Hoppa till huvudinnehåll

Östnyland

Hål i räddningsverkets budget kan komma att lappas med pengar från hälsovården – räddningsdirektören: "Det är vansinnigt"

Räddningsdirektör Peter Johansson.
Bildtext Peter Johansson är räddningsdirektör för Räddningsverket i Östra Nyland som sköter räddningsverksamheten i Borgå, Lovisa, Sibbo, Lappträsk, Askola, Mörskom och Pukkila.
Bild: Yle/Mikael Kokkola

Från och med 2023 sköter Östra Nylands välfärdsområde om både räddningsväsendet och social- och hälsovården. Risk finns för att verksamheten genast börjar med ett stort hål i statsfinansieringen.

Riksdagsledamoten och Sibbobon Heikki Vestman (Saml) har lämnat in en skriftlig fråga till regeringen gällande nedskärningarna i budgeten för räddningsverket i Östra Nyland.

Från och med år 2023 minskar räddningsverkets budget med 16 procent, vilket är ungefär 1,6 miljoner euro.

Vestman kräver i sitt brev att regeringen tar tillbaka beslutet om sänkt finansiering och att man i stället garanterar att räddningsverket får de pengar som behövs för att fortsätta sköta om säkerheten för de nationellt viktiga områden som hamnen i Sköldvik och kärnkraftverket i Lovisa är.

Sköldvik från sedd från havet
Bildtext Oljeraffinaderiet i Sköldvik har en egen brandkår, men räddningsverket kallas också in då en olycka sker på området.
Bild: Yle/Stefan Härus

Räddningsdirektör Peter Johansson vid räddningsverket i Östra Nyland är glad för all uppmärksamhet som frågan om budgeten kan få. Han beskriver det som ett gjutfel i systemet.

År 2023 när Östra Nylands välfärdsområde kommer igång blir räddningsväsendet en del av det. Budgeten för år 2023 baserar sig på en beräkningsgrund som gjorts vid Inrikesministeriet. Den baserar sig på gamla siffror, vilket är en del av problemet.

Den andra delen av problemet är att formeln som använts inte har tagit i beaktande om det finns områden som kan anses vara extra riskfyllda. Sådana områden i Östnyland är exempelvis oljeraffinaderiet och hamnen i Sköldvik i Borgå och kärnkraftverket på Hästholmen i Lovisa.

Det här betyder att också räddningsverket i Satakunta har ett stort hål i sin kommande budget, eftersom inte heller kärnkraftverket i Olkiluoto finns med i beräkningarna.

Bildtext Kärnkraftverket på Hästholmen utanför Lovisa.
Bild: Yle/Carmela Walder

Det här hålet i finansieringen kommer att synas på ett kanske lite oväntat sätt. Eftersom räddningsverksamheten är reglerad, så kan räddningsverket inte spara in de här pengarna genom att stänga stationer eller minska på personal.

I stället skulle pengarna gå från resten av välfärdsområdets budget, det vill säga från social- och hälsovården.

– Det finns mycket regler och förordningar om hur snabbt vi ska vara på plats om någonting händer. Vi har inte hemskt mycket möjligheter att dra in på någon verksamhet, säger Johansson.

Räddningsdirektören anser att det är principiellt helt fel att man grundar ett nytt system och så klarar man inte av att bedöma finansieringen rätt för den ena sektorn, och så måste den andra sektorn stå för underskottet genast från början.

Brandmän, brandbilar och brand i Sibbo i september 2020
Bildtext Räddningsverket har ett stort område som de ska rycka ut till då elden är lös.
Bild: Yle/Stefan Härus

Genklang från ministeriet, men skulle kräva lagförändring

– Vi jobbar på att påvisa att det här är fel, och det har vi nog delvis redan lyckats med. Räddningsöverdirektören har själv konstaterat i offentligheten att uträkningsgrunden inte tar stora risker tillräckligt i beaktande.

Peter Johansson säger att ett sätt att lösa saken skulle vara att ge stora riskobjekt en siffra från 1 till 4 utgående från hur krävande de är. Varje siffra skulle sedan korrelera till en viss mängd mera pengar i budgeten.

– Det är helt vansinnigt att vi här i Östnyland har byggt upp ett räddningsverk som är beredd på de här riskerna som vi har, och nu kommer staten med en kalkyl som inte tar de här i beaktande. Det är totalt bakvänt!

Räddningsmanskap från Räddningsverket i Östra Nyland.
Bildtext Räddningsverket är beredd att dra ut på en mängd olika uppdrag dygnet runt.
Bild: Yle / Hanna Othman

Trots att de på Inrikesministeriet har fått upp ögonen för problemet så har ingenting drastiskt ännu gjorts. Johansson har förstått att ingenting heller kommer att göras innan välfärdsområdena kör igång.

– Det skulle kräva lagändringar, och det börjar man inte med nu mera.

Vaga löften har Johansson fått om att Inrikesministeriet kan göra en förordning som rättar till saken i framtiden.

– Kalla mig skeptisk eller kalla mig pragmatiker, men jag tror på det när jag ser det.

Räddningschef Peter Johansson på Räddningsverket i Östra Nyland.
Bildtext Peter Johansson är med i arbetsgruppen som förbereder Östnyland för det nya välfärdsområdet.
Bild: Yle / Hanna Othman

Det här året kommer för räddningsdirektör Peter Johanssons del långt att handla om att bygga upp Östra Nylands välfärdsområde.

– Det gör vi i god anda. Jag inleder nog året i förväntansfull stämning, samtidigt som jag vet att det kommer att vara en massa jobb. Det kommer att bli tidsbrist för det är sådana grejer som ska byggas upp som inte har gjorts tidigare.