THL:s kartor visar hur allt fler finländare väger för mycket – viktproblemen blir värre bland annat i Österbotten

Två miljoner finländare bor i kommuner där det just inte erbjuds näringsterapeuttjänster. Samtidigt ökar antalet personer med fetma kraftigt i den närmaste framtiden - också i Svenskfinland - visar THL:s nya karttjänst.

Karttjänsten visar hur läget med övervikt och fetmarelaterade sjukdomar är i olika kommuner och landskap runt om i Finland just nu och hur läget förutspås vara om fem och tio år.

Institutet för hälsa och välfärd THL hoppas i och med visualiseringen få fart på diskussionen kring fetma och vad det innebär för individen och samhället.

Forskningsprofessor Tiina Laatikainen vid THL säger till Yle Uutiset att kartan erbjuder viktig information till beslutsfattare på kommunal och regional nivå.

Tjänsten (på finska) åskådliggör med hjälp av prognoser hur många finländare som kommer att insjukna i fetmarelaterade sjukdomar under de fem eller tio följande åren ifall befolkningen fortsätter att gå upp i vikt i samma takt som under de 20 senaste åren.

– Men den visar också hur mycket av sjukdomarna kunde minskas om vi kunde stoppa utvecklingen av fetma eller till och med få utvecklingen att vända, säger Laatikainen.

Sjukdomarna i fråga är diabetes typ 2, kranskärlssjukdomar, artros, gikt, astma och gallsten. Betydande övervikt ökar risken för sjukdomar särskilt i högre ålder.

THL har i sammanhanget definierat fetma på basis av viktindex (BMI). Gränsen för fetma är 30, och det som är över 25 definieras som övervikt.

Stora regionala skillnader

Karttjänsten visar att överviktsproblematiken är ojämnt fördelad inom landet. I vissa regioner finns det en klart större andel invånare med fetma än i andra - det anses främst bero på socioekonomiska faktorer och befolkningens åldersstruktur.

Med socioekonomiska faktorer avser THL både en persons materiella resurser och förutsättningarna för att skaffa sig materiella resurser - det vill säga inkomster, egendom, boendestandard samt förutsättningarna för att skaffa sig dessa genom utbildning, yrke och ställning i arbetslivet.

– Fetma är vanligt i bland annat Norra Karelen och Kajanaland där den socioekonomiska ställningen är lägre än i exempelvis huvudstadsregionen, säger Laatikainen till Yle.

Läget i Svenskfinland hyfsat - men blir småningom sämre i Österbotten

Jämfört med exempelvis Södra Karelen där just nu 27,9 procent av männen och 28,1 procent av kvinnorna lider av fetma ser läget något bättre ut för de svenskspråkiga kustområdena (Åland är inte med i jämförelsen).

I Österbotten kategoriseras för närvarande 24,8 procent av männen och 23,9 av kvinnorna som feta, men år 2032 beräknas siffrorna ha stidig till 28,2 respektive 26,8 procent även där.

Enligt kartan ökar samtidigt antalet personer som insjuknar i fetmarelaterade sjukdomar med tiotusentals i regionen under det följande decenniet - alltså i sjukdomar som kunde undvikas med gynnsammare viktutveckling.

I Egentliga Finland är siffrorna för fetma i dag 25,7 procent för bägge könen, och väntas vara 29,2 respektive 28,7 procent om tio år.

Nyland har för närvarande det minsta fetmaproblemet - 22,4 procent för män och 17,7 procent för kvinnor - men andelen ökar med tre procentenheter till 2032 för bägge könen.

För både Nyland och Egentliga Finland betyder det tusentals fler hjärt- och kranskärlspatienter, enligt karttjänsten.

"Ingen går ner i vikt med hjälp av remiss av läkare"

Vikten är en personlig och känslig sak för många, säger Laatikainen som ändå anser att exempelvis en läkare måste våga ta upp frågan vid lämpligt tillfälle då patientens övervikt riskerar att leda till hälsoproblem.

Samtidigt som saken tas upp till diskussion på ett professionellt sätt borde patienten erbjudas konkret hjälp och stöd för att gå ner i vikt.

Näringsterapeut Arja Rantala vid Vasa Centralsjukhus säger att problemet är att det för närvarande inte finns något ställe dit man kan skicka en person med övervikt för fortsatt stöd.

– Ett hälsovårdsproffs kan säga till en person att du borde banta och att du borde göra något åt det här, men om det inte finns konkreta metoder att ta till så är det nog utmanande. Ingen går ner i vikt bara för att den får remiss av läkare, säger Rantala.

Näringsterapeuternas förening vill uppmärksamma beslutsfattare om att nästan två miljoner finländare bor i kommuner som inte kan erbjuda en näringsterapeuts tjänster inom sin bashälsovård.

I hela landet finns 72 näringsterapeuttjänster inom bashälsovården och 119 inom specialsjukvården.

"BMI är ingen bra mätare"

Vad gäller THL:s användning av Body Mass Index (BMI) anser näringsterapeut Rantala att det är ett dåligt sätt att mäta graden av övervikt med eftersom det inte berättar någonting om muskelmassan eller levnadsvanorna.

– I många fall är motion, muskelmassa och en bra fysisk kondition mycket större faktorer än vikten, säger Rantala.

Rantala önskar att man inom hälsovården slutar med att uppmana personer med övervikt att förbruka mer än vad hen konsumerar.

Både Rantala och Laatikainen efterlyser i stället samhälleliga resurser för åtgärder i kampen mot övervikt. De önskar att beslutsfattarna skulle vakna upp eftersom det finns effektiva metoder att ta till.