Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

Finland hett tema i svensk Natodebatt – försvarsministern: Inga tecken på att Finland ansöker om Natomedlemskap

Uppdaterad 11.01.2022 08:03.
En soldat ligger i snön siktandes med sitt vapen.
Bildtext Natostyrkor övar i Estland.

Efter Rysslands uttalanden om Natos expansion är frågan om ett medlemskap högt på agendan i Sverige. Svenska regeringen ser inga tecken på att Finland kommer att ansöka om ett Natomedlemskap.

Sverige har ett allt intensivare samarbete med Nato, och under 2021 deltog man i flera övningar tillsammans med försvarsalliansen.

Men till skillnad från Finland har Sverige inte en uttalad Nato-option, vilket Finland har haft sedan 90-talet.

Nato-option

Nato-optionen innebär att Finland håller dörren öppen för att kunna ansöka om medlemskap i militäralliansen Nato, om Finland anser att det säkerhetspolitiska läget kräver det.

Sverige har inte en uttalad Nato-option. Statsminister Magdalena Andersson upprepade Sveriges linje i sin regeringsförklaring: "Den militära alliansfriheten tjänar vårt land väl och bidrar till stabilitet och säkerhet i norra Europa. Sverige ska inte söka medlemskap i Nato"

En majoritet av den svenska riksdagen är för en Nato-option.

Sveriges försvarsminister Peter Hultqvist (S) är på den årliga försvarskonferensen Folk & Försvar tydlig med Sveriges linje. Sverige ska inte söka om Natomedlemskap och man kommer inte att införa en Nato-option.

– Att bygga stabilitet är att ha en ståndpunkt som man är tydlig kring. Då man ändrar den formuleringen, och ändrar den ståndpunkten är det då det sker en positionsförflyttning, säger Hultqvist.

Finns det en intention i Finland att i närtid söka om Natomedlemskap? Det jag får fram utav detta är svaret nej.

― Peter Hultqvist (S), Sveriges försvarsminister.

Försvarsministern menar att Finland och Sveriges Natolinje är likadan, trots Finlands Nato-option.

– När det gäller frågan om ansökan om medlemskap i Nato så står Sverige och Finland i dag på samma position, säger Hultqvist och fortsätter:

– Om ett land bestämmer sig för att ändra sin doktrin, eller förskjuter sin inställning som man tidigare haft i den här frågan, så kommer det att uppmärksammas och analyseras och det påverkar olika länders säkerhetspolitiska bedömningar.

Sveriges försvarsminister Peter Hultqvist.
Bildtext Sveriges försvarsminister Peter Hultqvist (S) tror inte att Finland kommer gå med i Nato.

Peter Hultqvist upprepar också flera gånger att man från svenskt håll har nära kontakt med den finländska statsledningen och att inget tyder på att Finland kommer att ansöka om medlemskap i Nato.

– Jag har försökt gå till botten med det här under de senaste dagarna, finns det en intention i Finland att i närtid söka om Natomedlemskap? Det jag får fram utav detta är svaret nej, säger Peter Hultqvist.

Sveriges överbefälhavare: Ryska krav raserar försvaret

Natodebatten har än en gång tagit fart i Sverige, speciellt efter att Rysslands nya krav i form av utkast till fördragstexter mellan Ryssland, USA och Nato offentliggjordes i december.

Kraven kan tolkas som att Sverige och Finland skulle förbjudas att ta emot trupp och materiel från Natoländer.

– Förslagen till en ny säkerhetsordning skulle rasera grunden för vår egen säkerhetspolitiska lösning, sade Sveriges överbefälhavare Micael Bydén till DN förra veckan.

Som en följd av det upptrappade läget har statsminister Magdalena Andersson (S) kallat alla riksdagspartier till en diskussion om landets säkerhetspolitik på onsdag.

Rysslands krav på Nato

Utesluta ytterligare Nato-utvidgning, Ukraina ska inte bli medlem i militäralliansen.

Fler styrkor och vapen ska inte tillföras till länder som blivit medlemmar i Nato efter 1997 (det gamla östblocket).

Nato-insatser ska inte genomföras i Ukraina, Östeuropa, Kaukasien och Centralasien.

USA-baser ska inte upprättas i länder som tidigare ingått i Sovjetunionen och inte är med i Nato.

Ryssland och USA ska gemensamt enas om att inte placera kärnvapen utanför det egna territoriet, de ska inte betrakta varandra som motståndare, de ska inte utbilda andra länder i hantering av kärnvapen och inte placera bombplan eller fartyg i områden där de kan anfalla motparten.

Källa: Dagens Nyheter

Förutom de ryska kraven har också president Sauli Niinistös nyårstal väckt reaktioner och förstärkt Natodebatten i Sverige.

Vissa experter menar att talet för Finland närmare ett medlemskap i Nato då presidenten påminde om att “det står Finland fritt att gå med i Nato”.

Niinistö har själv sagt att han endast upprepade Finlands tidigare ståndpunkt i frågan.

President Sauli Niinistö den 31 december 2021.
Bildtext Sauli Niinistö upprepade Finlands Natolinje i sitt nyårstal.

Oppositionen: "Finlands sak är vår"

Den svenska oppositionsledaren Ulf Kristersson från Moderaterna kommenterade i ett tal under Folk & Försvars konferens Niinstös uttalande. Han efterlyser en likadan Nato-option som Finland har.

– Finland accepterar inga ryska intressesfärer och bekräftar att de är herrar i sitt eget hus. De samarbetar redan - precis som Sverige - med Nato, men säger i klartext att, om de själva vill det, så blir även Finland en fullvärdig medlem i Nato, säger Kristersson och fortsätter:

– Sverige bör nu i bred politisk enighet göra samma sak som Finland. För Finlands sak är också vår.

Expert: "Finland behöver inte vänta på Sveriges välsignelse"

Enligt Finlands Natoutredning från 2016 blir konsekvenserna av ett möjligt finländskt medlemskap i Nato mer gynnsamma om Finland och Sverige samtidigt ansöker om medlemskap.

Men enligt Jacob Westberg, docent i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan, behöver Finland inte vänta på en svensk välsignelse för att ansöka om medlemskap i Nato.

Jacob Westberg går i ett gammalt mässrum med äldre möbler.
Bildtext Jacob Westberg menar att Finland själv kan bestämma om de vill gå med i Nato eller inte.

– Jag tror att Finland fattar sina egna beslut med utgångspunkt i hur man själv uppfattar sina säkerhetsbehov. Däremot är det högst önskvärt om man synkroniserar en eventuell medlemsansökan, men då måste man ju också göra det genom att man fattar två samtidiga snabba politiska beslut, säger Westberg och fortsätter:

– Men om man i Finland gör en annan bedömning så ser jag inte varför man nödvändigtvis skulle behöva vänta på Sverige.

Vad skulle ett finländskt medlemskap betyda för Sveriges del?

– Om Finland går med och man får en förstärkt närvaro av Nato i Finland så blir det ju åtminstone besvärligare för Ryssland att angripa Sverige landvägen. Å andra sidan skulle ett finskt Natomedlemskap, precis som ett finsktsvenskt medlemskap, leda till ett mera spänt säkerhetspolitiskt läge i Östersjöregionen, säger Westberg.

Sverige splittrat i förhållande till Nato

En riksdagsmajoritet i Sverige förhåller sig positiv till en Nato-option, men statsministerpartiet Socialdemokraterna är som sagt tydliga med att landet inte ska ansöka om medlemskap i försvarsalliansen.

Bland socialdemokrater betraktar man alliansfriheten och neutralitetspolitiken som en del av en nationell identitet, menar Jacob Westberg.

– Man ser det som ett sätt att skapa säkerhet genom att agera medlare och brobyggare, säger Westberg.

Jacob Westberg tittar in i kameran.
Bildtext Jacob Westberg har forskat i det finsksvenska försvarssamarbetet.

Jacob Westberg säger att Sverige i andra frågor gjort gemensam sak med Finland, som då man undertecknade den trilaterala avsiktsförklaringen med USA tillsammans 2018 och värdlandsstödavtalet med Nato 2014.

– En Nato-option kunde vara ett ytterligare led i en sådan synkronisering, säger han.

Enligt en färsk undersökning gjord av DN/Ipsos sjönk stödet för ett svenskt Natomedlemskap under 2021 marginellt. I dag vill 31 procent av de svarande gå med i Nato, medan 36 procent är emot ett medlemskap.

I en undersökning gjord av det finländska försvarsministeriet som publicerades i början av december 2021 svarade ungefär hälften att de inte anser att Finland ska ansöka om ett Natomedlemskap.

21 procent av de svarande förhåller sig positiva till att Finland ska gå med i Nato.