Hoppa till huvudinnehåll

Välfärdsområdesval 2022

Faktagranskning: Dubbelt så hög vårdarlön i Sverige och är Finland en miljon vårdmånader fattigare på grund av EU?

Uppdaterad 14.01.2022 13:17.
Politiker på yles partiledardebatt.
Bildtext I tisdags ordnades Yles första debatt inför välfärdsvalet.

I den första valdebatten på tisdag kväll möttes riksdagsgruppernas representanter. Här listar vi några av de påståenden som debatterades. Hur mycket av det politikerna sa stämde, vad stämde inte alls och vad lite ditåt? Var med och gissa.

Såhär går faktagranskningen till

"Tio gånger mer administration!"

Påstående: "I sjukvårdsdistrikten har vi väldigt mycket administration som sköts av sjuksköterskor och läkare. Det måste vi lösa. I Siun sote till exempel består 25 % av administration när företag vanligtvis har 2,5% administration, där finns massor med marginal." Rörelse Nu:s ordförande Harry Harkimo

Motivering: Gränsdragningen mellan det administrativa och verkställande arbetet kan vara svår. Men Harry Harkimos påstående om Siun sote är fel. Siun sote är en samkommun som ordnar social- och hälsovårdstjänster i Norra Karelen för 13 kommuner.

Siun sote uppger att två procent av deras personal har en yrkesbeteckning som är administrativ. 2,6 procent av Siun sotes kostnader går till administration.

Ett annat sätt att närma sig frågan är att se hur många personer som jobbar i en ledande ställning. 4,7 procent av Siun sotes personal har en position som förman. Av de är 3,5 procent så kallade närförman som deltar i klient- och patientarbete. Med titeln direktör jobbar 0,4 procent av personalen.

Ett tredje sätt att titta på frågan är att se hur organisationen är uppbyggd. Siun sote har 7 314 anställda, av dem tillhör 778 anställda området för gemensamma tjänster. En del av dem arbetar direkt med klienter och patienter, en del av dem arbetar indirekt med klienter och patienter och en del sköter om lagstadgade administrativa uppgifter. Till exempel logistik och instrumentvård hör till gemensamma tjänster.

Harkimo säger att 2,5 procent av ett företags kostnader går till administration i allmänhet. Det saknas ändå gemensamma kriterier för att uppskatta hur mycket av olika företags budget som sätts på administration. Därför är det svårt att uppskatta hur sant Harkimos påstående om de genomsnittliga kostnaderna för administration inom företag är.

"Sjukpensioneringarna äter personal"

Påstående: "Inom den offentliga sektorn går omkring 6 000 personer per år i sjukpension, och en del av dem är personal inom social- och hälsovårdssektorn. Det är en enorm mängd människor som leder till kostnader i miljardklassen för samhället". Centerns viceordförande Markus Lohi

Motivering: Offentliga sektorns pensionsförsäkringsbolag Keva uppger att 5 500 anställda inom den offentliga sektorn årligen börjar lyfta sjukpension. År 2020 var omkring 2 000 av dem specialister inom sjukvården och knappa 400 inom socialsektorn. I de här sifforna har man räknat med dem som får sjukpension under en viss tid och dem som får deltidssjukpension.

Antalet personer som sjukpensioneras har minskat under de senaste åren. De vanligaste orsakerna att lyfta sjukpension inom hela den offentliga sektorn är problem med stöd- och rörelseorganen (1 911 personer) samt pyskisk ohälsa (1 706 personer). Cirka 1 200 personer började lyfta sjukpension på grund av depression, och största delen av de här sjukpensionerna är tillfälliga.

Inom alla sektorer i Finland börjar årligen 19 100 personer lyfta sjukpension enligt data från Pensionsskyddscentralen. En aning fler kvinnor (52%) sjukpensioneras än män. Pyskisk ohälsa är en vanligare orsak att lyfta sjukpension för kvinnor, medan männen oftare lyfter sjukpension på grund av sjukdomar i stöd- och rörelseorganen.

År 2020 fick drygt 196 600 personer sjukpension. Sammanlagt betalades det ut 2,4 miljarder euro i sjukpension i Finland år 2020.

Tillräckligt med hälsovårdscentraler för alla?

Påstående: "Under hälften av alla kommuner i Finland har en egen hälsovårdscentral, det är situationen just nu. Resten, alltså största delen, har en filial som hälsostation". Samlingspartiets riksdagsgrupps ordförande Kai Mykkänen

Motivering: Enligt kommunförbundet har Finland 134 hälsocentraler. På fasta Finland finns 293 kommuner. Endast 75 kommuner anordnade egen hälsovård. 26 kommuner delade på ansvaret genom modellen där en kommun har ansvar för hälsovården. I resten av de 33 kommunerna, ordnades vården av samkommuner.

En hälsostation i varje kommun?

Påstående: "Vi har ungefär femhundra hälsostationer i Finland i dag. I praktiken finns det en i varje kommun". SDPs riksdagsgrupps ordförande Antti Lindtman

Motivering: Enligt Institutet för hälsa och välfärds utredning från 2019 finns det i Finland 510 hälsostationer med läkarmottagning. Tuula Kock i Kommunförbundets vårdreformsgrupp säger att ingen vet om det finns en hälsostation i precis varje kommun i Finland. Definitionen på vad som är en hälsocentral varierar, beroende på vilken typ av tjänster den erbjuder.

"Varför skulle vårdarna välja Finland?"

Påstående: "Sjukskötare från oss åker till Sverige och Norge för att jobba. Och så länge som en sköterska från Ukraina eller Filippinerna kan välja Sverige eller Norge där man får nästan dubbelt så mycket i lön som i Finland, så varför skulle de komma hit?" Rörelse Nu:s ordförande Harry Harkimo

Motivering: För att kunna jämföra sjukskötarnas löner i Norge, Sverige och Finland begärde vi ut uppgifter från ländernas statistikmyndigheter.

Sjukskötarnas löner varierar beroende på om de är kommunalt, statligt eller privat anställda samt om de är specialsjukskötare eller inte.

I Finland varierar en sjukskötares totallön mellan 2 885 euro och 3 309 euro. En specialsjukskötares lön varierar mellan 2 875 euro och 3 109 euro.

I Sverige har en sjukskötare mellan 4 042 euro och 4 700 euro i lön och en specialsjukskötare mellan 4 063 och 4 575 euro. (Omräknat till euro enligt valutakursen 5.1 2022.)

I Norge varierar en sjukskötares lön mellan 5 088 och 5 427 euro och en specialsjukskötares lön är mellan 5 305 euro och 5 763 euro. (Omräknat till euro enligt valutakursen 5.1 2022.)

Här leder Norge lönestatistiken. I Sverige är sjukskötarnas lön 1,4 - 1,47 gånger högre än i Finland och i Norge 1,65 - 1,85 gånger högre. Lönerna är alltså högre men inte "nästan dubbellöner".

Förbundet Sairaanhoitajats jämförelse av sjukskötarnas löner från 2017 visar att Island har de högsta sjukskötarlönerna i Norden.

Helhetslönen för en isländsk sjukskötare är nästan dubbelt så hög i jämförelse med sin finländska kollega.

Således är Harkimos uttalande om att sjukskötarnas löner skulle vara nästan dubbelt så höga i Sverige och Norge falskt.

Källor: Statistikcentralen (Fi), Statistisk sentralbyrå (No) och SCB statistikmyndigheten (Se).

Vårdarflykten massiv

Påstående: "Vi har tiotusentals utbildade vårdare, som kanske jobbar utomlands eller i en annan bransch".Vänsterförbundets riksdagsgrupps ordförande Jussi Saramo

Påstående: "Vi har över 70 000 personer som utbildats inom social- och hälsovårdsbranschen som arbetar i andra branscher." Kristdemokraternas riksdagsgrupps ordförande Päivi Räsänen

Motivering: Bägge påståenden stämmer.

Enligt den senaste statistiska jämförelsen från 2018 fanns det totalt 394 390 sysselsatta personer med en utbildning inom social- och hälsovårdsbranschen. Av dem var 92 481 personer sysselsatta i någon annan bransch än social- och hälsovårdsbranschen.

Det betyder att Jussi Saramos och Päivi Räsänens påståenden är sanna.

EU slukar av finländarnas vård?

Påstående: "Vad sätter vi i första rummet – finländarnas vård eller till exempel inkomstöverföringarna till EU? De tas ur samma budget. Till EU går fyra miljarder. En månads vård på boende med vård dygnet runt kostar 4 000 euro. Regeringen har alltså, med majoritetsstöd från Samlingspartiet, överfört en miljon vårdmånader från dygnetruntvården till EU." Sannfinländarnas riksdagsgrupps viceordförande Jani Mäkelä

Motivering: Mäkeläs påstående om att en plats på ett boende med omsorg dygnet runt kostar 4 000 euro i månad motsvarar ganska väl Kommunförbundets uppskattning. Kostnaderna för samhället varierar beroende på kommunens storlek. I de större städerna kostar en plats på ett boende med service dygnet runt över 5 000 euro i månaden sedan fler år tillbaka.

Jani Mäkelä ställer kostnaderna för vården och inkomstöverföringar till EU emot varandra. Mäkelä säger att Finland betalar fyra miljarder euro till EU, pengar som kunde användas för vården.

Finland är nettobetalare i EU. Enligt statsrådet betalade Finland år 2020 dryga 2,3 miljarder euro åt EU och fick tillbaka knappt 1,6 miljarder euro. Finland betalade alltså 781 miljoner euro mera än vi fick tillbaka. Delat på varje finländare kostade EU-medlemskapet 143 euro per finländare. I de här beräkningarna ingår inte alla förmåner som EU medför, som till exempel den inre marknaden eller fri rörlighet.

På grund av coronakrisen införde EU också ett återhämtningsinstrument. Instrumentet kommer att kosta 6,6 miljarder euro för Finland mellan åren 2028–2058. Därifrån kommer Finland enligt Finansministeriets beräkning att återfå högst 2,7 miljarder euro. Finland betalar mera än vi får i och med att återhämtningsinstrumentet följer samma princip som hela EU:s budget – nämligen att de rikare länderna betalar en större andel.

Pengarna för vård dygnet runt kommer också i framtiden att komma från statsbudgeten. Det betyder ändå inte att inkomstöverföringarna till EU är kopplade till finansieringen av vården i välfärdsområdena. Således är Mäkeläs uttalande "något ditåt".

Korrigering 5.1.2022 kl. 21:34 Ett förtydligande har gjorts kring löneskillnaderna mellan Finland å ena sidan och Sverige och Norge å andra. Följande mening har lagts till: I Sverige är sjukskötarnas lön 1,4 - 1,47 gånger högre än i Finland och i Norge 1,65 - 1,85 gånger högre. Lönerna är alltså högre men inte "nästan dubbellöner".

Samtidigt ströks en mening där det stod att lönerna är 54 - 61% högre.

Korrigering 14.1.2022 kl.13:15 I stycket om vårdarlöner i Norden hade vi skrivit om finländska sjukskötares grundlön, här avsågs ändå totallön och ordet är nu utbytt.