Hoppa till huvudinnehåll

Östnyland

Skolstart i Borgå och Sibbo med normal mängd barn på plats – ännu oklart hur coronahemtest för elever ska organiseras

Kvinna står med telefon i handen vid rödorange utevägg.
Bildtext I rektor Carola Wikstens skola är de flesta lärare och elever på benen genast på måndagen efter jullovet. Men är det lugnet före stormen?

De östnyländska skolorna var tillbaka från jullovet måndagen den 10 januari. Det är närskola med munskydd, handtvätt och tillräckliga mellanrum som gäller.

På Strömborgska skolan i Borgå är det nästan som en normal måndag. Mycket fler barn och lärare är på jobb än vad rektor Carola Wiksten hade vågat räkna med.

– Vi har ganska få elever hemma. En del är i karantän, andra är sjukanmälda – och inte bara med corona, säger Wiksten.

Inför skolstarten diskuterades det i en del föräldragrupper om det är tryggt att släppa iväg barnen till skolorna, eller om det är mera coronasäkert att de stannar hemma.

I Strömborgska märks det inte av någon sådan frånvaro, och inte heller i de andra Borgåskolorna som Wiksten varit i kontakt med.

Rektor Wiksten är lättad också för att hon har tillräckligt med personal på jobb.

– Fyra sjuka av ungefär 70, det är helt vanligt. Terminen har verkligen börjat mycket bättre än vi vågat hoppas.

Klätterställningar, och i bakgrunden ett skolhus
Bildtext Strömborgska är en skola för årskurserna ett till nio.

Just nu gäller munskydd från årskurs tre och uppåt. Samt förstås för personalen.

Det är en rekommendation, så skolan kan inte tvinga någon att använda dem.

– De lägre klasserna håller munskydden riktigt bra, men årskurs sju till nio är trötta på dem. Det märks exempelvis på rasterna då de ofta hänger under hakan. Där borde vi skärpa oss om vi vill skydda oss, säger Wiksten.

Osäkerhet i luften

Stämningen inför vårterminen känns osäker

– Är det här lugnet före stormen? Kommer corona att börja sprida sig nu när vi alla är samlade?

Värsta scenariot skulle vara att hälften av lärarkåren insjuknar, men alla elever är på plats. Om lika stor del av lärare som elever måste jobba på distans så löser det sig lättare.

Rektorerna har funderat på att göra färdiga planer för olika scenarier, men det är stor skillnad på om det är en klasslärare eller en ämneslärare som inte kan komma på jobb. Det finns för många rörliga delar i personalpusslet.

Stolar, soffor och grönväxter av olika sorter i en skolaula
Bildtext Det är lugnare i korridorerna just nu eftersom hälften av årskurs nio är på prao.

En annan sak som ger osäkerhetskänslor är hemtesten som en ministergrupp utsedd av regeringen började prata om i fredags (7.11). Gruppen föreslog att skolelever i grundskolan skulle snabbtestas två gånger i veckan.

Hittills har skolorna inte fått någon som helst information om hur det här skulle gå till i praktiken eller hur tidtabellen ser ut. Varifrån skulle så många tester ens komma?

– Bara här i Ströhö har vi 475 elever. Det är över 900 test i veckan. Det känns omöjligt.

Tidsmässigt kan Wiksten inte heller se att hemtesten skulle göras i skolan. Det skulle ta helt för långt tid att sitta och vänta på resultaten.

Men hur försäkrar skolorna sig då om vad testen visar om de görs hemma? Ansvaret faller då på föräldrarna att inte skicka ett barn som testat positivt till skolan. Här finns fortfarande många öppna frågor konstaterar Wiksten.

Fler lärare är sjuka i Sibbo

Söderkulla skola i Sibbo har också börjat läsåret med nästan alla elever närvarande, men här har det redan varit lite mera pusslande för rektor Jan-Erik Holmkvist. Flera lärare är sjukskrivna eller i karantän.

– Inga oroliga föräldrar har hört av sig till mig. Jag hade förväntat mig att fler elever skulle vara borta. I stället har det varit lite struligt med att få personalstyrkan ordnad, säger Holmkvist.

Han suckar och säger att det ser ut att bli ett pusslande hela veckan. Det är väldigt svårt att få vikarier till skolorna i dessa tider.

– Under mina mer än 35 år som rektor har det aldrig varit så här svårt att få tag på vikarier. Att kunna ordna närundervisningen på ett vettigt sätt är det största orosmomentet för mig under våren, säger Holmkvist.

En man i collegetröja står ute på en skolgård.
Bildtext Jan-Erik Holmkvist är rektor för Söderkulla skola som har årskurserna ett till sex.

Också i Sibbo gäller munskydd från årskurs tre och uppåt.

– Överlag skulle jag säga att det fungerar riktigt bra. Eleverna börjar vara vana vid det redan, säger Holmqvist.

Söderkulla skola finns i en nybyggd byggnad som inte precis gör det lätt att skilja åt eleverna.

– I och med att vi har öppna lärmiljöer blir det ohållbart att hålla grupperna skilda från varandra. Vi har inte väggar, hur håller man dem skilda utan väggar? Vi kan inte ha ena hälften utomhus hela tiden, säger rektor Holmkvist.

Det här gäller speciellt klasserna fem och sex. Därför är det extra viktigt att använda munskydden korrekt, nysa i ärmen och tvätta händerna.

Söderkulla skola klarade sig ändå undan utan några större exponeringar under hösten.

Jan-Erik Holmkvist ställer sig positivt till hemtesten som regeringen föreslagit att skulle börja göras i skolorna.

– Jag vet inte hur de har tänkt att det skulle fungera i praktiken men det är ju en god tanke. Vi kunde få koll på eventuella smitthärdar.

Men kommer alla att utnyttja det och verkligen testa sina barn? Holmkvist hoppas att det blir på det viset.

Diskussion om artikeln