Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

Korruption, fattigdom och utbredd trötthet på den politiska eliten – därför skakas Kazakstan av protester

Protest i Almaty.
Bildtext Missnöjet med det politiska styret är utbrett i Kazakstan.

Läget i Kazakstan är fortfarande mycket instabilt. Det var en höjning av bränslepriserna som var den utlösande faktorn, men missnöjet har bubblat på under ytan en längre tid. Vad beror allt på?

Kazakstan är Centralasiens rikaste land, men trots det är en stor del av befolkningen fattig. Medellönen ligger på drygt 500 euro, trots att landets energiproduktion håvar in miljonbelopp.

Folket i Kazakstan är missnöjt med hur alla energiproduktionspengar hamnar i fickorna hos landets politiska elit, medan de själva tvingas leva i fattiga förhållanden, berättar Kristiina Silvan som är forskare och expert på Kazakstan vid Utrikespolitiska institutet.

– Det grundläggande problemet är en frustration över det nuvarande politiska styret och den korruption som präglar näringslivet och politiken, säger Silvan.

Den politiska eliten består bland annat av den tidigare presidenten Nursultan Nazarbajev och hans inre krets. Han avsade sig makten år 2019 men har trots det haft ett mycket stort inflytande i politiken i Kazakstan.

Silvan berättar att han i praktiken haft en slags överenskommelse med sin efterträdare, den nuvarande presidenten Kasym-Zjomart Tokajev, där han skött utrikespolitiken. Det är därför som slagorden "Ut med den gamle mannen" har använts flitigt under de här samt tidigare protester.

Rykten om att den förre presidenten lämnat landet

Tokajev hör även han till samma politiska elit som Nazarbajev, men det är oklart hur relationen mellan dem ser ut i dagsläget. Det är något forskarna nu försöker klura ut, berättar Silvan.

– De har hittills samarbetat på det sättet att Tokajev har skött inrikespolitiken och Nazarbajev utrikespolitiken. Samarbetet har inte alltid varit friktionsfritt, och har varit ämne för spekulation trots att det finns rätt så lite uppgifter om hurdan deras relation är.

Silvan lyfter ändå fram att Nazarbajev avsade sig uppgiften som det ledande partiets generalsekreterare strax innan protesterna bröt ut, och nu - som en symbolisk gest mot demonstranterna - petade Tokajev honom från posten som ordförande för landets säkerhetsråd.

Huruvida Nursultan Nazarbajev är inblandad i den nuvarande krisen är tillsvidare oklart.

Han har inte uppträtt offentligt en enda gång sedan protesterna bröt ut, berättar Silvan.

– Det florerar rykten om att han redan har lämnat landet med sin närmaste familj.

Protester i Kazakstan.
Bildtext Soldater står vakt vid presidentens palats.

Svårt att veta vem som fattar vilka beslut i en auktoritär stat

Den sittande presidenten Tokajev avskedade regeringen tidigare i veckan och genomförde också flera politiska ommöbleringar i sina rader.

– Just nu ser det ut som att den nuvarande presidenten har centraliserat makten till sig själv, men vi måste komma ihåg att eftersom det är fråga om en sluten, auktoritär stat så är det väldigt svårt att veta vem som fattar vilka beslut, konstaterar Silvan.

Problemet är enligt Silvan att Kazakstan redan länge haft ett system där de återanvänder elitens ledarfigurer mellan olika tjänster.

– Det är inte första gången som landets president avskedar regeringen demonstrativt för att lugna ner demonstranter. Det skedde också senast landet skakades av stora protester - för tre år sedan.

Att ministrar sparkas betyder med andra ord inte nödvändigtvis att de utesluts från politiken, utan de flyttas kanske bara tillfälligt till en annan, mindre synlig roll.

Merparten av protesterna är fredliga

Varför protesterna blev så här pass massiva den här gången är oklart, eftersom det också förr har demonstrerats i landet.

Enligt Silvan är det märkligaste kanske att det sker just nu, i stället för för ett år sedan då landet hade parlamentsval. Trots att valet inte var fritt växte inte några proteströrelser fram den gången.

– De flesta demonstrationerna har börjat fredligt, men en del av dem har sedan infiltrerats av grupper med väldigt våldsamma demonstranter som gått till attack mot journalister och till exempel bränt bilar och slagit in fönster i affärer. Det har sedan lett till att demonstrationerna har spårat ur, säger Silvan.

På grund av att det är svårt att få tag på tillförlitlig information i och med att nätet ligger nere är det svårt att avgöra hur läget ser ut på olika håll i landet, påminner Silvan.

Blod på marken i Almaty.
Bildtext I Almaty finns spår av de våldsamma protesterna på flera håll i staden.

Shugyla Kilybayeva är forskare i politik vid universitetet i Almaty, för tillfället stationerad i Tallinn. Hon är från Kazakstan och har släkt där.

Hon lyfter fram att merparten av protesterna i Kazakstan är fredliga, trots att det förekommer häftiga sammandrabbningar framför allt i Almaty.

Det finns en våldsinriktad falang inom proteströrelsen som förstör, plundrar och mördar, säger Kilybayeva. Sammandrabbningarna började i Almaty, då de våldsamma demonstranterna gick till attack mot polisen och stormade administrativa byggnader.

– Vi vet inte vem de är eftersom de är maskerade och för att nätet ligger nere, säger hon.

Flera har blandat ihop de våldsamma demonstranterna med de fredliga, menar Kilybayeva, och säger att de fredliga har fördömt alla former av våldshandlingar.

Kazakstan är världens nionde största land till ytan, och avstånden mellan städerna är därmed också långa vilket gör att det tar tid att ta sig till andra städer för att delta i protester.

Vilka är riskerna med rysk inblandning?

Sedan i går, torsdag, har bland annat Ryssland haft trupper i Kazakstan. Det är tills vidare oklart hur kazakerna - den största etniska gruppen i Kazakstan - i det längre loppet reagerar på den ryska närvaron, men traditionellt har man ställt sig rätt positivt till Ryssland, enligt Silvan.

Allt beror ändå på hur lång den ryskledda operationen - som de själva beskriver som en fredsbevaringsinsats där de ska trygga strategiska platser - blir, tror Silvan.

– Men att ett annat land lägger sig i för att kväva fredliga protester kommer kanske inte att accepteras. Protesterna har i vissa fall varit våldsamma, främst i Almaty, och det har antagligen skrämt invånarna vilket kan leda till att den ryska operationen anses vara mer legitim.

Bland riskerna finns ändå att den ryskledda operationen infekterar situationen mellan olika etniska grupper i Kazakstan.

– Majoriteten av människorna anser att det inte är nödvändigt att utländska styrkor är inblandade, de anser att landets problem ska lösas inom det egna landet, säger Shugyla Kilybayeva.

Kilybayeva säger att risken med utländska styrkor framför allt är att de har svårare att göra skillnad på civila och bråkmakare, vilket kommer att leda till fler dödsfall.

– Och det ser vi redan hända, säger hon.

Ryska soldater som går ombord på ett flygplan.
Bildtext I dag anlände ryska styrkor till Kazakstan.

Tillåtet att skjuta för att döda

I dag gav president Tokajev order om att säkerhetsstyrkorna får öppna eld mot demonstranter utan förvarning, ifall det finns skäl för det. I praktiken innebär det att de får skjuta för att döda.

– Med uttalandet vill han sannolikt mest skrämma människor att hållas hemma, men syftet kan också eventuellt vara att rättfärdiga de dödsfall som redan inträffat och också kommer att uppkomma i framtiden, säger Silvan.

Läget i Almaty kan enligt Kilybayeva nästan liknas vid ett krig.

Enligt Kilybayeva som har familj i Almaty håller sig många där sig inomhus nu på grund av läget. Hon själv får inte tag på sina familjemedlemmar i dag, på grund av att nätet är nedstängt. Hon har ändå haft kontakt med dem tidigare i veckan.

Exakt hur många som dödats hittills är svårt att avgöra, eftersom regeringen främst för bok över dödsfall inom säkerhetstjänsten, medan ingen riktigt håller koll på demonstranterna, säger Silvan.

Man ler in i kameran.
Bildtext President Tokajev gav i dag grönt ljus för säkerhetsstyrkorna att skjuta de bråkmakare han kallar för terrorister och banditer.

Vad händer nu?

Vad som händer härnäst är svårt att säga, och Silvan vill inte spekulera allt för mycket eftersom spekulationer sällan håller streck.

– På kort sikt kanske de här aggressiva metoderna fungerar, men de löser inte problemen med missnöjet på längre sikt. Det innebär att protester sannolikt bryter ut på nytt ifall president Tokajev går in för de reformer han tidigare utlovat.

Men hittills har Kazakstan inte lyckats leva upp till folkets förväntningar vad beträffar reformer.

– Frågan är om regeringen nu inser vidden av den kris de genomgår och åtminstone på något sett förbättrar omständigheterna för folket, säger Silvan.

Men hon är inte allt för optimistisk - tvärtom misstänker hon att det kan leda till att ledningen blir allt mer aggressiv både i sina handlingar och i sin retorik.