Hoppa till huvudinnehåll

Välfärdsområdesval 2022

Magmaanalytiker förklarar varför välfärdsområdesvalet kan bli en succé för svenskan: "Här förverkligas nästan den gamla drömmen om ett svenskspråkigt Korsholms län"

Uppdaterad 11.01.2022 14:16.
Mikko Majander i sin läsfåtölj på kontoret.
Bildtext Samhällsanalytikern Mikko Majander på tankesmedjan Magma tror på finlandssvenska framgångar i välfärdsområdesvalet.

Slutresultatet av välfärdsområdesreformen och valet i januari kan bli fördelaktigt för Svenskfinland. Det bedömer tankesmedjan Magmas samhällsanalytiker Mikko Majander. Ur det svenska språkets synvinkel kan förvaltningsgränserna ge maximalt valresultat.

Det är en utdragen politisk process som har föregått välfärdsvalet den 23 januari. Finland har delats in i 21 nya välfärdsområden som följer landskapsgränserna. Fyra av välfärdsområdena är huvudsakligen svenska eller tvåspråkiga.

Drygt en tredjedel av finlandssvenskarna bor längs med den österbottniska kustremsan, 22 procent i Västra Nyland, 14 procent i Helsingfors, 10 procent i Egentliga Finland och samma andel i Östnyland.

De finlandssvenska kommuner som ligger utanför de svenska områdena är Karleby som hör till Mellersta Österbotten, medan Pyttis är en del av Kymmenedalen. Några språköar blir också utan svensk representation. Som sådana räknas de platser där det finns en svensk skola.

I Tammerfors bor drygt 1 000 registrerade svenskspråkiga, mindre än en procent av befolkningen. I Kotka, Björneborg och Uleåborg finns mellan 400 och 500 svenskspråkiga. I de tvåspråkiga kommunerna talas det svenska, men språkförhållandena är inte enhetliga eller jämförbara.

Mångspråkighet skapar tryck på svenskan

När Majander jämför de finlandssvenska regionerna ser han stora skillnader. Den svenskspråkiga befolkningens andel kan på sina ställen nå 90 procent i Österbotten. Men i den befolkningstäta huvudstadsregionen stannar andelen vid omkring fem procent. Ryska och estniska har redan blivit större språk än svenskan i några av huvudstadsregionens kommuner.

Mikko Majander konstaterar att en accelererande mångspråkighet skapar tryck på svenskan. Det gäller också de tjänster som den nya välfärdsområdesförvaltningen bygger upp.

Tack vare en stor aktivitet är de svenskspråkigas politiska engagemang av större tyngd än vad deras numerär ger vid handen. I riksdagsvalen under 2000-talet har SFP fått ungefär fem procent av de avgivna rösterna.

Österbotten: Inga fler kommunsammanslagningar?

Över en tredjedel av de svenskspråkiga invånarna i Finland är bosatta längs den österbottniska kusten. Alla kommuner utom Laihela är tvåspråkiga kommuner. Med den nya förvaltningsenheten förverkligas nästan den gamla drömmen om ett svenskspråkigt Korsholms län, påpekar Mikko Majander på den finlandssvenska tankesmedjan Magma.

Det röstas flitigt i det svenskspråkiga Österbotten, och svenska folkpartiet är områdets dominerande parti, påpekar Mikko Majander. I det kommande välfärdsområdesvalet där kan SFP få enkel majoritet. Majander antar att det kan betyda en fungerande tvåspråkighet i välfärdsförvaltningen.

Välfärdsreformen kan också minska trycket på kommunsammanslagningar, enligt Majander. Det blir nu de större enheterna som svarar för dyra servicetjänster inom vård och socialservice. Kommunerna tar mer hand om kultur, identitet och utbildning. Vasa och Korsholm kan sluta kämpa med en kommunsammanslagning, och den blir också mindre motiverad i Jakobstadstrakten.

Västra Nyland: Esbo dominerar

Åtta tvåspråkiga kommuner samt de finska Vichtis och Högfors utgör Västra Nylands välfärdsområde. Esbo är den stora staden med över 60 procent av områdets befolkning. Där är Samlingspartiet stort.

- Med tanke på den regionala och språkliga balansen kan Esbos tunga maktposition bli ett problem, säger Mikko Majander.

Många små kommuner kan bli utan representation i fullmäktigeförsamlingen, bland dem Hangö. Det finns beställning på röstkoncentration och taktikröstande, enligt Mikko Majanders rapport.

Taktikröstande också i Åboland?

Toppkandidater kan behövas också i Egentliga Finland där en av Åbolands tre kommuner kan bli utan representation i områdets välfärdsfullmäktige. Det är Kimitoön som anses ha alltför få och splittrade väljare för att välja in en bygdens egen politiker.

SFP och Samlingspartiet ställer upp i valförbund, vilket ökar behovet att koncentrera rösterna till vissa kandidaterna, annars riskerar hela röstpotten tillfalla det stora partiet i valförbundet. SFP har ändå vana med valförbund och taktikröstande, så det kan lyckas, tröstar Mikko Majander.

SFP behöver vänner för att klara sig i Egentliga Finland - men sådana finns också, påpekar Mikko Majander. Välvilja finns i de tvåspråkiga kommunerna, framförallt i Åbo, hävdar han. Men den positiva inställningen till svenskan mäts när fullmäktige konkret avgör fördelning av pengar och resurser.

Östra Nyland: SFP och Samlingspartiet dominerar

Östra Nylands område är litet, med fem tvåspråkiga kommuner och två finska. Över hälften av områdets befolkning bor i Borgå. Det är i Borgå, Lovisa och Sibbo som de politiska styrkeförhållandena avgörs, enigt Majanders rapport.

SFP och Samlingspartiet kan räkna med framgång i valet enligt rapporten, men SPP har lidit av ett avhopp i Lovisa inför kommunalvalet, då en av SFP:s starka kommunalpolitiker hoppades över till Samlingspartiet.

Valet ger inte en möjlighet till stora framgångar för populistpartierna, eftersom här ännu inte finns något att vara uppretad över

― Mikko Majander

I östra Nyland, liksom resten av Finland, har Samlingspartiet vunnit på sin oppositionsroll.

- Det är en paradox att Samlingspartiet har varit skeptisk till hela välfärdsreformen, men nu måste kämpa hårt för att få framgång i ett nytt system de inte riktigt litar på, påpekar Mikko Majander.

Samlingspartiet var med om reformen under sin tid i regeringen, men fick inte vara med om finalen. Därför hotar partiet nu med stora ändringar i lagen och verksamheten, om Samlingspartiet kommer till makten i nästa riksdagsval och får stort inflytande i de nyvalda fullmäktigeförsamlingarna. Också oppositionsrollen hjälper Samlingspartiet till valframgång, påpekar Mikko Majander.

Välfärdsområdesvalet är inget för populister

- Budskapet om ett slappt röstande har upprepats så ofta att det nästan förvandlats till ett mantra, skriver Mikko Majander. Men det är inte så att valdeltagandet i Finland sedan länge är i fritt fall.

Genom att tydliggöra skillnaderna mellan partierna har Sannfinländarnas skrällsegrar höjt valdeltagandet. Men välfärdsområdesvalet ger inte en möjlighet till stora framgångar för populistpartierna, eftersom här ännu inte finns något att vara uppretad över, enligt Majander.

Nu är det valdeltagandet som avgör mycket, och många lojala partimedlemmar går och röstar.

Kom igen med kritiken år 2025

Även om det allmänna valdeltagandet i januari 2022 skulle bli lågt finns det ingen orsak att utropa ett närdemokratins lågvattenmärke, enligt Mikko Majander. En grundligare bedömning kan göras först år 2025 då välfärdsområdesvalet ordnas samtidigt som kommunalvalet, som i övriga Skandinavien.

Till dess torde det också ha klarnat hur arbetsfördelningen mellan välfärdsområdes- och kommunalförvaltningen fungerar i praktiken. Och inte minst hur det hela finansieras, med regionala skatter eller med statliga medel.

Mikko Majander varnar också för att välfärdsområdesvalet har blivit förval för riksdagsvalet.

- Det finns en fara i att vårdområdesvalet blir enbart ett förval till riksdagsvalet, att kandidaterna måste kandidera i det regionala valet för att lyckas i följande val. Då är det inte ett speciellt starkt engagemang just för välfärdssaker, konstaterar Mikko Majander.