FPA sviker barn som behöver terapi – Benjamins pappa: "Vi är oroliga för hans framtid"

Fysioterapi, talterapi, ergoterapi. För en del barn är dessa terapier avgörande för att klara vardagen. Nu har många ändå fått avslag på sin ansökan, eller klart mindre terapi beviljad än förut. FPA beaktar inte behandlande läkares rehabiliteringsplan.

Svenska Yle har hittills hört tjugo föräldrar som är oroliga för hur FPA hanterar frågan.

När vi träffar Peter Eklöf och hans son Benjamin är de upptagna med lego. Benjamin är också en stor vän av nyheter och har byggt upp en radio- och tv-studio.

Han brukar leka radiovärd och efter väderprognosen frågar han sin pappa.

– Vad tyckte du om den sändningen?

Det lät bra, en hel del nyheter om allt fler coronafall och vädret skulle bli ännu kallare. Men det är en helt annan sak som oroar Peter Eklöf, nämligen FPA:s beslut som gäller sonens rehabilitering.

Benjamin föddes år 2010 med en lindrig utvecklingsstörning. Ännu i början av 2020 gick han regelbundet på fysioterapi och ergoterapi. Men hösten 2020 avslog Folkpensionsanstalten familjens ansökan om de här terapiformerna tvärtemot Benjamins läkares rekommendation.

– Det är experter med lång erfarenhet, en neurolog, en fysioterapeut, en ergoterapeut, som förordar terapierna. De känner Benjamin och har träffat honom. De anser att terapin är viktig för Benjamin, men deras åsikt verkar inte betyda någonting, säger Peter Eklöf.

Sedan hösten 2020 har familjen lämnat in nya ansökningar om terapi och fått avslag. FPA motiverar avslaget med att Benjamins hela skolvardag är rehabiliterande.

Benjamins föräldrar har inte råd att betala privat för både fysioterapi och ergoterapi en gång i veckan.

– Fysioterapin har vi betalat för en till två gånger i månaden och ergoterapin har vi inte haft råd med.

I en ny ansökan till FPA noterar en fysioterapeut att Benjamins motorik har försämrats efter att terapin minskat.

– Det oroar oss som föräldrar att han nu går bakåt. Vad är hans situation om fem eller tio år, frågar Peter.

Just nu är FPA:s linje en fråga som väcker oro i många fler hem än Peter och Benjamins.

Fpa nedvärderar min dotters rättigheter till likvärdigt liv.

― Förälder till Svenska Yle

Invalidförbundet: Utlys nödtillstånd

Svenska Yle har varit i kontakt med 21 föräldrar som berättar om sina erfarenheter av att ansöka om krävande medicinsk rehabilitering av FPA. De flesta berättar att de antingen fått avslag på sin ansökan eller att de inte beviljats den mängd terapi de sökt om.

I ett par fall har föräldrar överklagat beslut och fått terapin beviljad i efterskott. Men eftersom terapin beviljas för en given tidsperiod har en stor del av tiden redan gått när terapin beviljas. I praktiken minskar antalet terapibesök.

Folkpensionsanstaltens sätt att sköta den krävande medicinska rehabiliteringen har ifrågasatts av flera organisationer. Invalidförbundets jurist Henrik Gustafsson vill utlysa ett nödtillstånd för rehabilitering, eftersom förbundet hör att många av medlemmarna får allt mindre rehabilitering.

En känsla av diskriminering, bara för att barnet har en diagnos som utvecklingsstörd, så verkar FPAinte vilja satsa på att stödja dessa barn.

― Förälder till Svenska Yle

Utbildningsstyrelsen: Inte skolans uppgift

Verksamhetsledaren för Finlands CP-förbund anser att de som får avslag på ansökan om rehabilitering, saknar rättsskydd, då FPA:s argumentering för avslagen är väldigt allmän.

Det här känner Peter Eklöf igen. I Benjamins fall har FPA avslagit ansökan med förklaringen att hela Benjamins skoldag är rehabiliterande. Det här påståendet förbryllar Peter.

– Skolan ger Benjamin mycket. Han har kompisar och han lär sig saker, men den ersätter inte rehabilitering som ges av professionella terapeuter. Inte heller lärarna förstår riktigt vad som är tanken med det här.

Peter Eklöf får stöd av Utbildningsstyrelsen.

I e-post till Svenska Yle skriver Utbildningsstyrelsen att “terapier (exempelvis fysioterapi) är inte läroplansenlig verksamhet“ samt att “olika former av terapi för eleven inte ingår i skolans verksamhet”.

I övrigt vill ingen tjänsteman på Utbildningsstyrelsen kommentera FPA:s praxis.

FPA har inte beviljat terapi enligt rehabiliteringsplanen.

― Förälder till Svenska Yle

FPA slår ifrån sig kritik

Folkpensionsanstalten verkar inte ha nåtts av den kritik som finns både bland föräldrar och handikapporganisationer.

Ansvarige överläkaren Kirsi Vainiemi säger att det är en intern angelägenhet hur FPA bemöter kritik. Inte heller invalidförbundets framförande om att utlysa nödtillstånd för rehabilitering vill hon ta ställning till.

Vainiemi presenterar hellre statistik som visar att fler får ta del av den krävande medicinska rehabiliteringen. År 2015 fick 26 000 rehabilitering, 2020 har siffran stigit till 38 000 personer under 65 år.

Enligt FPA har inget förändrats sedan en lagändring år 2016. Då slopades kravet på att den som söker ska få höjt handikappbidrag och fler fick möjlighet att söka.

– Alla avslag följer de kriterier som trädde i kraft 2016, på det sättet ser jag inte att någonting har förändrats sedan dess i hur FPA jobbar, säger Vainiemi.

Fler personer men mindre summor

Medan de som beviljas terapi har blivit fler, syns även en annan trend. Bidragen som enskilda klienter får har minskat, från 7 200 euro år 2015 till 5 148 euro år 2020 för personer under 65 år. Svenska Yle har tittat på siffran för kategorin noll till 19 år och ser en likadan utveckling.

Då Svenska Yle granskar utvecklingen inom fysioterapi för barn, mer noggrant, syns samma trend. För till exempel 7 - 15 åringar har summan minskat från 4 300 euro år 2015 till 2 800 euro år 2020. Det finns en ny kategori i fysioterapi där yrkesutövaren är är specialiserad på barn och unga. År 2020 är värdet i den 3081 euro för ålderskategorin 7-15.

– Då de lagstadgade kriterierna fylls, beviljar FPA i vårdplanen föreslagen rehabilitering, som följer god rehabiliteringspraxis, konstaterar Vainiemi.

Jag förklarar att Svenska Yle har varit i kontakt med flera föräldrar som beskriver motsatsen, att vårdplanen inte följs trots att den tagits fram av erfarna mångprofessionella team.

– I enskilda fall kan det hända att kriterierna för rehabiliteringen inte fylls. Men det är svårt att ta ställning till hur bedömning görs i enskilda fall, säger Vainiemi.

En av orsakerna till avslagen kan vara att en del behandlande läkare har bristfälliga kunskaper om kriterierna för beviljande av krävande medicinsk rehabilitering, anser Vainiemi.

– Att FPA fattar ett annat beslut än den behandlande läkaren förordar diskuteras ofta. Det handlar om lagen och om vilka kriterier som ska uppfyllas. Detta är vad FPA-läkaren bör göra i sin bedömning.

Men visst kan behandlande läkaren ändå en del om lagen?

– De kan inte exakt alla kriterier som lagen ställer, slår Vainiemi fast.

Att skolvardagen beskrivs som rehabiliterande av FPA har förbryllat många föräldrar som Svenska Yle har kontaktat.

– Det är viktigt att se skolan, familjen och rehabilitering som en helhet, där alla har en roll för att säkra att barnet klarar sig.

Men om FPA avslår rehabiliteringen finns det en part mindre?

– I sista hand ansvarar den offentliga hälsovården för finländarnas hälsa och rehabilitering, säger Vainiemi.

Vem ska hjälpa Benjamin?

Peter Eklöf skulle gärna se att Benjamin får rehabilitering av den offentliga hälsovården när FPA ger avslag. Hittills har hemstaden Borgå inte gått med på det. Staden anser att FPA har ansvaret.

När FPA-lagen om den krävande medicinska rehabiliteringen förnyades betonades att samarbetet mellan den offentliga hälsovården och FPA är viktigt. Peter Eklöf har inte sett mycket av det samarbetet i praktiken.

Peter Eklöf har i snart två års tid skrivit ansökningar, överklagat och ringt runt för att försöka förstå systemet. Ju längre han har hållit på, desto starkare har hans känsla blivit: ingen förväntar sig att Benjamin ska utvecklas. Därför vill ingen bevilja honom den rehabilitering som den behandlande läkaren föreslår.

Peter och hans hustru hoppas att Benjamin ska kunna bli så självständig som möjligt, men det verkar inte vara en prioritering för vårdsystemet.

– I dag verkar det som om ingen tror på honom. Det räcker om han lär sig skriva och läsa lite. Jag tror att Benjamin skulle ha potential att lära sig betydligt mer, bara han skulle få hjälp, säger Peter Eklöf.