Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Kommentar: Skolorna öppnar efter jullovet, men Kiurus alarmistiska budskap skapar en känsla av oro hos barn och föräldrar

Uppdaterad 07.01.2022 23:13.
En bild på ungdomar, varav en sitter och använder sin mobil, samt en bild på redaktör Magnus Swanljung.

Varför skrämde Social- och hälsovårdsministeriet och Krista Kiuru upp barn, föräldrar och lärare? Hennes försök att använda en forskningsrapport om postcovid för att stänga skolorna kan knappast få andra än oönskade följder, skriver Magnus Swanljung.

Jag vet inte hur det är med er andra, men när jag gick i skolan var det viktigt att veta när loven började och slutade. Skolan var tillräckligt stressig ändå.

Nu med två dagar kvar av jullovet är det i och för sig klart: Regeringen stänger inte skolorna på måndag när de flesta inleder sin vårtermin. Det rapporterar Yle och flera andra medier.

Men det var faktiskt klart från första början. Ändå hade Social- och hälsovårdsministeriet ett behov av att skapa en massa stress för skolbarn, föräldrar och lärare under de sista dagarna när vi borde ha varit ute och njutit av vintervädret.

Regeringen fattade redan före jul ett principbeslut om att skydda barnens rätt till en normal vardag

Alltså: Den som de senaste dagarna har kämpat med att ordna barnvakt eller reda ut sin egen jobbsituation kan sluta med det nu.

Det var bara ett politiskt utspel, trist om det ställde till det för er.

Motstridiga budskap från myndigheter och politiker

Det började på onsdag när Social- och hälsovårdsministeriets kanslichef Kirsi Varhila plötsligt i en intervju föreslog att skolorna skulle övergå till distansundervisning direkt efter jullovet.

Kirsi Varhila lever i symbios med familje- och omsorgsminister Krista Kiuru (SDP) – och ibland verkar de två leva i ett parallellt universum.

Samma dag hade ministeriet och Institutet för hälsa och välfärd THL hållit en presskonferens där man inte med ett ord talat om att stänga några skolor.

Tvärtom har till exempel THL:s Mika Salminen tydligt sagt att den ökade smittspridningen inte är ett argument för att övergå till distansundervisning, som bevisligen har långtgående följder för barnens och de ungas hälsa och välbefinnande.

Hos barn är postcovid enligt forskarna synnerligen sällsynt och dessutom är symptomen ofta lindriga och övergående

Under trettondagshelgen fick skolbyråkrater, lärare och rektorer febrilt börja fundera på vad som händer om det blir distansundervisning igen.

Medierna försökte få reda på om förslaget verkligen hade stöd i regeringen.

Det hade det inte. Undervisningsminister Li Andersson (VF) verkade lika överraskad som alla andra över förslaget som gällde hennes ansvarsområde. Precis som ministrar från De Gröna, Centern och SFP sa hon att det inte är aktuellt att stänga några skolor.

Tvärtom hade regeringen redan före jul fattat ett principbeslut om att skydda barnens rätt till en normal vardag.

Dessutom är det inte regeringen som beslutar om huruvida skolorna ska stänga och övergå till distansundervisning. Det gör regionförvaltningsverken och kommunerna.

Regeringen eller Social- och hälsovårdsministeriet kan ge rekommendationer – men det är helt orealistiskt att kommunerna fram till måndag skulle genomföra några rekommendationer som regeringen ger på fredag kväll.

I till exempel Helsingfors har borgmästarna klart sagt att skolorna börjar på måndag.

Men vem skulle man tro på?

Rapport om postcovid användes som slagträ

Krista Kiuru gav sig inte. På fredag morgon ordnade hon en presskonferens där hon presenterade en sammanställning av forskning om postcovid, det vill säga utdragna symtom hos människor som drabbats av covid-19.

Kiurus budskap var klart. Postcovid hotar bli en folksjukdom som också drabbar barnen. Hennes tydliga budskap var att skolorna därför måste övergå till distansundervisning.

Budskapet fick inte antydan till stöd hos de forskare som sammanställt rapporten.

Ingen förringade hotet om utdragen sjukdom särskilt hos människor som låtit bli att vaccinera sig. Men hos barn är postcovid enligt forskarna synnerligen sällsynt och dessutom är symptomen ofta lindriga och övergående.

Kiuru räknade enligt eget huvud hur många som kan drabbas av postcovid på grund av omikronvågen. Forskarna sa att det inte finns någon som helst forskning om huruvida omikronvarianten kommer att leda till fler fall av postcovid.

Enligt Kiuru var det ett rent sammanträffande att rapporten presenterades ett par timmar innan regeringen skulle ta ställning till nya restriktioner för skolorna.

Det är möjligt. Men hon använde presskonferensen – som i och för sig gav värdefull information om postcovid – för ett enda politiskt syfte: att skrämma människor och särskilt sina ministerkolleger till lydnad.

– Kom inte sen i efterhand och säg att ni inget visste, sa Kiuru.

När det gäller hennes krav på distansundervisning vet vi nu att hon misslyckades.

Vilka följder det får för oroliga barn och föräldrar vet vi inte. En del föräldrar har redan varit oroliga för att skicka barnen till skolan, hur de kommer att tolka Kiurus alarmistiska budskap återstår att se.