Hoppa till huvudinnehåll

Västnyland

Vem ska äga de byggnader som Västra Nylands välfärdsområde har verksamhet i? – frågan delar kandidaterna

Framsidan av Ekenäs mentalvårdscenter.
Bildtext Raseborg har till exempel nyligen byggt ett nytt hus för mentalvårdstjänster.

Frågan om Västra Nylands välfärdsområde ska äga de fastigheter man verkar i delar kandidaterna. Däremot är de överens om att lokala producenter ska prioriteras då man köper tjänster.

Kommunerna har investerat en hel del i olika fastigheter, som till exempel hälsocentraler, äldreboenden och brandstationer. Frågan är om Västra Nylands välfärdsområde ska äga de här fastigheterna i framtiden eller om det kunde hyra dem.

Om välfärdsområdet hyr lokalerna skulle det innebära högre hyreskostnader, men å andra sidan minskade kostnader för fastighetsskötsel.

Huvudsaken är att vi inte blir med fastigheter som vi inte har nytta av

― Raseborgs stadsdirektör Ragnar Lundqvist

Det här är en fråga som aktualiseras inom några år. Fram till år 2027 är det nämligen bestämt att välfärdsområdet hyr de lokaler där social- och hälsovården har sin verksamhet av kommunerna. Det betyder alltså att kommunerna fram tills dess står för fastigheternas skötsel, som till exempel reparationer.

Bland riksdagspartierna är det Vänsterförbundets kandidater som är mest för att Västra Nylands välfärdsområde ska äga de fastigheter där man har verksamhet.

Samlingspartiet och SFP är de partier där det finns flest kandidater som är helt eller delvis av annan åsikt.

Enligt Raseborgs stadsdirektör Ragnar Lundqvist är Raseborgs stad öppen både för möjligheten att välfärdsområdet köper fastigheterna och att det hyr dem.

– Om välfärdsområdet äger en fastighet så har det också hand om fastighetsskötseln, vilket skulle vara enklare för kommunen. Men huvudsaken är att vi inte blir med fastigheter som vi inte har nytta av.

För kommunernas del innebär fastighetsfrågan en hel del frågetecken inför framtiden. Om välfärdsområdet inte behöver någon av de nuvarande vårdlokalerna kan det innebära att kommunen blir sittande med fastigheter som man inte har någon nytta av.

Kommunerna ska före slutet av februari meddela välfärdsområdet vilka fastigheter som berörs av social- och hälsovårdsreformen, det vill säga var det finns verksamhet som flyttar över till välfärdsområdet från och med början av år 2023.

Lokala producenter borde prioriteras

Kandidaterna i välfärdsområdesvalet är däremot rätt eniga om att Västra Nylands välfärdsområde i första hand borde köpa socialvårdstjänster av lokala serviceproducenter. Det handlar till exempel om tjänster som bostadsservice och vård.

De Gröna och Samlingspartiet har flest kandidater som är helt eller delvis emot det påståendet, men de är i en klar minoritet inom sina partier.

Du kan bekanta dig med kandidaternas åsikter i Svenska Yles valkompass.