Hoppa till huvudinnehåll

Samhälle

Satu Hassi om De Grönas Natoutspel: "Rysslands agerande är mer hotfullt än tidigare också för Finland"

Uppdaterad 04.01.2022 18:08.
Riksdagsledamot Satu Hassi (Gröna).

Veteranpolitikern Satu Hassi oroar sig för Rysslands aggressiva beteende och säger att De Gröna på våren kommer att ta ställning till Nato-medlemskap som parti.

Efter att De Grönas gruppordförande i Riksdagen Atte Harjanne stack ut hakan och efterlyste Natomedlemskap dröjde det inte länge före också partiets tidigare ordförande, europaparlamentariker Ville Niinistö sade att medlemskap allvarligt borde övervägas.

Kort därpå meddelade också europaparlamentarikern Alviina Alametsä att hon förespråkar ett finländskt Nato-medlemskap.

Riksdagsledamoten Satu Hassi, som själv lett partiet och nu är ordförande för riksdagens Stora utskott, tror att det här är en reaktion på det allt spändare världspolitiska läget.

– Jag antar det finns väldigt många som efter Putins agerande har börjat fundera på ett Natomedlemskap, men det finns osäkerhetsmoment också gällande Nato. Vi har ju även erfarit att USA kan vara oberäkneligt, och man kan inte veta vilken slags president de har efter nästa val, och hur de agerar efter det. Hela säkerhetskartan är mycket turbulent just nu.

Hassi säger att hon inte själv ännu har bestämt sig i frågan.

– Rysslands agerande är mer hotfullt än tidigare också för Finland, säger Hassi.

Riksdagsgruppen splittrad

Hittills har De Gröna som parti hållit fast vid den militära alliansfriheten, men i Yles valkompass från 2019 framkommer att flera nuvarande riksdagsledamöter lämnar dörren öppen för medlemskap.

Kansanedustaja Sofia Virta, Vihreä Liitto.
Bildtext Riksdagsledamot Sofia Virta (de Gröna).

Till de mer Nato-vänliga ledamöterna hör Mari Holopainen och Sofia Virta, som räknar med att ett Nato-medlemskap skulle ge Finland större trygghet i en krissituation.

- Frågan är minst lika aktuell nu som då, med tanke på det världspolitiska läget. Vi måste hinna föra en Nato-debatt i tid, och fatta beslut utgående från fakta och välgrundad sakkunskap, säger Virta till Svenska Yle.

Partiordförande Maria Ohisalo hör till de mer kritiskt inställda ledamöterna. Inför riksdagsvalet 2019 hade Ohisalo understrukit vikten av en folkomröstning i Nato-frågan.

Profilbild av Maria Ohisalo när hon var gäst i morgonprogrammet Yle Aamu.
Bildtext De Grönas partiordförande Maria Ohisalo är för tillfället moderskapsledig.

Till de främsta Nato-kritikerna inom partiet hör Outi Alanko-Kahiluoto och Heli Järvinen, som inför riksdagsvalet 2019 sade blankt nej till ett finländskt medlemskap i alliansen. Också inrikesminister Krista Mikkonen och miljöminister Emma Kari signalerade då att ett Nato-medlemskap inte ligger i Finlands intresse.

Nytt partiprogram under våren

De Gröna kommer att ta ställning till frågan när ett nytt partiprogram godkänns senare i vår. Hassi medger att De Gröna inte varit så aktiva i den säkerhetspolitiska debatten tidigare.

– En av folkrörelserna De Gröna härstammar från är fredsrörelsen. Givetvis ska vi fortfarande ha goda kontakter med dem, men politiken måste också reagera på förändringar i omvärlden.

Jag antar det finns väldigt många som efter Putins agerande har börjat fundera på ett Natomedlemskap

Läget mellan Ryssland och Nato har tillspetsats speciellt efter Rysslands annektering av Krimhalvön år 2014. Nu har Ryssland ökat på sin militära närvaro vid ukrainska gränsen, och meddelat åt USA att ett stabiliserande av säkerhetsläget kräver att Nato inte antar fler medlemsländer.

Att Ryssland och USA sinsemellan skulle ingå ett sådant avtal, ovanför huvudet på europeiska länder, anser Hassi vara oacceptabelt.

– Det för tankarna till när Molotov och Ribbentrop förhandlade om Polen, Finland och andra länder utan att de här länderna var med själva.

Det här är en hänvisning till när Sovjetunionens och Nazitysklands utrikesminsitrar Vjatseslav Molotov och Joachim von Ribbentrop förhandlade fram ett icke-angreppsavatal mellan länderna som också delade upp Europa i intressesfärer för respektive stat. Inom intressesfärerna fick staterna däremot agera militärt.