Hoppa till huvudinnehåll

Österbotten

Vårdreformen både kostar och smakar i kommunerna: "Vissa vinner andra förlorar"

Esitteitä lastenneurologisen osaston seinällä.
Bildtext För kommunerna har harmoniseringen av tjänster och avgifter varit ett enormt pussel. Men nu har bitarna fallit på plats.
Bild: Jarkko Heikkinen / Yle

När alla får samma ersättningar och avgifter för vård och service, behövs kompromisser och justeringar i kommunerna. Att framtiden blir mera rättvis, gör ändå att en del österbottningar får betala avsevärt mera för sina sociala förmåner framöver.

Att ge alla ska ha samma rättigheter till och avgifter för social- och hälsovårdstjänster är ett enormt pussel för Österbottens välfärdsområde. Strax före jul satt Vasa sjukvårdsdistrikts styrelse med 374 sidor av utredning om läget i områdets kommuner.

En man med grått hår, skjorta och en röd tröja ovanpå ser in i kameran i ett mjukt ljus.
Bildtext Kartläggningen av kostander och tjänster i kommunerna var enorm. Men allt har löst sig utan konflikter, säger Hans Frantz som är styrelseordförande i Vasa sjukvårdsdistrikt.
Bild: Mårten Wallendahl / Yle

“Vi har inte varit oeniga om någonting”

― Hans Frantz, styrelseordförande i Vasa sjukvårdsdistrikt

Nu börjar bitarna falla på plats och både förtroendevalda och tjänstemän ser med tillförsikt på hur välfärdsområdet kommer igång. Att jämställdhet och rättvisa kräver en omfattande harmonisering av servicen, blir både utmanande och dyrt, spår man i kommunerna.

Samtidigt som arbetet varit drygt för att kartlägga läget i kommunerna inom välfärdsområdet, har Österbotten hunnit längre med sin harmonisering än resten av landet.

– Vi är jättelångt på väg. Vi ligger ett år före andra områden, genom att vi gjort klart vår modell som vi kan sätta i verket redan nu 2022, då de andra kommer efter 2023, säger Hans Frantz, som är ordförande för Vasa sjukvårdsdistrikt.

Enligt honom har både lägesöverblicken och diskussionerna gått väldigt smärtfritt, där grälen lyst med sin frånvaro.

– Det har varit ett enormt arbete som våra tjänstemän gjort för att kartlägga läget i alla kommuner. Men vi har inte varit oeniga om egentligen någonting, säger Frantz.

På slutrakan när 13 kommunernas budgetar skulle samstämma med välfärdsområdet, blev en svår nöt att knäcka, men också det gick enligt Frantz vägen.

Lönefrågan dyr och svår

För en harmonisering dikterar både nationell lagstiftning och kommunala förutsättningar. En liten kommun kan inte erbjuda en lika heltäckande service som en stor. Och en rik kommun kan erbjuda generösare service än en fattig.

– Det är en jättestor process att harmonisera kommunerna inom området. Och den största frågan är personalens löner. Vi räknar med att det tar minst tre år före vi har det harmoniserat - om det ens räcker till, säger Hans Frantz.

En man med grått hår och mörka bågar på glasögonen står i en urban miljö med vinterjacka.
Bildtext Ska alla erbjudas samma servicenivå oberoende hemkommun, kommer vården att kosta mera, i alla fall under en övergångsperiod, förutspår Larmosbon och riksdagledamoten Peter Östman.
Bild: Mårten Wallendahl / Yle

Kristdemokraternas riksdagsledamot, Peter Östman från Larsmo har länge följt utvecklingen av social - och hälsovårdsreformen. Han ser både kommunspecifika utmaningar och mycket som berör hela området.

“Det krävs mera pengar de närmaste åren”

― Peter Östman, riksdagsledamo Kd

Ska man nå samma standard i hela Österbotten krävs en rad förändringar. Största utmaningen blir att jämställa lönerna för områdets 7000 anställda.

– Det måste vi vara inställda på att det kommer att bli dyrare de första åren, ifall vi vill ha en bra sjukvård. Jag tycker vi måste vara ärliga med det att vi kommer att måste ut med mera pengar de här närmaste åren, säger Peter Östman.

Men att harmonisera förmåner och kostnader i alla områdets 13 kommuner gör att vissa grupper vinner och andra förlorar. I Korsholm har man Vasa och centralsjukhuset nära och har i övrigt kunnat erbjuda invånarna en god servicenivå. Men harmoniseringen gynnar vissa, medan andra drabbas.

– Det finns ju en hel räcka med kostnader. Och de flesta justeras antingen uppåt eller neråt. Som helhet blir det neutralt, men vissa blir att betala mera. Till exempel måltidsstöden till den äldre befolkningen höjs en del, säger Korsholms kommundirektör Rurik Ahlberg.

En man med skägg och glasögon med mörka bågar ser in i kameran
Bildtext Vården i Korsholm har fungerat bra och kommer att göra det framöver också. Men vissa vinner andra förlorar ekonomiskt, räknar kommundirektören Rurik Ahlberg med.
Bild: Mårten Wallendahl / Yle

Enligt Ahlberg har diskussionen om servicen i Korsholm varit lugn. Samtidigt är det svårt för både tjänstemän och invånare att ha en helhetsbild ännu i detta skede.

– Det blev diskussion om den obligatoriska kontrollen av elevernas tänder, som sen inte blev riktigt så gles som det var tänkt. Men det är rätt omöjligt för oss att se riktigt alla frågor just nu, säger Ahlberg.

Många bäckar små

Också i Sydösterbotten är det svårt att peka ut vinnare och förlorare genom harmoniseringen, men till exempel i Närpes blev det klart att skolbarnens tänder i framtiden kollas mera sällan, att servicetrafiken begränsas kraftigare och hemburna måltider till seniorer blir dyrare.

– Det finns jättemånga mindre saker som ändrar, men som kan vara betydande för en enskild invånare. Totalt sett kan man säga för Närpes del att stöden blir lite högre än vi haft. Närpes stad kanske betalar lite mera till följd av harmoniseringen än vi gjort förr, säger Hans Erik Lindqvist som är Närpes stadsstyrelseordförande.

Hans-Erik Lindqvist sitter på sitt kontor i Närpes.
Bildtext En serviceavgift som höjs bara lite, kan bli en stor summa årligen för någon som lever med liten pension, säger Hans-Erik Lindqvist som är Närpes stadsstyrelseordförande.
Bild: Yle/Juho Teir

De kommunrepresentanter och distriktets tjänstemän och förtroendevalda är ense om att pusslet snart faller på plats och mycket verkar bli riktigt bra. Beredningen och samstämmigheten inom området har bäddat för ett gott samarbete och alla som varit inblandade i processen har jobbat mot gemensamma mål, intygar de som deltagit i processen.

– För Österbottens del kommer det här att bli bra. Vi får ändå leva med ett geografiskt område som för oss är naturligt för de flesta. Vi har förberett så mycket så förutsättningarna är goda, men justeringar kommer att behövas ännu under nästa år. Det är ett så stort projekt så inte kommer allt att falla på plats från början. Men servicen kommer att rulla på, säger Rurik Ahlberg.