Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

Frankrike vill driva gemensamt försvar och ekonomiska reformer under sitt EU-ordförandeskap

Frankrikes president Emmanuel Macron
Bildtext EU-ordförandeskapet ger Frankrikes president Emmanuel Macron möjlighet att lyfta sin profil inför det franska presidentvalet.
Bild: EPA-EFE/All Over Press

Frankrike tog över EU-ordförandeskapet vid årsskiftet med löften om ett mer suveränt Europa, en ny tillväxtmodell för kontinenten och ett människocentrerat Europa.

För Frankrikes president Emmanuel Macron ger ordförandeskapet en välkommen möjlighet att visa europeiskt ledarskap inför presidentvalet i april. Macron får chansen att fylla makttomrummet efter Angela Merkel och dominera den europeiska agendan under det kommande halvåret.

– EU-ordförandeskapet ger honom en välkommen plattform för att lyfta fram sin europeiska meritlista, visa att han skiljer sig från utmanarna och föra fram nya förslag och idéer, säger Claire Demesmay vid det tyska forskningsinstitutet Marc-Bloch.

Möta utmaningar

I ett uttalande inför ordförandeskapet understryker Macron att Europa måste ta kontrollen över sitt eget öde. Enligt den franska presidenten klagar européerna inte längre över ett EU gör för mycket utan snarare över att unionen gör för lite.

Eiffeltornet i blått ljus. EU:s stjärnsymbol projiseras mot det blåa tornet.
Bildtext Frankrike vill öka Europas strategiska suveränitet under sin ordförandeperiod.
Bild: Lehtikuva

– Europa måste stå upp och möta stora utmaningar inom ekonomi, utbildning, migration och säkerhetspolitik, säger Macron.

Bland de konkreta åtgärderna som Macron vill se är beslut om en europeisk minimilön, klimatåtgärder och striktare regler för de digitala jättebolagen.

Inom klimatpolitiken förespråkar Frankrike en utsläppsskatt inom EU:s gränser och för importerade produkter.

Strategisk suveränitet

EU:s starka makter, Tyskland och Frankrike är ense om att stormaktskampen mellan USA och Kina samt Ryssland kan påverka Europa negativt.

Unionen brukar ha svårt att enas om en tydlig linje i svåra internationella frågor och tvingas därför ofta ut från spelplanen i stora internationella tvistefrågor.

Macron har länge krävt att EU måste bli starkare både utrikes- och säkerhetspolitiskt. Macron ser en gemensam försvarspolitik för unionen som en central byggsten i det här samarbetet.

En soldat står på huk i en löpgrav
Bildtext De ökade spänningarna i östra Ukraina gör EU:s säkerhetspolitik mer aktuell.
Bild: EPA-EFE/All Over Press

Frågan har blivit aktuell på nytt i och med Rysslands truppkoncentration vid den ukrainska gränsen och de ryska strävandena att förhandla om Europas säkerhetspolitiska framtid med USA över huvudet på EU.

Ett splittrat EU ligger i Rysslands intresse, men också USA:s ställning stärks om unionen inte klarar av att slå in på en egen kurs. Avsaknaden av en egen politik betyder att unionens medlemsländer i praktiken ofta tvingas att sluta upp bakom USA och därför också arbeta för amerikanska intressen.

Säkerhetspolitiken dominerar

Frankrike kommer tvingas försöka samla unionens spretande medlemsländer bakom en gemensam politik för att hindra att unionen blir en spelbricka i kampen mellan USA och Ryssland.

Ansiktsbilder på Rysslands president Vladimir Putin och USA:s president Joe Biden.
Bildtext EU riskerar att bli en spelbricka i stormaktsspelet mellan Ryssland och USA.
Bild: Lehtikuva

Programchef Juha Jokela vid Utrikespolitiska institutet säger till Yle Uutiset att den här problematiken sannolikt kommer att dominera debatten i EU under våren.

– Säkerhets- och försvarspolitiken och speciellt Rysslandsrelationerna kommer att vara vårens diskussionsämne i EU, förutspår han.

Här kan Macron sannolikt räkna med stöd från Tysklands nya regeringskoalition. Den nya tyska utrikesministern Annalena Baerbock har sagt att Tyskland och Frankrike har en plikt att stärka EU och göra unionen till en större världsmakt.

Aktiv ekonomisk politik

I EU:s vision om strategisk suveränitet ingår också en rad ekonomiska projekt. Frankrike vill se ändringar i EU:s tillväxtstrategi och arrangerar ett extra toppmöte om ekonomin i april för att försöka blåsa liv i sina förslag.

Ledande experten Janica Ylikarjula vid Finlands näringsliv säger att Frankrike eftersträvar en aktivare industripolitik där staten får en större möjlighet att betala ut olika industristöd.

Bakgrunden till förslaget är oron över att EU:s inre marknad och handelspolitik inte längre räcker till i den globala konkurrensen. Därför behövs ytterligare åtgärder.

Ylikarjula säger till STT att Frankrike under den senaste tiden fått mer gehör för sina tankar, speciellt efter att marknadsliberala Storbritannien lämnat unionen.

För Finlands del är frågan problematisk. Ett litet medlemsland har inte samma förutsättningar att betala ut storskaliga industristöd och därför är rättvis konkurrens en stor fråga för den finländska industrin.

Lösare skuldregler

Ylikarjula räknar också med att EU:s statsskuldregler kommer att debatteras under den franska ordförandeperioden.

Kommissionen har redan börjat höra medlemsländerna och experter om en reform av stabilitets- och tillväxtpakten.

Enligt Ylikarjula råder det enighet om att en reform är nödvändig, men medlemsländerna är oense om de konkreta åtgärderna.

– Den nuvarande pakten hade förlorat sin trovärdighet redan innan coronakrisen, och det skulle inte vara bra att helt återvända till den, säger hon till STT.

Ett förslag är att öka flexibiliteten för gröna klimatinvesteringar. Kommissionens vice ordförande Valdis Dombrovskis säger till Financial Times att ändringarna måste balanseras. Enligt honom kunde det handla om större frihet för klimatinvesteringar som sedan avvägs med trovärdiga planer för hur skulderna ska minska på lång sikt.

Källor: DW, STT, Reuters, Yle Uutiset