Hoppa till huvudinnehåll

Huvudstadsregionen

Kan en politiker sitta på tre stolar samtidigt? Flera riksdagsledamöter som redan sitter i kommunfullmäktige ställer upp i välfärdsområdesvalet

Tre kvinnliga politiker på rad.
Bildtext Sari Multala (Saml), Veronica Rehn-Kivi (SFP) och Saara Hyrkkö (Gröna) kan efter välfärdsområdesvalet den 23 januari sitta i riksdagen, välfärdsområdes fullmäktige och stadsfullmäktige.

14 politiker i huvudstadsregionen som redan sitter i riksdagen och kommunfullmäktige kandiderar i välfärdsområdesvalet. Men hur ska de hinna med alla uppdrag?

Sari Multala (Saml) är redan riksdagsledamot och ordförande för stadsstyrelsen i Vanda. Efter välfärdsområdesvalet den 23 januari kan hon ha ytterligare ett förtroendeuppdrag.

– Jag funderade mycket på om jag ska ställa upp, dels om jag har tid för det och dels tycker jag det skulle vara bättre om man bara sitter på två och inte tre pallar. Å andra sidan representerar jag ett oppositionsparti och fattar inte beslut om de pengar som delas ut till välfärdsområdena, säger Multala.

Hur kommer du ha tid att sitta på alla tre pallar?

– Att sitta i välfärdsområdets fullmäktige tar inte så mycket tid. Dessutom finns många andra kandidater som också sitter i kommunfullmäktige eller i styrelsen och som vid sidan om har ett ansvarsfullt jobb. Det berör inte bara riksdagsledamöter.

Fullmäktige är välfärdsområdets högsta beslutsfattande organ. Förutom fullmäktige ska det också finnas en styrelse och en revisionsnämnd i ett välfärdsområde. Dessutom kan det finnas olika nämnder, direktioner och sektioner, lite som i en kommun.

"Det idealiska skulle vara att det stiftas en lag om man vill begränsa"

Multala är inte den enda kandidaten i välfärdsområdetsvalet som också sitter i riksdagen och kommunfullmäktige. I Vandafullmäktige finns tre andra som strävar efter makt på tre olika nivåer och i Esbofullmäktige är antalet åtta.

En av dem är Saara Hyrkkö (Gröna).

– Var och en bör själv bestämma hur man vill använda sin tid. Det idealiska skulle vara att det stiftas en lag om man vill begränsa hur många olika nivåer en och samma beslutsfattare kan vara verksam på, säger Hyrkkö.

Dessa 14 kandidater vill sitta på tre stolar

I Esbo, Grankulla, Kyrkslätt och Vanda finns 14 kandidater som efter välfärdsområdesvalet den 23 januari kan sitta i riksdag, välfärdsområdesfullmäktige och kommunfullmäktige.

De är Sari Multala (Saml), Mika Niikko (Sannf), Kimmo Kiljunen (SDP) och Jussi Saramo (VF) som ställer upp i Vanda och Kervo välfärdsområde samt Antero Laukkanen (KD), Pia Kauma (Saml), Mia Laiho (Saml), Kai Mykkänen (Saml), Arja Juvonen (Sannf), Veronica Rehn-Kivi (SFP), Maria Guzenina (SDP), Saara Hyrkkö (Gröna), Noora Koponen (Gröna) och Riikka Purra (Sannf) som alla ställer upp i Västra Nylands välfärdsområde.

"Inte oroad över att tiden inte räcker till"

Hyrkkö är nu ordförande för välfärds- och hälsonämnden i Esbo. Hon anser att det därför är naturligt att ställa upp i välfärdsområdesvalet.

– Det här valet är viktigt också då det är historiens första välfärdsområdesval. Vi skapar en ny organisation med en ny verksamhetskultur, säger Hyrkkö.

Är du oroad över att tiden inte ska räcka till för de tre olika förtroendeuppdragen?

– Jag är inte oroad över det utan har övervägt saken på förhand. Det bör man göra oberoende vilket jobb man har. Jag är också beredd på att det krävs mycket arbete i början men att det är avgörande och viktigt.

Om Hyrkkö blir vald i valet den 23 januari kommer hon under 2022 att parallellt vara ordförande för välfärds och hälsonämnden och sitta i välfärdsområdets fullmäktige.

"Det är inte så många uppgifter som man kanske tänker"

Sari Multala vill liksom Hyrkkö kandidera i det allra första välfärdsområdesvalet för att vara med och bygga upp en ny organisation.

– Vi måste fatta viktiga beslut snabbt i början och jag tänker att det är viktigt att vara med.

Hur mycket kommer du prioritera frågor som berör välfärdsområdet om du blir invald?

– Man måste komma ihåg att de uppgifter som övertas av välfärdsområdet tidigare har skötts av en nämnd. Det är inte så många uppgifter som man kanske tänker. Mest jobb kommer det att vara i början, men framöver kommer det vara som en nämnd som har möte en gång i månaden.

– Senare, om ett år, ordnas möten kanske mer sällan, varannan eller var tredje månad. Då kommer jag prioritera riksdag och kommunalpolitik, men vi vet ännu inte hur det blir, säger Multala.

SFP ville att riksdagsledamöterna kandiderar

Liksom Sari Multala (Saml) kan Veronica Rehn-Kivi (SFP) efter välfärdsområdesvalet den 23 januari sitta på tre stolar. Hon är nu riksdagsledamot och fullmäktigeledamot i Grankulla, där hon också leder stadsstyrelsen.

– Det var självklart för mig att ställa upp eftersom jag i riksdagen satt i social- och hälsovårdsutskottet och jobbade med vårdreformen. Det fanns också en stark önskan från partiet att jag ställer upp. Partiet ville att de flesta riksdagsledamöter ställer upp eftersom vi känner till vårdreformen bra, säger Rehn-Kivi.

SFP:s partiordförande Anna-Maja Henriksson anser, enligt en intervju för Svenska Yle i juli, att de tyngsta beslutsfattarna inte ska ställa upp i välfärdsområdesvalet. Hon vill att man öppnar möjligheten för fler personer att få en plattform för beslutande.

"De tre politiska uppdrag jag har stöder varandra"

Enligt Rehn-Kivi har SFP inte diskuterat internt om man bör begränsa vem som ställer upp i välfärdsområdesvalet.

Jag har alltid varit bra på att organisera mitt arbete så att jag bara koncentrerar mig på en sak i taget

Rehn-Kivi säger att partiordförande Henriksson var en av dem som önskade att hon ställer upp.

– Det är en utmaning men jag är redo att ta den. Henriksson syftar mer på ministrar och därför ställer hon själv inte upp, säger Rehn-Kivi.

Om du blir invald i välfärdsområdets fullmäktige, hur mycket tid har du för det uppdraget?

– Jag anser att de tre politiska uppdrag jag har stöder varandra. Dessutom minskar jobbet på kommunal nivå när social- och hälsovården försvinner. Jag reserverar tid i min kalender för arbetet inom välfärdsområdet under det här året.

"Bättre förutsättningar än en kandidat som förvärvsarbetar"

Allmänt taget anser Rehn-Kivi att hon som politiker har bättre förutsättningar att engagera sig i välfärdsområdets fullmäktige än en person som har ett förvärvsarbete utanför politiken.

– Jag har alltid varit bra på att organisera mitt arbete så att jag bara koncentrerar mig på en sak i taget.

En annan aspekt är att makten koncentreras. Hur ser du på att samma politiker sitter i riksdagen, kommunfullmäktige och välfärdsområdets fullmäktige?

– Jag ser det som en helhet och det är viktigt att inte dra hemåt. De olika uppdragen stöder varandra. Servicen på svenska ska fungera och jag vill jobba för att Grankulla hälsostation också i fortsättningen är tvåspråkig. I den frågan gäller gemensamma intressen, säger Rehn-Kivi.