Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

Ryska krav kan rubba Europa – expert: "Den europeiska säkerhetsordningen står på spel"

Uppdaterad 10.01.2022 19:50.
Rysslands vice utrikesminister Sergej Rjabkov. I bakgrunden till vänster USA:s flagga och till höger Rysslands.
Bildtext Rysslands vice utrikesminister Sergej Rjabkov vid förhandlingarna i Genève den 10 januari 2022.

Ryssland spelar stenhårt diplomatiskt spel då man möter USA och Nato den här veckan. Kravlistorna är långa och de huvudsakliga diskussionerna förs över huvudet på de flesta europeiska stater, precis som Putin vill ha det.

Under måndagen inleddes det första av tre viktiga möten mellan Ryssland och väst den här veckan.

Ryssland träffar USA i den schweiziska staden Genève, för att sedan på onsdag hålla ett möte med Nato i Bryssel och på torsdag avslutas mötesveckan i Wien då man träffar Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE).

– De ryska målen har varit väldigt tydligt artikulerade från president Putin under flera års tid. Det började 2007 i München på säkerhetskonferensen när han sa att vi måste ha en ny säkerhetsordning, vi vill ha rätt till en egen intressesfär, vi kan inte tolerera något annat, säger Gudrun Persson, forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut i Sverige och Rysslandskännare.

Gudrun Persson tittar in i kameran.
Bildtext Gudrun Persson anser att läget ser mörkt ut inför samtalen mellan Ryssland och väst.

Enligt Persson är den ryska linjen att några få stormakter ska träffas framför en världskarta och rita upp olika intressesfärer.

– Här brukar Putin ofta tala om Wienkongressen 1815 eller Jalta 1945 som ideala mål att uppnå, säger hon.

Det i sin tur skulle innebära att den säkerhetsordning som gäller, alltså att varje stat har rätt till sin säkerhetspolitik och säkerhetspolitiska val, undermineras, menar Persson.

– Det man kan notera inför de ryska samtalen med Nato och USA är att det är europeisk säkerhet som diskuteras över huvudet på de flesta europeiska stater, säger Gudrun Persson.

Ryska krav omöjliga – men en intern framgång

I december offentliggjordes Rysslands nya krav i form av utkast till fördragstexter mellan Ryssland, USA och Nato. Kraven utesluter ytterligare Nato-utvidgning och att Nato-insatser genomförs i Ukraina, Östeuropa, Kaukasien och Centralasien.

I Sverige och Finland har man reagerat kraftigt på kraven. Sveriges överbefälhavare Micael Bydén menar att förslagen skulle rasera grunden för landets säkerhetspolitiska lösning. Det här eftersom Finland och Sverige i så fall skulle förbjudas ta emot trupper och materiel från Nato-länder.

Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg talar i mikrofon vid ett podium. Bakom honom syns Natos logo.
Bildtext Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg säger att det finns en risk för en väpnad konflikt i Europa i form av en rysk invasion av Ukraina.

Enligt Gudrun Persson kan väst inte gå Ryssland till mötes.

– Men man använder det här för att det fungerar. Det blev samtal och det är en framgång, säger hon och fortsätter:

– Om samtalen inte leder någon vart kan Ryssland säga att de verkligen har försökt åstadkomma en lösning och det ondsinta väst säger nej.

Från ryskt håll hoppas man ändå på att få något med sig från mötena med väst. Exempelvis skulle en seger vara att Tyskland tar i bruk den nya gasledningen mellan länderna, Nord Stream 2.

Ryssland rättar till “historiska orättvisor”

Ryssland har enligt Gudrun Persson varit tydlig med att man nått en punkt där man inte kan retirera. Ryssland anser att Natos utvidgning gör intrång på den ryska intressesfären.

– Det faktum att Ryssland ramar in det här beteendet med att man bara rättar till historiska orättvisor är allvarligt. I europeisk historia är det en sak vi vet, öppnar man den lådan tar det aldrig slut, säger Persson.

USA:s och Rysslands vice utrikesministrar Wendy Sherman och Sergej Rjabkov
Bildtext USA:s och Rysslands vice utrikesministrar Wendy Sherman och Sergej Rjabkov 10.1.2022 inför det säkerhetspolitiska mötet i Genève

Men vad skulle då hända om Ryssland inte får som de vill i samtalen med väst? Enligt Gudrun Persson kan det handla om allt från att annektera de ukrainska städerna Donetsk och Luhansk till att placera ut kärnvapen i Belarus.

– Den belarusiska presidenten Aleksandr Lukasjenko har sagt att han välkomnar ryska kärnvapen, säger Persson.

Vad behövs för en avspänning av läget?

– En första omedelbar tydlig signal från den ryska sidan skulle vara att dra tillbaka de upp till 100 000 ryska soldaterna från den ukrainska gränsen.

Och vad behövs för att det ska hända?

– Det ska man diskutera den här veckan. Sammantaget så ser det väldigt mörkt ut, men hoppet är väl det sista som överger människan, säger Persson.

Ryssland beskyller Finland och Sverige för kärnvapenövningar

Sedan de ryska kraven offentliggjordes i december har diskussionen om ett eventuellt Nato-medlemskap aktualiserats i både Finland och Sverige. Samtidigt riktar också Ryssland hård kritik mot länderna.

– Utrikesdepartementets talesperson Maria Zacharova anklagade i ett uttalande på julafton Sverige och Finland att delta i Nato-övningar med kärnvapen. Det är inte sant men det var det nya signalerna från det ryska utrikesministeriet, säger Persson.

Maria Zakharova.
Bildtext Maria Zacharovas uttalande om att Finland och Sverige skulle delta i Natoövningar med kärnvapen har tillbakavisats och kallats för desinformation av Sveriges försvarsminister.

Zacharova sade också att ett finländskt och svenskt Nato-medlemskap skulle få allvarliga militära och politiska konsekvenser.

Enligt Gudrun Persson är det klart att Ryssland inte skulle gilla om Finland och Sverige skulle ansöka om Nato-medlemskap. Men hon tycker heller inte att man behöver vara rädd för de ryska utspelen.

– Man ska titta nyktert på läget och följa utvecklingen noga på alla plan. Man ska vara påläst snarare än rädd, säger hon.