Stor maktfördelning då första välfärdsområdesfullmäktige bildas – bestämmer hur din vård ser ut de kommande åren

Snart ska välfärdsområdena ansvara för social- och hälsovården och det är fullmäktige i området som har det sista ordet. De första fullmäktige kommer få särskilt stor roll för maktfördelningen i området och medborgarnas service.

För medborgarna är det speciellt välfärdsområdesstrategin som är intressant. Det är fullmäktige som slår fast strategin, och den styr bland annat hur servicen ska produceras och nivån för servicen i området.

Arbetsvillkoren i vårdbranschen har länge varit en svår fråga, som blivit än värre under coronapandemin, och även den kan påverkas genom personalpolitiken i välfärdsområdets strategi.

Allt fler vittnesmål av sjukskötare om arbete med corona – över 1000 smittades i vården samtidigt som skyddsutrustning låstes in

"Cheferna har en strunt samma-attityd. Inte kommer det hit."

– Fullmäktige slår fast principerna för personalpolitiken, till exempel rekryteringen, lönerna och var folk ska jobba, förklarar Siv Sandberg, universitetslärare i offentlig förvaltning vid Åbo Akademi.

Välfärdsområdena ska bildas genom att sjukvårdsdistrikten, räddningsverken och kommunernas social- och hälsovård går samman i en organisation.

I det här arbetet har man hunnit olika långt på olika håll i landet, till exempel är man betydligt längre i Österbotten än i Egentliga Finland eller Västra Nyland.

Tiden är ändå knapp. Planen är att de ovannämnda ansvarsområdena ska flyttas över till välfärdsområdena om ett år, och därför kan vissa områden under tidspress tvingas till mer drastiska beslut än andra.

Strategin ska styra välfärdsområdet långsiktiga mål, och såsom lagen om välfärdsområden förutsätter ska strategin ses över minst en gång per mandatperiod.

Mandatperioden nu sträcker sig till år 2025, då nästa välfärdsområdesval ordnas samtidigt som nästa kommunalval.

Stor maktfördelning med ny organisation

Förutom strategin, som direkt påverkar bland annat vården och personalen, ska de första fullmäktige också fatta viktiga beslut om hur de själva och förvaltningen ska fungera.

– Förvaltningsstadgan brukar godkännas en gång per mandatperiod, och den första stadgan blir jätteviktig för att fördela makten i den nya organisationen, säger Siv Sandberg.

Stadgan slår fast hur organisationen ser ut, till exempel hur många nämnder som bildas, och redan där lär det bli politiska tvister.

– Under den temporära beredningen har det kommit fram att det finns olika intressen när det gäller till exempel hur många nämnder det ska finnas. Här kan man vänta en politisk dragkamp mellan de som förespråkar en effektiv och strömlinjeformad organisation och de som betonar effektivitet och delaktighet, säger Sandberg.

Då man väl enats om hur organisationen med diverse nämnder ska se ut, kommer det följas av förhandlingar om vilka fullmäktigemedlemmar som ska sitta i dessa nämnder och vilka ledande tjänstemän som ska tillsättas.

Precis som i en stadsstyrelse är posterna i välfärdsområdesstyrelsen attraktiva, och kommer antagligen föranleda tuffa förhandlingar mellan partierna.

En tredje aspekt i maktfördelningen är på vilken nivå olika beslut kommer kunna fattas, till exempel om höga chefsposter.

– Enligt lagen ska fullmäktige utse högsta chefen, välfärdsområdets direktör, men andra chefsposter kan läggas på styrelsen eller nämnder eller på chefer [...] En annan fråga som också kan bli aktuell på lång sikt är på vilken nivå man ska fatta beslut om att börja med ny verksamhet eller lägga ned verksamhet, säger Sandberg.

Abstrakt, men mycket på spel

I och med sammanslagningen till välfärdsområden måste fullmäktige behöva hantera allt från räddningsväsen och primärvård till socialvård och service för funktionshindrade.

Helheten blir stor och kan vara utmanande att greppa, för både beslutsfattare och väljare.

Yles färska mätning visar att bara kring hälften av väljarna anser välfärdsområdesvalet vara viktigt och att de säkert tänker rösta, något Siv Sandberg har förståelse för.

– Jag förstår att det är abstrakt, men fullmäktige kan fatta ganska avgörande beslut för de här principerna för hur servicen ska erbjudas i framtiden.