Hoppa till huvudinnehåll

Västnyland

Västra Nylands räddningsverk verkar redan nu i de tio kommuner som ska bilda välfärdsområdet – så är det att jobba inom ett större område

Uppdaterad 11.01.2022 11:01.
Brandinspektör utanför brandstation, en ambulans i bakgrunden
Bildtext Brandinspektör Jari Sopen-Luoma har under sin långa karriär inom räddningsväsendet sett både en och annan reform.

Det är mer än femton år sedan de västnyländska kommunerna hade egna räddningsväsenden. Vi frågade brandinspektör Jari Sopen-Luoma vilka fördelarna och nackdelarna är med större enheter som verkar över kommungränserna.

Brandinspektör Jari Sopen-Luoma kommer ihåg tiden då alla kommuner hade sitt eget räddningsväsende. 2004 bildades Västra Nylands räddningsverk.

– Det var splittrat kommunvis, alla hade sina egna tjänstemän och lite egna system och principer, säger Sopen-Luoma.

När vårdreformen införs om ett år ska de västnyländska kommunernas hälsovård och socialvård ingå i Västra Nylands välfärdsområde.

Räddningsverket ska också ingå i det kommande välfärdsområdet, men till skillnad från vården i Västnyland sköts räddningsväsendet redan i samarbete mellan tio kommuner.

Västra Nylands välfärdsområde kommer att ha samma gränser som räddningsverket har i dag.

Västra Nylands räddningsverk

Räddningsverkets administration och lägescentral finns på centralbrandstationen i Esbo.

Västra Nylands räddningsverk har tolv ordinarie brandstationer. Dessutom finns på räddningsverkets område över 40 avtalsbrandkårer.

Västra Nylands räddningsverk verkar i tio kommuner: Esbo, Hangö, Lojo, Ingå, Sjundeå, Högfors, Grankulla, Kyrkslätt, Raseborg och Vichtis.

Kommunerna har genom ett samarbetsavtal grundat Västra Nylands räddningsverk, som är en del av Esbo stad.

Västra Nylands räddningsverk är ett kommunalt affärsverk.

Jari Sopen-Luoma konstaterar att alla reformer har sina nackdelar och fördelar. Men han verkar vara mestadels nöjd med att jobba inom en större enhet.

Sopen-Luoma kan räkna upp många fördelar med att samarbeta över kommungränser.

Brandinspektör håller i en gummibåt, två ambulanser i bakgrunden
Bildtext Ambulanser och en båt på Karis brandstation.

Före 2004 kunde invånare få olika utlåtanden och beslut i olika kommuner, nu är det samma svar som gäller i hela Västnyland. Det finns också bättre möjligheter att skaffa utrustning, säger Sopen-Lioma.

– Man kan eventuellt få ett bättre pris när man gör lite mera anskaffningar på en gång.

En brandinspektör utanför Karis brandstation
Bildtext Jari Sopen-Luoma utanför Karis brandstation.

För hans arbete som brandinspektör innebär en större organisation att han har mera kolleger som kan ge stöd.

– Om jag har en fråga om kemikalier framför mig kan jag ta kontakt med en ledande inspektör som är expert på kemikalier. På det viset får man bättre stöd som arbetstagare, säger brandinspektör Jari Sopen-Luoma.

Nu när vården också ska slås ihop till ett välfärdsområde så undrar många om den egna kommunens vårdcentral ska stå kvar, och om allt ska centraliseras. Har det här hänt när det gäller räddningsverken?

– Nej, alla brandstationer finns kvar, det har till och med byggts mera brandstationer. Där det byggs mycket behövs det i något skede en ny brandstation, säger Sopen-Luoma.

Brandinspektör Jari Sopen-Luoma tror inte den kommande vårdreformen kommer att påverka hans eget arbete så mycket. Men en farhåga har han.

– Allt är fråga om pengar, att hur mycket pengar räddningsväsendet får i det fortsatta systemet.

Den 23 januari ordnas välfärdsområdesvalet. Jari Sopen-Luoma konstaterar att han ska rösta i valet.

Så ser kandidaterna i välfärdsområdesvalet på räddningsverkets finansiering

I Yles valkompass finns två frågor som gäller räddningsväsendet.

De flesta har svarat att de är helt eller delvis av samma åsikt på frågan om räddningstjänserna också i fortsättningen ska vara en separat sektor med egen finansiering.

Av Vänsterförbundets kandidater är tretton procent av en helt annan åsikt.

Bildtext Så ser västnyländska kandidater i välfärdsområdesvalet på räddningsverkets finansiering.

Den andra frågan gäller avtalsbrandkårerna, bland annat de frivilliga brandkårerna.

Frågan är om räddningsverket borde ge dem mer ansvar och finansiering.

Där har en övervägande del av kandidaterna svarat att de är är delvis av samma åsikt.