Hoppa till huvudinnehåll

Klimat

Januari har blivit veganutmaningarnas månad – många vill prova på växtbaserad kost

Uppdaterad 13.01.2022 13:55.
Frukt- och grönsaksmarknad.
Bildtext Allt fler firar veganuari.

Nytt år och nya löften. En del väljer att se över sitt alkoholdrickande med en vit månad, andra väljer att ändra sina matvanor. I många länder har januari blivit veganutmaningarnas månad.

Vegaanihaaste heter det i Finland och i den anglosaxiska världen firas Veganuary. Sedan starten 2014 har den kampanjen växt explosionsartat och i år räknar man med närmare två miljoner deltagare. I Finland har hittills drygt 24 000 personer i år anmält sig till Vegaanihaaste.

– Folk är helt enkelt mer medvetna om matens miljö-, klimat- och hälsopåverkan och dess etiska aspekter, säger Charlotta Hyttinen som är näringsvetare och magister i livsmedelsvetenskap.

Det är inte så många näringsvetare som är insatta i vegankost och Charlotta Hyttinens intresse för en mer växtbaserad kost väcktes i tonåren då hon fick veta hur kyckling produceras. Det passade inte hennes värderingar och då lämnade hon bort kyckling från tallriken.

Senare när hon studerade näringslära på universitetet och var intresserad av att lösa den globala obalansen med hungersnöd och fetma förstod hon att en vegetarisk kost skulle kunna vara en av lösningarna på det problemet.

Maten påverkar klimatet från jord till bord och även som avfall

– Den verkliga ögonöppnaren var en kurs som handlade om livsmedelsindustrins miljöpåverkan. Där kollade vi på flera olika livsmedels livscykler, alltså vad som händer från det att maten växer på åkern till att den kommer till bordet och ännu avfallshanteringen efteråt. Vi kollade bland annat på vatten- och markanvändning, eutrofiering, klimat- och biodiversitetspåverkan.

Enligt forskningen är klimatavtrycket för blandkost i Finland 65 procent större än motsvarande vegansk kost. Redan för tio år sen hade vi samma kunskap som vi har i dag, men mycket lite har gjorts för att minska matens påverkan.

När man talar om regnskogssoja är det viktigt att minnas att den matas till våra djur

― Charlotta Hyttinen

Hyttinen ville påverka positivt och vetenskapsbaserat för att sprida kunskap om vegetarisk och vegansk kost och mat. I dag jobbar hon som näringsspecialist och kostutbildare på eget företag där hon hjälper den offentliga sektorn, företag, föreningar och konsumenter att planera och tillreda näringsmässigt komplett och god vegansk mat.

– Det börjar med att man äter tillräckligt mycket mat. Växtbaserad mat är inte lika energität som mat som innehåller animalier. De flesta animaliska produkter innehåller dolt fett så när man lämnar bort det minskar också energimängden i maten. Det betyder att man kan äta större portioner och använda lite mera olja vid matlagningen.

"Här i västvärlden har varken blandätare eller veganer proteinbrist"

Tallriksmodellen är annorlunda vid vegansk kost än vid blandkost. I blandkost rekommenderas att hälften av tallriken upptas av grönsaker, antingen kokta eller råa, en fjärdedel av protein typ kött eller fisk och en fjärdedel av kolhydrater som potatis, fullkornspasta eller ris.

En vegansk tallriksmodell delas däremot in i tre lika stora delar så att andelen protein, med till exempel bönor eller tofu, och kolhydrater är lite större. Det är för att se till att portionen innehåller tillräckligt med energi. En tredjedel består sedan av grönsaker typ sallad.

– Men protein behöver man inte annars tänka på, bara man äter mångsidigt och så att man får tillräckligt med energi av maten. Då får man också tillräckligt med protein. Här i västvärlden har varken blandätare eller veganer proteinbrist.

Hyttinen rekommenderar inte att man tvärt av övergår till att äta veganskt. Alltid när man ändrar sin kost är det bättre att göra det långsamt och småningom lära sig nya recept och få nya vanor. Om man provar på vegansk kost en månad behöver man inga näringstillskott. Men i längden behövs de.

Kuvassa on riisiä, tofua, kasviksia ja cashew-pähkinöitä sisältävä lounasannos Korat Thai -ravintolassa Helsingissä lokakuussa 2020.
Bildtext Tofu har alla essentiella aminosyror i de mängder människan behöver.

Ett tips med tanke på kalcium är att om man vill ersätta mejeriprodukter som yoghurt, mjölk och kvarg med växtbaserade så ska man välja sådana som har tillsatt kalcium, B12-vitamin och D-vitamin. I ekologiska versioner tillsätts de inte.

Finlands jordmån är väldigt jodfattig och jodbrist har varit vanligt här. Därför tillsätts jod i boskapsdjurens foder så att köttet innehåller jod. Men de som äter växtbaserat borde äta jod som tillskott. Att använda jodifierat salt är inte tillräckligt.

Den som går med i Veganutmaningen, Vegaanihaaste eller Veganuary får massvis med recept och tips på veganska produkter till sin e-post. Och via sociala media får man svar på sina frågor både av andra veganer och av näringsvetare.

"Regnskogssojan äts av broilers och grisar"

Det talas mycket om soja och den förknippas med regnskogsskövling. Men mindre än fem procent av den soja som importeras till Finland går till livsmedel. Resten blir djurfoder.

– Man kan helt bra äta vegansk kost utan soja, men soja är en väldigt bra och mångsidig proteinkälla. Den har alla essentiella aminosyror som människan behöver i rätt mängd för vår fysiologi. När man talar om regnskogssoja är det viktigt att minnas att den matas till våra djur, speciellt kycklingar och grisar.

Den soja som människor äter odlas för det mesta inom Europa. Serbien till exempel är en stor sojaproducent och en liten del importeras från Kanada.

Charlotta Hyttinen
Bildtext Charlotta Hyttinen hjälper grupper och individer att planera och tillreda god vegansk mat.

Ett annat argument som veganer ofta får höra är att maten kommer långt bortifrån. Men Hyttinen ifrågasätter att närproducerat skulle vara det främsta kravet.

– Jag förstår inte varför närproducerat borde vara ett krav eftersom transporten bara utgör en till sex procent av matens miljö- och klimatpåverkan. För vegetabilier är det närmare en procent, men för animalier är det närmare sex procent. Även om det skulle ha fraktats från andra sidan klotet.

Det som har störst klimat- och miljöpåverkan är om maten är av animaliskt ursprung. Enligt en inhemsk studie; Ruokaminimihanke, kommer 69 procent av matens klimatpåverkan i Finland från animalisk mat. Den största boven är kött och mejeriprodukter.

Det som har mindre betydelse är matsvinnet som står för ungefär fyra procent av matens klimat- och miljöpåverkan. I den här siffran ingår både restaurangernas, butikernas, matproduktionens och hushållens matsvinn. Förpackningarnas andel utgör under en procent.

– Men vill man stödja inhemska företag så är det bra att köpa sådana produkter som är antingen producerade eller utvecklade i Finland. Och om man vill köpa inhemskt kött så är det bra att komma ihåg att över hälften av proteinfodret är importerat.