Hoppa till huvudinnehåll

Österbotten

Fler chanser att söka in till svenskspråkig polisutbildning

Uppdaterad 05.01.2022 07:49.
Poliskommisarie Kjell Nylund inleder info-tillfället.
Bildtext Polisutbildningen omfattar 180 studiepoäng och tar tre år.
Bild: Yle/Fia Doepel

Polishögskolan öppnar upp för fler tillfällen att söka till den svenskspråkiga utbildningen. På så vis blir det mera likt den finskspråkiga utbildningen som erbjuder nya utbildningsstarter fyra gånger i året. Branschfolk välkomnar ändringen.

Urvalsprovet in till polisutbildningen består av många moment. Går något fel kommer nya chanser att söka in, men hittills har intervallen för att söka in till den svenskspråkiga polisutbildningen varit ett och ett halvt år. En lång tid när det gäller att vänta på en studieplats som man kanske inte får.

När Anna Friman, 22, ställde sig på startsträcket hade hon aldrig klarat av att springa sträckan under maxtid. Men det lyckades. Friman fick en plats på den svenskspråkiga utbildningen vid Polisyrkeshögskolan i Tammerfors där hon inledde sina studier i augusti.

– Då man är där med andra presterar man bättre, jag litade på att tävlingsinstinkten skulle kicka in, minns Friman urvalsprovet.

Eftersom det hittills gått att söka in till polisutbildningen med ett och ett halvt års mellanrum blev det en lång startsträcka för Friman, hemma från Korsholm med numera bosatt i Helsingfors.

Friman gick den förberedande utbildningen vid Kronoby Folkhögskola och blev klar med den i maj 2020. Därefter fick hon vänta till februari 2021 innan det var dags för urvalsprov. På den tiden hade hon hunnit komma in på utbildning till första vård som hon senare valde att avbryta. Studierna inledde hon i augusti 2021, dryga två år efter att hon fått upp intresset för polisutbildningen.

– Det krävde mycket självdisciplin, man fick börja om då man inte kom ihåg allt man lärt sig under den förberedande skolningen, men det gick bra då jag fått bra verktyg, berättar Friman.

Polisarm med polisens symbol
Bildtext – Ett och ett halvt år är en väldigt lång tid att vänta om man blir sjuk eller något litet går fel så man inte får tillräckligt med poäng. Jag hade själv tänkt att jag söker in till ett finsk urvalsprov om jag inte kommer in, men alla har ju inte den möjligheten förstås, säger Friman.
Bild: Pekka Tynell / Yle

Mer jämlikt den finskspråkiga utbildningen

Den svenskspråkiga utbildningen inleds med ett och ett halv års mellanrum och har plats för 24 studerande. Tidigare har det funnits en ansökningsperiod, men nu ska det bli fler möjligheter att knipa en studieplats. Nu införs två ansökningsperioder till samma utbildningsstart.

För närvarande pågår ansökningsperioden till 13 januari och en ny ansökningsperiod startar 3 maj och pågår till den 6 juni.

– Om det är så att någon som ska delta i urvalsprovet nu på våren blir sjuk eller får förhinder, sitter i karantän eller motsvarande, så har personen möjlighet att söka på nytt och delta i inträdesprovet på hösten. Vi gör alltså samma sak två gånger och utbildningen börjar i januari 2023, säger Kjell Nylund som är chef för den svenskspråkiga utbildningen vid Polisyrkeshögskolan i Tammerfors.

De som söker på våren kommer att få sitt besked innan nästa ansökningsperiod drar igång.

– Så här har det varit på finska sidan i många år, man har kunnat söka flera gånger under samma kalenderår. Men i vår tur har bara haft en ansökningsperiod till nästa utbildning. Har man av någon orsak bommat måste man vänta i ett och ett halvt år innan nästa möjlighet ges, berättar Kjell Nylund

Genom att ändra ansökningstiderna blir förutsättningarna för att komma in till utbildningen bättre, säger Kjell Nylund.

Skolansvarige Poliskommisarie Kjell Nylund.
Bildtext Sedan 2014 har polisutbildningen status som yrkeshögskola. Kjell Nylund noterar att ungeför 20-25 procent av deras studerande ha en universitetsutbildning innan de inleder polisstudier. Det är en ökning som Nylund förknippar med att utbildningen fått högre status.
Bild: Yle/Fia Doepel

Inte fler studieplatser

Årligen söker 150-200 personer in till polisutbildningen. Det kan låta som ett stort antal med tanke på att utbildning har 24 platser. Men urvalsprovet består av flera delar och det är många som inte klarar helheten. Syftet är alltså inte att öka antalet platser till utbildningen, utan att fylla de platserna som finns.

– Vi har svårt att komma upp till våra 24 platser.

Kjell Nylund kallar det som ett positivt tänkesätt om det skulle visa sig att fler än 24 personer uppfyller kriterierna.

– Den problematiken tar vi senare, om det kommer emot, säger Nylund.

Nylund hoppas att den andra ansökningsperioden ökar intresset för utbildningen. Han nämner att det möjliggör för vårens studenter att söka till utbildningen även om ändringen inte gjorts enbart med tanke på dem.

– Vi riktar oss nödvändigtvis inte till de som tar studenten, även om de är välkomna att söka till oss, vi riktar oss till alla som är intresserade, säger Nylund och tillägger att medelåldern på studerande vid Polisyrkeshögskolan är 23-25 år.

En positiv förändring för den förberedande utbildningen

Den förberedande polisutbildningen vid Kronoby Folkhögskola är inne på sitt tredje år. För skolans del är de ökande ansökningstillfällena en positiv sak. Eleverna kan utföra urvalsprovet under eller strax efter tiden vid Folkhögskolan.

– Tiden fram till urvalsprovet har varit onödigt lång efter avslutad utbildning hos oss. En del har hittat andra yrken och utbildningar så de har inte ens varit på urvalsprovet till Polisyrkeshögskolan. Det blir bättre när man får söka in flera gånger, berättar Jens Emet som är ansvarig lärare för den förberedande linjen Povako (Poliisialan valmentava koulutus, namnet används också på svenska).

En man i orange jacka tittar rakt in i kameran, där han står på en trottoar i Jakobstads centrum.
Bildtext Jens Emet ansvarar för den förberedande utbildningen som är inne på sitt tredje verksamhetsår och för första gången nu också erbjuds på finska.
Bild: Mårten Wallendahl / Yle

Under ett år får eleverna läsa både språk, samhällslära och träna på den fysiska delen. Och inte minst – plugga modersmål. Modersmål är en av de största utmaningarna när det gäller antagningen till polisutbildningen.

På den svenskspråkiga utbildningen i Tammerfors har fem av 24 elever läst på den förberedande linjen. Emet har som förhoppning att hälften av studeranden på den svenskspråkiga linjen ska vara Folkhögskolans tidigare elever.

– Det är positivt för vår del, nu kan man söka in till Polisyrkeshögskolan under tiden man går hos oss. I år kan man söka in i februari och lyckas inte det kommer en ny chans till hösten och då är det man lärt sig hos oss ännu i färskt minne, säger Emet.

Emet säger att det är positivt att antagningen görs mera jämlik med den finskspråkiga utbildningen.

– Om man misslyckas har man möjlighet på nytt om tre månader, men på den svenskspråkiga kommer chansen på nytt om ett och ett halvt år. Under den tiden hinner mycket hända. Livssituationen kan vara en helt annan, så man är på rätt väg. Man kunde ännu starta upp utbildningarna oftare, men det är fråga om resurser om jag förstått det rätt, säger Emet.

Böcker med post-it lappar
Bildtext Modersmål är en av de svåraste delarna av urvalsprovet till polisutbildningen. Därför ingår sju timmar modersmål för elever på den förberedand linjen till Polisyrkeshögskolan.
Bild: Mostphotos