Hoppa till huvudinnehåll

Åboland

Enormt jobb väntar när lönerna ska harmoniseras för över 20 000 anställda i välfärdsområdet – vårdarfacket Tehy: "Åbo kan bli lönevinnare"

Från 2022
Uppdaterad 13.01.2022 10:59.
Bild på en anställd inom social- och hälsovården. Bilden är fotograferad bakifrån.
Bildtext Regionala löneskillnader ska harmoniseras så att lönerna blir mer jämlika i hela välfärdsområdet.
Bild: Toni Pitkänen / Yle

I Egentliga Finland ska över 20 000 vårdanställda förflyttas från kommunerna till det nya välfärdsområdet. Att samordna personalens löner blir en svår nöt att knäcka.

Löneharmoniseringen kan kosta uppemot 125 miljoner enbart i Egentliga Finland tror Matti Bergendahl, som är ordförande för arbetsgruppen som förbereder välfärdsområdet.

Bergendahl uppger till Yle Varsinais-Suomi (artikel på finska) att uppskattningen baseras på antalet anställda som flyttar till välfärdsområdet, och en beräkning från Norra Österbottens sjukvårdsdistrikt, där kostnaden beräknas ligga på 75–100 miljoner euro.

Nygrén: Det kan bli tajt med resurserna

Patrik Nygrén representerar Åboland i välfärdsområdets arbetsgrupp. Enligt honom får den nya organisationen mycket att bita i när det gäller löneharmoniseringen.

– Det handlar om nästan 22 000 anställda som övergår till välfärdsområdet, och de gör det som gamla arbetstagare. Det är klart att det behöver ställas upp kriterier för hur man framöver bedömer svårighetsgraden i arbetsuppgifterna och hur lönesättningen ska bli. Det blir ett arbete för den nya organisationen direkt då den är tillsatt, säger Nygrén.

Äldre man med glasögon och kavaj föreläser för intresserade i Pargas.
Bildtext Patrik Nygrén representerar Åboland i välfärdsområdets arbetsgrupp.
Bild: Jesper Alm / Yle

Att löneharmoniseringen kommer att kosta råder det inga tvivel om, menar Nygrén, och han tror också att förutsättningarna kommer att se olika ut i välfärdsområdena när det gäller resurserna.

– Till en början kommer nog alla att ha det ganska så tajt, och det kommer att vara mycket svårt att svara på harmoniseringsbehovet. Det återstår att se hur den slutliga finansieringen ser ut för Egentliga Finlands del.

Löneharmoniseringen kommer att ta tid

I nuläget finns det en del skillnader i lönerna för vårdpersonal i Egentliga Finlands olika städer och kommuner.

I Pargas är grundlönen för en närvårdare 2213–2249 euro, medan en sjukskötares startlön är 2548–2602 euro. Med ålderstillägg och andra individuella tillägg inräknat så blir slutlönen i medeltal 200–250 euro högre är grundlönen.

– I princip brukar Pargas stad ha något bättre löner jämfört med Åbo. När det gäller vissa arbetsuppgifter ligger vi på samma lönenivå som andra städer och kommuner i regionen, exempelvis S:t Karins, Lundo, Nystad och Nådendal, och ibland också lite högre. En orsak till det är att vi inser att vi är en liten bit ifrån Åbo och vi behöver se till att vi har marknadsdugliga löner, säger Pargas stads personalchef Peter Lindroos.

Enligt Lindroos blir den stora utmaningen med löneharmoniseringen att utvärdera och jämföra vilka jobb som har en jamförbar kravnivå.

– Det finns erfarenhet från kommunsammanslagningar, men det kan ta flera år innan man har fått till en rättvis lönepolitik. Först när man har fått ett fungerade utvärderingssystem så kan man börja bedöma ifall det finns fog för att utjämna löner, säger Lindroos.

"Vad är man villig att satsa?"

I Kimitoöns kommun ligger grundlönerna på 2269 euro för närvårdare, och 2547 euro för sjukskötare i genomsnitt. Också här tillkommer olika ålderstillägg som gör att lönerna stiger. Daniela Sundberg, som är ekonomi- och personalchef i kommunen, säger att Kimitoön generellt ligger ganska bra till när det gäller vårdarlöner jämfört med andra kommuner.

en kvinna med kort ljust hår och mörka glasögon står i en ljus sal
Bildtext Daniela Sundberg tror att löneharmoniseringen kommer att bli utmanande.
Bild: Yle/Jasmine Nedergård

– Varje kommun har sin egen lönenivå, och ifall det ska hittas en gemensam nivå så kommer det att ta tid. Löneharmonisering har ju också en kostnadseffekt på hela välfärdsområdet, eftersom det allt som oftast är fråga om att lönerna överlag stiger. Så frågan är vad man är villig att satsa, säger Sundberg.

På andra orter i regionen varierar lönerna aningen mer. I Salo är grundlönen i genomsnitt 2296 euro för närvårdare, och 2611 euro för sjukskötare. I Åbo är den vanligaste lönen 2151 euro för närvårdare, och 2412 euro för sjukskötare.

Vårdarfacket Tehy: I Åbo kan lönerna stiga

Enligt Jussi Rantanen, som är förtroendeman för vårdarfacket Tehy vid ÅUCS, handlar det ändå i allmänhet inte om stora skillnader i lönerna för vårdpersonal i de flesta kommuner i Egentliga Finland.

– Överlag ligger sjukskötarlönerna kring 2500–2600 euro. Åbo leder inte löneligan, utan i kranskommunerna betalas oftast en högre lön så att de ska kunna konkurrera om arbetstagarna.

Rantanens uppfattning är att lönerna för vårdpersonal kommer att stiga i Åbo i samband med löneharmoniseringen.

– Magkänslan säger att en del löner kan stiga i slutändan, men inte med mycket. Det kan röra sig om ökningar med några tiotals euro, som såklart ändå blir en ansenlig summa när man adderar ihop allting.

"Jag har hemskt svårt att tro att alla kommer att få en löneförhöjning"

Just nu pågår också förhandlingar om nya kollektivavtal inom kommunsektorn, vilket också kommer att påverka den stundande löneharmoniseringen.

Catarina Lindberg, som är ordförande för vårdarfacket Tehy i Pargas, menar att det är väldigt svårt att förutse vad som kommer att hända med lönerna eftersom så mycket fortfarande är öppet.

– Lönerna borde höjas, och vi har en fruktansvärd brist på personal inom branschen, vilket vi kämpar med alla dagar. I det här skedet tror jag att lönerna för oss som börjar jobba inom det nya välfärdsområdet först kommer att frysas innan de möjligen sakta stiger. Jag har hemskt svårt att tro att vi alla skulle få en löneförhöjning, säger Lindberg.

Att samordna personalens löner blir en svår nöt att knäcka i det nya välfärdsområdet

5:45

Diskussion om artikeln