Hoppa till huvudinnehåll

Välfärdsområdesval 2022

Välfärdsområdesvalets kampanjer sker digitalt: "Det är bara att acceptera och börja på"

Uppdaterad 03.01.2022 07:40.
Collage av tre bilder av tre människor.
Bildtext Rebecca Åkers, Miro Ilvonen och Anna Bertills analyserar läget inför välfärdsområdesvalet som närmar sig med stormsteg.
Bild: Collage: Jacob Åberg, Privat/Miro Ilvonen, Bertills & Jung

När vi efter nyår går in i den egentliga valrörelsen är det till sociala medier vi får gå för att hitta kandidaterna. Att nå ut till väljare är ett hårt arbete för dem som ställer upp i välfärdsområdesvalet.

Med några veckor kvar till välfärdsområdesvalet den 23 januari, har det fortfarande inte synts någon stor valrörelse. Valet förutspås få ett lågt valdeltagande, vilket kan bero på att det nya valet känns abstrakt

Vi lever i en tid av oro, pandemi och trötthet, det är viktigt att ta det i beaktande när kandidater och media uttrycker sig om valet. Det säger Anna Bertills, företagare inom kommunikationsbranschen och doktorand inom statskunskap. Hennes forskning riktar in sig på sambandet och relationen mellan politiker och influerare.

– I Sverige ser vi tydliga kopplingar, också utåt, mellan influerare och politiker. I Finland verkar det inte lika synligt, säger Bertills.

I kommunalvalet 2021 kandiderade flera stora influerare, och en del blev också invalda på förtroendeposter. Bertills jämför dessa med de mer traditionella kändiskandidaterna som många partier vill locka till sina listor inför val.

– Men om det inte finns ett genuint grundintresse för politiskt beslutsfattande blir det snabbt rätt platt.

I välfärdsområdesvalet har influerarna lyst med sin frånvaro. Däremot kommer valet att bli digitalt, det är Bertills rätt säker på.

– Det får man acceptera. Det går inte att vänta mer när det bara är några få veckor kvar.

Blond leende kvinna i halvbild mot en pink vägg.
Bildtext Anna Bertills tror att det är viktigt för politiker att rikta sin kampanj till rätt målgrupp.
Bild: Bertills & Jung

För att lyckas i sin digitala kampanj säger Bertills att det är viktigt att inte överproducera. Budskapet och målgruppen man vill nå är det viktigaste.

– Man ska inte röra i allt och i just det här valet tror jag inte man ska använda skrämselpropaganda utan försöka greppa det på ett positivt sätt. Var inte på alla kanaler, utan välj den som du är mest bekväm med.

Instagram viktig kanal för unga kandidater

Miro Ilvonen är 24 år gammal och ställer upp för De Gröna i Egentliga Finlands välfärdsområde. Hen är en så kallad millenial eller zoomer, alltså en person som i princip vuxit upp med sociala medier.

Att använda sig av sina olika kanaler på sociala medier i kampanjarbetet är naturligt för hen.

– Sociala medier är ett viktigt element, för speciellt i pandemivardagen är det den huvudsakliga kanalen att nå väljare och få synlighet. Det svåra blir att göra social- och hälsovårdsfrågor mediesexiga och intressanta.

En långhårig person i halvbild med stad i bakgrunden.
Bildtext Miro Ilvonen kandiderar för De Gröna i Egentliga Finland och vill lyfta fram ungas mentala hälsa och minoriteters utsatthet inom social- och hälsovården.
Bild: Privat/Miro Ilvonen

Ilvonens viktigaste kanal är fotodelningstjänsten Instagram. Hen säger att Facebook som plattform har varit problematisk, speciellt när det kommer till politiskt innehåll som granskas noga av företaget.

– Instagram är nog min målgrupps mest använda sociala medium.

Ilvonen säger att hen har några teman som är viktiga inför valet och bygger sina inlägg på Instagram utgående från dem. Hen följer i princip den strategi som Bertills säger är den mest välfungerande.

– Jag tänker på hur en eventuell väljare skulle tänka när hen ser inlägget. Jag försöker göra informationen kort och lättläst. Jag utgår från att få orkar läsa långa politiska uttalanden och då går hela inlägget till spillo. Jag tänker också på att göra mitt ansikte igenkännbart och att det ska vara lätt att närma sig mig.

Hen erkänner att det ibland kan verka som en omöjlig ekvation och ibland lyckas det inte heller. Men när det lyckas och andra användare börja dela inlägget så är det bra synlighet.

En upptäckt som Anna Bertills gjort är att de nya valarbetarna är de som sprider en kandidats information i sina egna kanaler.

– De vet kanske inte ens om att de är den nya sortens kampanjarbetare, men det som förr var kaffekokning och korvgrillning är nu delningar på sociala medier.

Miro Ilvonen säger att hans kampanjteam är exakt så, det är de som delar hens inlägg vidare.

Social- och hälsovård är osexigt

Rebecca Åkers är 27 år gammal Korsholmare. Hon ställer upp som kandidat i Österbotten för Socialdemokraterna. Åkers är fullmäktigeledamot i sin hemkommun och ställer upp i välfärdsområdesvalet för att kunna infria de löften hon gett till sina tidigare väljare.

Hon håller med Ilvonen om att social- och hälsovårdsfrågorna inte är särskilt sexiga men tror att folk verkligen bryr sig om dem. Att ett lågt valdeltagande förutspåtts sätter hon på att valet är alldeles nytt.

– Jag tror att valets innebörd kan bli väldigt oklar även för den insatta. Det är en så administrativ fråga att det säkert kommer att ta några välfärdsområdesval innan vi ser ett högt valdeltagande.

Åkers kommer själv att utnyttja både Instagram och Facebook i sin valkampanj, men betonar att sociala medier endast är plattformar. Det är budskapet som är viktigt.

– Det räcker inte att bara finnas på sociala medier, man måste också ha genomtänkta strategier. De som gjorde bra kampanjer på sociala medier inför kommunalvalet hade ett enkelt och repetitivt budskap.

Brunhårig vit kvinna framför en vägg med grafitti
Bildtext Enligt Rebecca Åkers finns en uppfattning om att man hela tiden ska vara nåbar på sociala medier vilket kan vara väldigt tungt.
Bild: Jacob Åberg

Åkers har erfarenhet av flera valkampanjer och säger att hon lärt känna sin målgrupp.

– De finns mest online så jag gör mycket digitalt. Inför kommunalvalet gjorde jag nästan allt digitalt och det fungerade väldigt bra. Men egentligen är det mer tidskrävande än att gå ut på gator och torg och träffa människor.

Det finns en förväntning att de som kandiderar på sociala medier ska finnas till hands hela tiden. Åkers säger att en stor del av valkampanjen går åt till att interagera med människor digitalt.

Samarbeten med influerare – hot eller möjlighet?

Doktoranden Anna Bertills säger att digitala kampanjer kan bli billigare än traditionella kampanjer.

Åkers håller inte helt med. Hon säger att det visst är billigare att köpa en annons på sociala medier än att ha en i tidningen, men att reklampriserna online alltid stiger i valtider.

– Du kommer inte utanför din egen sfär på sociala medier om du inte betalar.

Däremot håller hon med om att välproducerade inlägg kan väcka engagemang och då är möjligheten större att någon delar vidare innehållet.

Åkers har själv aldrig tagit kontakt med en influerare för samarbeten, hon skulle önska att det istället finns ett intresse för hennes politik.

– Jag skulle vilja att influeraren själv kom till mig, det handlar om autenticitet. Säkert kunde det vara bra för synligheten att fråga en influerare men den människan kanske inte skulle stödja mina politiska värderingar.

Miro Ilvonen säger att inte heller hen har tänkt kontakta influerare inför valet.

– Ärligt talat tycker jag det ger mer trovärdighet att vända sig till andra politiker för samarbeten.

I sin forskning kommer Bertills att försöka ta reda på hur relationen mellan influerare och politiker ser ut och hur den formas när det kommer till strategisk politisk kommunikation. Hon tror att värderingarna politiker och influerare emellan måste gå hand i hand.

– Det är en sårbarhet som man måste vara medveten om när man väljer samarbetspartner. Vad finns det för risker, eller finns det några? Vad betyder samarbetet för det egna förtroende i framtiden, säger Bertills.

Bertills lyfter fram politiker som redan har starka kanaler från början. För dem är det ganska enkelt att få synlighet på sociala medier utan samarbeten.

– De som är i början eller mitten har behov av samarbeten. Ibland sker det spontant genom att dela vidare innehåll i positiv anda.

Bertills jobbar också inom kommunikationsbranschen och säger att hon märkt att det inte är avgörande hur mycket digitalt kampanjmaterial man har.

– Problem uppkommer om du inte får synlighet eller får innehållet spritt på rätt sätt. Man måste hitta sina målgrupper på sociala medier.

Bertills grundtanke i forskningen är ifall det är legitimt för en influerare och en politiker att samarbeta och varför vi i dagens läge ser det så lite i Finland.

– Sedan måste vi också komma ihåg att influerare ser ut på olika sätt. Det är inte bara de kommersiella influerarna som kan samarbeta utan ibland kanske det inte alls rör sig pengar i samarbetet utan kan till exempel handla om ideologiska motiv.