras kondition försämras och deras utbildningsnivå stannar av.

Föräldrarna och alla vi andra bör lyssna på ungdomarna. Ibland hjälper redan det, sa presidenten. De unga har också något att säga.

– Aktivitet är alltid ett tecken på en levande gnista. Likgiltighet hos unga är en allvarlig varning för en falnande glöd. Världens lyckligaste land kan vara till freds först när det ger sina unga hoppfulla framtidsutsikter. sa president Sauli Niinistö i slutet av sitt nyårstal.