Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

Våldet eskalerar i Kazakstan: De blodiga protesterna kräver allt fler offer, Rysslands val att skicka in trupper väcker oro

Uppdaterad 06.01.2022 19:16.
Säkerhetsstyrkor i Kazakstan.
Bildtext Läget är mycket oroligt i Kazakstans största stad Almaty.
Bild: Valery Sharifulin / AOP

Protesterna i Kazakstan har pågått i fem dagar och beskrivs nu som de mest omfattande och blodiga sedan landet blev självständigt i och med Sovjetunionens fall år 1991. Tiotals har dödats och över 1 000 har skadats.

Protesterna i Kazakstan är de största och blodigaste sedan landet blev självständigt för tre årtionden sedan. Polisen uppger att tiotals människor har dödats i det de beskriver som attacker mot regeringsbyggnader.

Under eftermiddagen rapporteras skottlossning i Almaty, och omkring 2 000 demonstranter uppges ha gripits.

Åtminstone 18 poliser har dödats, ryska nyhetsbyråer uppger att en av dem ska ha hittats halshuggen. Över 780 poliser uppges vara skadade. Totalt har över 1 000 personer skadats. Uppgifterna om antalet döda och skadade poliser kommer från ryska nyhetsbyråer som hänvisar till uppgifter från inrikesministeriet i Kazakstan.

Inrikesministeriet uppger inte hur många demonstranter som dött eller skadats. Nyhetsbyrån Tass rapporterar om minst tusen skadade och flera döda.

Demonstranterna har tagit sig in i byggnader och stuckit bilar och byggnader i brand. Polisen uppger att de "eliminerat" tiotals demonstranter som försökte ta sig in i myndighetsbyggnader i går kväll i landets största stad Almaty.

President Kasim-Jomart Tokajev utlyste inledningsvis nödläge i Almaty, där de värsta sammandrabbningarna ska ha skett. Nödläget utökades i går kväll till att gälla hela landet. Det innebär bland annat ett nattligt utegångsförbud, något som demonstranterna inte hittills brytt sig om.

Tokajev hävdar att protesterna leds av utländskstödda terrorister, men uppger inte från vilket land de skulle komma. Också polisen beskriver demonstranterna som extremister.

Informationsgången påverkas ändå av att nätet fortfarande i mångt och mycket ligger nere, och att tillgången till sociala medie-plattformar har blockerats.

Flygplatsen i Almaty uppges ha stormats av demonstranter, vilket tvingat flyg att ställas in. Senare återtog ändå regeringens säkerhetsstyrkor kontrollen över den. Flera flygbolag, bland annat tyska Lufthansa och Air Dubai har trots det valt att ställa in sina flyg till Almaty med anledning av läget.

Bränd bil.
Bildtext Flera bilar har stuckits i brand.
Bild: Valery Sharifulin / AOP

Ryssland och Belarus skickar trupper till Kazakstan

Det eskalerande våldet i Kazakstan väcker oro i grannländerna Kina och Ryssland.

Ryssland har skickat trupper med fallskärmsjägare och annan militär assistans till Kazakstan för att "stabilisera situationen i Almaty", på begäran av Kazakstan. President Tokajev har bett om hjälp att lugna ned läget av den av Ryssland ledda militäralliansen CSTO (Collective Security Treaty Organization).

Också Belarus uppger att man är redo att bistå Kazakstan genom CSTO, och i ett uttalande skriver landets utrikesministerium att man man "är redo att hjälpa det vänliga Kazakstan" och uppger att belarusiska "fredsbevarare" är på väg mot Kazakstan.

CSTO:s ordförande, Armeniens premiärminister Nikol Pashinja kallar de utsända trupperna för fredsbevarare som har fått i uppdrag att "stabilisera och normalisera läget".

Expert: "Extremt farligt med ryska styrkor"

CSTO:s närvaro i Kazakstan kan ändå komma att leda till värre oroligheter, misstänker Cynthia Kaplan som är expert på sovjetstaternas politik och doktor vid University of California i en intervju för nyhetsbyrån TT.

Att använda sig av CSTO:s styrkor är enligt Kaplan "exceptionellt farligt".

– Jag är inte mycket för spekulationer, men att föra ryska soldater till Kazakstans västra och södra delar kan leda till intensiva sammandrabbningar, säger hon i intervjun med TT.

Kazakstans invånare kommer från många olika etniska grupper, där ryssar traditionellt har varit en rätt stor grupp. I de västra och södra delarna, alltså dit Ryssland nu skickat styrkor, är merparten kazaker. Det kan därför leda till att de ryska soldaterna möter ett stort motstånd.

I de norra delarna är däremot den ryska gruppen betydligt större, och enligt Kaplan är det möjligt att det finns en vilja att bryta sig ur landet och bli del av Ryssland igen.

– När händelserna i Krim började var den förre presidenten Nazarbajev därför väldigt tydlig med att säga att man inte får ta sig över gränsen mellan Ryssland och Kazakstan, och att sådana åtgärder leder till rättsliga åtgärder och fängelsestraff.

Hus brinner.
Bildtext Borgmästarens kansli brann i går kväll.
Bild: Valery Sharifulin / AOP

Utbredd fattigdom trots stora oljeresurser

Kazakstan är det rikaste och största landet av de fem centralasiatiska länderna som blev självständiga efter Sovjetunionens fall. Det är lika stort som hela Västeuropa, och världens nionde största land. Kazakstan är rikt på olja, naturgas, uran och metaller.

Trots att landets naturrikedomar hjälpt till att skapa en medelklass i landet är det ändå många som lever i fattigdom.

Medellönen i Kazakstan är strax under 530 euro i månaden. Landets banker dras med en kris där människor inte har råd att betala tillbaka sina lån, och precis som i andra delar i regionen tampas Kazakstan med utbredd korruption.

Dessutom saknar en stor del av invånarna tillgång till rent vatten. Om 20 år riskerar landet att inte längre ha något dricksvatten som inte importeras, enligt en tjänsteman på landets hydrometeorologiska institut.

Framför allt den tidigare presidenten Nursultan Nazarbajev anklagas för korruption. Hans dotter - som också är talman i landets parlament - och barnban tros äga fastigheter i London till ett värde av 80 miljoner dollar.

Oljemiljonerna har bland annat används till att bygga upp en glänsande ny huvudstad, Astana, som senare döptes till Nur-Sultan efter landets tidigare president. Den tidigare huvudstaden Almaty är trots det landets största stad.

I populärkulturen är Kazakstan kanske mest känd för den brittiska komikern Sacha Baron Cohens satiriska filmer om Borat.

Protesterna bröt ut i oljestaden Zhanaozen

Då regeringen meddelade att man höjer pristaket på motorgas - och således drar in bränslesubventionerna - väckte det stort missnöjde bland folket. Framför allt i oljestaden Zhanaozen i västra Kazakstan där protester bröt ut.

Flera i Kazakstan har omvandlat sina bilar att gå på motorgas i stället för bensin, eftersom det är märkbart billigare. Att motorgasen släpptes ut på den fria marknaden fick priserna att fördubblas.

Att protesterna bröt ut i Zhanaozen är inte en slump. Invånare i regionen har sedan länge varit bittra över hur ojämlikt de pengar oljeproduktionen drar in fördelas. År 2011 sköt polisen ihjäl minst 15 personer som demonstrerade för rättvisa för oljearbetare som fick sparken efter en strejk. Strejken handlade om krav på bättre arbetsvillkor och högre löner.

De förhöjda bränslepriserna blev nu droppen som fick bägaren att rinna över, och invånare i närliggande städer anslöt sig i snabb takt. Protesterna spred sig sedan till resten av landet.

Landets regering avgick i går, men det lugnade inte demonstranterna. Den avgående regeringen fortsätter ändå fram tills att en ny är vald, vilket gör att det i det här skedet är omöjligt att säga ifall något verkligen kommer att förändras. Landets styrande parti har nämligen 80 procent av platserna.

Kazakstans president Nursultan Nazarbajev
Bildtext Många är arga på landets tidigare president Nursultan Nazarbajev.
Bild: EPA/IGOR KOVALENKO

"Ut med den gamla mannen!"

Det är inte ovanligt att förtrycka oliktänkare i Kazakstan. Alla personer som öppet motsatt sig regeringen har antingen kuvats eller åsidosatts. Därför har ingen proteströrelse eller några ledare bildats, trots att protesterna är historiskt stora.

Landet har aldrig haft ett fritt val, och är tätt allierat med Ryssland.

Under största delen av landets moderna historia har Kazakstans förre president Nursultan Nazarbajev styrt landet med järnhand.

Presidenten väljs på livstid, och när han Nazarbajev avsa sig makten år 2019 gav han över rodret till sin långvariga medarbetare Tokajev. Nazarbajev ses ändå av flera som landets ultimata ledare, eftersom han fram tills i går var chef över landets säkerhetsråd, som bland annat styr över militären och säkerhetstjänsterna.

Protesterna är främst riktade mot Nazarbajev, och protesternas slagord kom således att bli "shal ket", alltså ungefär "ut med den gamla mannen".

Källor: AFP, AP, Reuters, TT, Tass, Interfax, The Guardian, Caspian News

Artikeln uppdaterades 6.1.2022 klockan 19.15 med nya uppgifter om antalet skadade och döda poliser och demonstranter.