Hoppa till huvudinnehåll

Välfärdsområdesval 2022

Ska bostadsorten få påverka nivån på närservicen? Högern och vänstern tycker helt olika

Mikko Tuominen vid valaffischerna i Esbo.
Bildtext – Stadsborna måste få sin röst hörd, säger väljaren Mikko Tuominen i Esbo. Han påminner om att Esbo står för en stor del av befolkningsunderlaget i området.
Bild: Anders Karlsson / Yle

Samlingspartiet och Vänsterförbundet tycker helt olika om hur mycket bostadsorten ska påverka servicen. Frågan är svår också för väljarna. Stadsborna vill hålla fast vid sin service, men säger sig förstå glesbygdens behov.

Det sägs att den klassiska vänster-höger-skalan håller på att förlora sin betydelse i politiken. Svaren i Yles valkompass visar ändå att det fortfarande finns stora skillnader i hur partierna tänker.

Påståendet som mäter kandidaternas inställning till service oberoende av bostadsort delar starkt åsikterna.

Förkortningen "n" står för antalet kandidater som har svarat.

Samlingspartiets och Vänsterförbundets kandidater är av helt olika åsikt om hur mycket bostadsorten ska få påverka.

Centern har starkt lyft fram de lokala serviceställena i sin kampanj. Ändå motsätter sig bara en tredjedel av kandidaterna entydigt påståendet.

Professorn är inte överraskad av kandidaternas svar

Professorn i statskunskap vid Åbo akademi i Vasa, Kim Strandberg är inte överraskad av att Vänsterförbundets kandidater profilerar sig i frågan om bostadsorten.

– Vänsterförbundet är ett traditionellt omsorgsparti, där man vill ta hand om alla.

Man står framför tegelvägg och ser in i kameran
Bildtext Enligt professor Kim Strandberg ser unga och äldre olika på hela begreppet service.
Bild: Yle / Roy Fogde

Strandberg lyfter fram de digitala klyftorna som en viktig fråga i samband med de nya välfärdsområdena.

– Det är framför allt de äldre som har ett starkt behov av den lokala tillgängligheten. De kan inte det här med digitala kliniker och liknande, vilket yngre människor snart föredrar.

Stadsborna vill också få sin röst hörd i valet

Svenska Yle frågade några väljare i de befolkningsrika områdena i södern hur de ser på service- och rättviseaspekten.

Esbobon Mikko Tuominen står och tittar på valaffischerna i Esbo centrum. Han tycker att stadsborna måste få sin röst hörd i valet.

– Vår vikt och betydelse borde vara minst 40 procent i området. Det här är en så stor stad och vi står för en så stor del av befolkningsunderlaget, säger han.

Tuominen tror att Esboborna förstår behoven och förutsättningarna som finns på landsbygden. Esbo är enligt honom ändå en gammal lantbruksort.

Mikko Tuominen är inte överraskad av att vänster- och högerpartierna har olika åsikt i bland annat frågan om bostadsorten i Yles valkompass.

– Så har det varit så länge jag kommer ihåg. Åsikterna har dock närmat sig varandra mycket de senaste 20 åren.

Servicen ska vara lätt att nå, men alla har inte bil

Esbo och Grankulla hör till samma välfärdsområde som bland annat Hangö och Högfors. Städerna och kommunerna i området har mycket varierande prägel och ekonomisk situation.

– Alla har inte bil, alla har inte möjligheter att gå så långt. Det är jätteviktigt att det är lätt att komma åt servicen, säger Clara Snäll i Grankulla.

Valaffischer i välfärdsområdesvalet. Utanför Grankulla stadshus.
Bildtext Det råder inte precis trängsel vid valaffischerna i Grankulla.
Bild: Anders Karlsson / Yle

Enligt Snäll är det inte lätt att säga hur mycket bostadsortens ska tillåtas påverka serviceutbudet. I en storstad finns servicen oftast närmare, medan det ute på landsbygden kan vara svårt att nå serviceställena.

Hur stora klyftor ska vi acceptera i hälsovården?

– Jag tycker det beror på vilka möjligheter man ges att komma åt servicen.

"Viktigt med närservice och att vi får behålla hälsostationen"

Gitta Stenberg säger att servicen är en mycket viktig fråga i valet. Grankullaborna är enligt henne aningen bortskämda då servicen finns nära.

– Vi har bra förbindelser. Det är lättare för oss än i de delar av landet där det är mer glest bebyggt. Det blir orättvist om vi inte avstår lite från vår bekvämlighet. Men det är inte lätt att göra det.

I Grankulla har diskussionen det senaste året handlat om hur mycket staden kan komma att förlora pengar i samband med vårdreformen. De rikare områdena blir tvungna att punga ut då de fattigare ska få det bättre.

Pia Rinne besökte köpcentret i Grankulla.
Bildtext Fullmäktigesuppleanten Pia Rinne besökte köpcentret i Grankulla.
Bild: Anders Karlsson / Yle

– Det viktiga skulle vara att ha kvar vår hälsostation här och närheten till servicen. På det sättet känns det orättvist för Grankullaborna om vi måste betala för andra kommuner, säger Pia Rinne.

Samlingspartiets kandidater är konsekventa i hela Svenskfinland

För de flesta partiers del finns det regionala skillnader i hur starkt kandidaterna vill låta bostadsorten påverka tillgången till service. Samlingspartiets kandidater är väldigt konsekventa i sina svar också på regional nivå.

En analys av de för finlandssvenskarna mest relevanta välfärdsområdena visar att samlingspartisterna nästan överallt mest av alla vill låta bostadsorten påverka serviceutbudet.

Det gäller välfärdsområdet i Östra Nyland, Vanda och Kervo, Mellersta Nyland, Västra Nyland, Egentliga Finland, Södra Österbotten och Norra Österbotten.

I Mellersta Österbottens välfärdsområde ser det lite annorlunda ut än på riksnivå.

Det gäller förvisso att notera att samplet är litet för till exempel Rörelse Nu.

Värderingarna är relevanta då de ger en bild av framtiden

Enligt professor Kim Strandberg har inte diskussionen i offentligheten riktigt kommit in på hur kandidaterna ska handskas med de svåra frågorna som drabbar välfärdsområdena i framtiden.

Många områden kommer i framtiden att stå inför utmaningar gällande befolkningsstrukturen och utflyttning. Då kommer man inte undan med att lova guld och gröna skogar för alla.

– Därför är värderingar relevanta. De kan prägla kandidaternas sätt att se på vad välfärdsområdet ska göra.

Vad är välfärdsområdesvalet? Det här behöver du veta - Spela upp på Arenan