Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Forskare hade önskat ett längre och mera förklarande nyårstal av Niinistö

President Sauli Niinistö spelade in nyårstalet den 31 december 2021.
Bildtext Nyårstalet spelades in den 31 december på Presidentens slott.

Utrikes- och säkerhetspolitiken och i synnerhet det spända läget kring Ukraina spelade tillsammans med coronapandemin huvudrollen i president Sauli Niinistös nyårstal. Enligt forskare innehöll talet kritik mot Ryssland.

– I Finland har man fört den livligaste säkerhetspolitiska debatten i mannaminne. Niinistö gav sitt stöd till att man i Finland för en debatt om säkerhetspolitiska frågor förutsatt att debatten inte är upprivande och att alla parter blir hörda, säger äldre forskare Matti Pesu vid Utrikespolitiska institutet.

Pesu säger att Niinistö inte lägre försökte undanröja Natodebatten, vilket han tidigare anses ha gjort.

Forskningschef Hanna Ojanen vid Tammerfors universitet tror att människor gärna skulle ha lyssnat på ett längre tal där presidenten mer utförligt skulle ha förklarat sina tankegångar.

Hon säger att behovet av att tolka skulle ha minskat samtidigt som alla skulle ha fått mera ut av talet.

Också Pesu anser att det i en nära framtid skulle finnas en beställning för ett längre utrikespolitiskt linjetal där man dryftar Finlands ställning, efter att man kunnat se vart det nuvarande spända läget leder.

Indirekt kritik

Pesu bedömer att Niinistö i sitt tal klart förde på tal Rysslands ukaser och att de inte är i linje med Finlands intressen.

– Det här var ett ganska tungt vägande budskap, säger han.

President Sauli Niinistö sitter vid ett skrivbord i kostym och talar. På bordet finns en mikrofon och blommor.

President Sauli Niinistö: Oenighet farligt, men alla åsikter måste höras

Kombinerad vädjan om corona och nationell säkerhet

Ojanen säger för sin del att Niinistö var moderat och fåordig då han talade om det internationella läget och synnerhet Rysslands roll i det.

– Den avgörande punkten var då han betonade vikten av behärskning, ansvarsfullhet och dialog. Här man kan tolka in en indirekt kritik av Ryssland, om man så vill. Så skulle jag själv se det, att det verkligen är oansvarigt i det här världsläget att Ryssland driver sina egna intressen på bekostnad av andra.

Ojanen hade önskat att Niinistö också skulle ha sagt något om demokrati och rättsstatsprincipen. Också det skulle enligt henne ha kunnat fungera som en indirekt kritik av Rysslands oroväckande och tilltagande maktfullkomlighet.

Rakt på sak om EU:s roll

Enligt Ojanen behandlades EU:s roll i talet rakt på sak. Niinistö sa att EU har blivit en part i krisen när dess medlemsländers suveränitet - inklusive Finlands och Sveriges - har ifrågasatts. Presidenten konstaterade också att EU inte kan nöja sig med att ha rollen som sanktionskoordinator.

Ojanen anser att det var intressant, men att det som saknades i talet var vad EU borde göra, och skulle Finland på något sätt kunna hjälpa till med det.

Forskarna har hittills inte lagt märke till någon klar tudelning i den säkerhetspolitiska debatten i Finland.

Enligt Ojanen kan frågan så småningom bli politiserad. Hon säger att man inte ska vara rädd för en debatt, även om säkerhetspolitiska debatter i dagens läge kan trollas och styras på ett annat sätt än tidigare, vilket enligt forskaren kan göra dem mer okontrollerade.