Hoppa till huvudinnehåll

Västnyland

Sociala medier gör världen mindre – alla vill till Långören i Hangö trots att det är privat naturskyddsområde

Långörens strand i Hangö i januari 2022.
Bildtext Den unika stenformationen på Långören ligger längst ut på udden och syns inte från fastlandet.

Sociala medier gör att världen krymper och kommer närmare in på. Det här kan vara på gott, men även på ont, i synnerhet då det handlar om känsliga miljöer och unika ekosystem.

Ett ställe som många upptäckt via postningar och diskussioner på sociala medier är Långörens naturskyddsområde utanför Hangö.

Med jämna mellanrum blossar debatten upp om man får och kan ta sig ut till platsen i olika Hangöforum. Ibland ebbar den ut för att ta fart på nytt när nya postningar dyker upp.

Allemansrätten gäller inte överallt

Pensionerade ejderforskaren Mikael Kilpi är en av dem som brukar delta i diskussionerna.

Nyligen agerade han "mota Olle i grind" i en tråd, då han försökte förklara varför man inte kan röra sig hur som helst på området.

På det här naturskyddsområdet gäller nämligen inte allemansrätten enligt det fredningsbeslut markägarna fått igenom år 1978.

Pensionerade ejderforskare Mikael Kilpi i Östra hamnen i Hangö.
Bildtext Mikael Kilpi rör sig i skärgården runt Hangö udd året om.

– Om man tar det efter lagens bokstav, så får man ju inte vara där, säger Kilpi.

Privat område, där en del är fredat

Långören består av en udde som mynnar ut i en lång stenformation där en revel binds samman av tombolo till land.

Hela udden är privat mark och den yttersta delen är alltså fredat enligt ett beslut från 1978. I beslutet står det att det är förbjudet att vistas på området andra tider än då marken är täckt av snö, annat än på särskilda stigar.

Långören i Hangö.
Bildtext Om havet är fruset kan man gå ut till revelen. Är stenformationen täckt av snö och is slits den inte.

Vi har och bör också ha områden som är strikt skyddade dit allmänheten inte har rätt att gå

― Mikael Kilpi, pensionerad forskare och naturfantast

Enligt honom är förbudet på grund av områdets känsliga natur och även småskalighet på sin plats.

– Vi har och bör också ha områden som är strikt skyddade dit allmänheten inte har rätt att gå.

Han säger att de här naturreservaten kan liknas vid museer.

– Det är nu bara så att det finns ställen som inte tål så mycket friluftsliv.

Han förstår ändå att folk är intresserade av ören som är ett levande exempel hur Stängselåsen (Salpausselkä) mynnar ut i havet utanför Hangö udd.

– Som formation är den ganska unik. Det är riktigt Jurmo-stuk över platsen, den är en riktigt lång stenrevel.

Tvetydiga kryphål

Det finns dock ett par detaljer som kan vara lite kinkiga då de för somliga kan erbjuda en tolkningsmån.

Hela udden är nämligen inte fredad, utan endast den yttersta spetsen. Delen närmare land är normal privatägd mark. Och enligt allemansrätten behöver man inte markägarens lov för att röra sig på annans mark – så länge man också vet sina skyldigheter.

Allemansrätten

Allemansrätten är en värdefull tillgång i det finländska samhället, som ger alla rätt att vistas i naturen utan markägarens tillstånd. Den är dock ingen regelrätt lag, utan tar stöd i olika lagar.

Du får:

  • Röra dig utomhus till fots, på skidor eller cykel utom på gårdsplaner och områden som tagits i särskilt bruk (till exempel åkrar som odlas och planteringar).

  • Tillfälligt vistas på sådana platser där det också annars är tillåtet att röra sig (till exempel tälta på tillräckligt avstånd från närmaste bebyggelse).

  • Meta och pilka, samt plocka vilda bär, svampar och blommor.

  • Färdas i vattendrag och på isen.

    Du får inte:

  • Störa eller orsaka olägenheter eller skador för andra människor eller naturen.

  • Störa vilda djur och fåglars häckning.

  • Fälla eller skada träd.

  • Ta mossor, lavar, jordmaterial eller träd.

  • Störa hemfriden.

  • Skräpa ner.

  • Köra med motordrivna fordon i terräng utan tillstånd av markägaren.

  • Fiska och jaga utan vederbörligt tillstånd.

Källa https://www.ymparisto.fi/sv-fi/natur/allemansratten

– En är, att man inte får störa hemfriden, genom att inte att röra sig ett visst antal meter från gårdsplan. Men jag har nog mycket svårt att se hur det skulle ske i praktiken utan att man tummar på allemansrätten, säger Mikael Kilpi.

Kommer man landvägen möts man också av ett staket med en port.

Visserligen står det i skyddsbestämmelserna att man under den snöfria delen av året inte får röra sig "utanför skyddsområdets stigar", men enligt Kilpi finns det inga utmärkta leder på udden.

– Visst finns det stigar som till exempel hjortarna trampat upp, men ingen klart utmärkt vandringsled som leder till skyddsområdet. Dessutom är det väl inte heller meningen att man ska ta sig genom en stängd grind?

Han tänker att tanken kanske en gång i tiden varit att upprätta en stig, då fredningsbeslutet trädde i kraft, men så inte skett.

Myndigheterna och markägarna har makten

Yle Västnyland når en av markägarna som ändå inte vill kommentera saken offentligt.

Hen säger dock att familjerna som har hus på udden närmast land önskar att allmänheten respekterar att det handlar om såväl privat som skyddad mark.

Kattrompan i Hangö som fortsätter på Långören som är pivat mark.
Bildtext Landvägen kan man inte ta sig till Långörens naturskyddsområde utan att passera byggnader på nära håll. Det finns hus både på östra och västra sidan längs strandlinjen. Bilden tagen från en samfälld småbåtshamn.

I de fall folk irrar sig för nära fastighetsägarnas gårdar brukar ägarna be besökarna avlägsna sig. Det har också hänt att besökare brutit mot allemansrätten till exempel genom att göra upp eld under tider då terrängen varit snustorr.

Det finns visserligen några skyltar som upplyser besökare att det handlar om privat mark, men själva skyddsområdet administreras av myndigheten som ansvarar för fredningsbeslutet.

Mikael Kilpi konstaterar också att fall som detta är en fråga mellan markägaren och berörda myndighet och inte något som kan beslutas om i sociala medier.

– Om parterna vill hitta en lösning, eller inte är nöjda med nuvarande lösning, måste de komma fram till en gemensam modell. Men i det här fallet finns det ju redan en lösning.

Viktigt med rätt information

Skyddsbestämmelserna lyder under den myndighet som i dag är Nylands närings-, trafik- och miljöcentral (NTM-centralen).

Överinspektör Sanna Tähtinen på NTM-centralen säger också att denna plats är ett ganska klart fall.

I framtiden vore det bra att utveckla officiella karttjänster så att områdets status framgår, liksom vad som är tillåtet respektive förbjudet

― Sanna Tähtinen, överinspektör, Nylands NTM-central

– Skyddsbestämmelserna är tämligen utförliga i fråga om vad man inte får göra på området. Det är tillåtet att röra sig på naturskyddsområdet då marken är täckt med snö, annars måste man hålla sig till den stig som där ska finnas. När man tar sig dit måste man respektera allemansrätten.

Överinspektör Sanna Tähtinen säger också att man i de fall man är osäker på vilka regler gäller för vilka områden som helst, kan kontakta NTM-centralens kundservice för gemensamma områden i fall man är osäker. Kontaktuppgifterna är: telefon: 0295 020 900 eller e-post: ympariston.asiakaspalvelu@ely-keskus.fi.

Båtar på land i vintrigt landskap.
Bildtext Bollen är hos myndigheterna och markägarna beträffande informationsskyltar om naturskyddsområde.

– I framtiden vore det även bra att utveckla officiella karttjänster så att områdets status framgår, liksom vad som är tillåtet respektive förbjudet, säger hon.

Också tydligare skyltning kan bli aktuellt.

Laglighet och sunt bondförnuft behövs

Eftersom Mikael Kilpi jobbat merparten av sitt yrkseverksamma liv med frågor om skärgården och fortfarande rör sig mycket i naturen för att dokumentera årstidernas växlingar är han väl insatt i vikten av fredade områden med tanke på rara växter och arter.

Samtidigt är han en av de många amatörnaturfotografer i Hangö som också gläder folk med sin dokumentation av flora och fauna.

Långörens skyddsoråde i Hangö är en känslig miljö, där det är tillåtet att ta i land.
Bildtext Hangö är fullt av platser allmänheten får besöka. Därför ska man respektera känsliga miljöer som inte tål slitage extra mycket.

Kan man se det som att du är lite medskyldig till den här trenden att alla har rätt att vara överallt?

– Så länge som bilder som läggs upp på nätet är tagna på laglig väg och med sunt bondförnuft, så ser jag inga problem.

Han konstaterar att hans egna bilder till 99 procent inte är tagna från just Långören.

– På ett allmänt plan syndar nog ändå många mot rådande regler för att få en unik bild, konstaterar han.

Som ett exempel nämner han förbudet att fotografera häckande fåglar vid sina bon.

Långörens naturskyddsområde i Täktom Hangö 7 jan 2022.
Bildtext En spektakuär syn från havet.

– Samtidigt är det ju viktigt att minnas att det finns otaliga platser i skärgården runt Hangö udd och situationer som är vackra och helt tillgängliga för allmänheten. Man behöver inte tänja på gränserna.

Ibland blir bilden viktigare än naturupplevelsen

En som sett trenden med att sociala medier tar över verkligheten är Henrik Jern som utbildar naturguider på Axxell.

– Ibland när vi besöker något speciellt ställe verkar det vara viktigare för de närvarande att ta selfies än att njuta av själva platsen eller upplevelsen.

Det här kan också, enligt Henrik Jern, störa sådana besökare som verkligen är intresserade av naturupplevelser i stunden. Rent generellt kan det också vara bra att minnas att all natur är fin och har ett värde, inte enbart som extravaganta objekt.

På olika håll i världen har till och med invasioner på känsliga områden som kan härledas fått sitt startskott på sociala medier gjort att hela områden stängts ner.

Långören i Täktom, Hangö, fotograferat från västra sidan 7 januari 2022.
Bildtext En dag som denna, då vattnet stigit under natten, skiftar Långören skepnad.

Henrik Jern säger ändå att ett allmänt intresse av en viss plats inte alltid är av ondo. I vissa fall gör det också att konstruktioner byggs så att allmänheten kan njuta av platsen eller så att den som har ansvar för ett visst område inför restriktioner på hur många som får vistas där åt gången.

Beträffande diskussioner och bilder på sociala medier säger NTM-centralens överinspektör Sanna Tähtinen att de flesta naturskyddsområden är öppna för allmänheten och att de utgör en viktig källa för folks rekreation och välmående.

Däremot har NTM-centralen inte resurser att korrigera eventuella felaktiga uppgifter som florerar på nätet.

– Sociala medier är en kanal för mellanmänsklig kommunikation.

Smörgåsbord för knipor

Summa summarum är ett alternativ för den som vill skåda ören att göra det från havet.

Ett visst avstånd behövs eftersom moränformationen är en del av det ekosystem Hangös berömda sandbankar utgör och det finns grynnor på området.

– Det är nog lätt att man mister sin båt om man kommer för nära, säger Kilpi.

Långörens naturskyddsområde i Hangö
Bildtext Här lättar en knipflock då Yle Västnyland med ciceronen Mikael Kilpi glider förbi Långören på behörigt avstånd.

Däremot är vattnen runt ören en källa till glädje för honom som fågelentusiast.

– Vintertid finns där en flock på 1 000–1 500 knipor. Tydligen är bottnen så rik där att de klara vintern bra.