Hoppa till huvudinnehåll

Politik

"Vi måste få två procent mera än alla andra i tio års tid för att komma i kapp" – nu inleds de tuffa förhandlingarna om vårdarnas kollektivavtal

Sjukvårdare i skyddsutrustning
Bildtext Nu inleds förhandlingarna där vårdarnas framtida löner ska slås fast.
Bild: Esa Huuhko / Yle

Sjukskötarna och närvårdarna vill ha rejäla lönepåslag - och mera personal till vården. Arbetsgivarparten säger att man inte kan få båda. Vårens arbetsmarknadsförhandlingar kan bli både tuffa och utdragna.

Den största avtalsbranschen inom kommunsektorn inledde sina arbetsmarknadsförhandlingar på tisdagen. Social- och hälsovårdens kollektivavtal går ut i slutet av februari.

Den stora utmaningen för fackorganisationerna Tehy, för sjukskötare, och Super, för närvårdare, är att förhandla om löneförhöjningar för sjukskötare och närvårdare. Dessutom måste branschen bli mer attraktiv för att kunna korta av vårdköerna.

Kim Yli-Pelkola som är huvudförtroendeman vid Tehys fackavdelning i Jakobstadsnejden säger att förhandlingarna kommer att bli utmanande.

– Vi måste göra arbetet lockande för att få ungdomar, och också äldre, att studera vårdyrket. Viktigast är att man höjer grundlönen.

"Vi måste få två procent mera än alla andra i tio års tid för att komma i kapp de andra branscherna"

Enligt Yli-Pelkola är lönen den största bidragande faktorn till att personalen söker sig bort från branschen.

– Under de kommande tio åren måste vi i varje förhandlingsomgång höja lönerna med två procent mera än i andra branscher för att komma upp till den lön som motsvarar vår utbildningsnivå.

Enligt Yli-Pelkola är vårdarnas lön cirka 1 000 euro lägre än till exempel ingenjörernas löner. Sjukskötare och ingenjörer har en utbildning som ligger på samma nivå.

Svetsning pågår med en klar blåvit låga som speglas i svetsarens svarta visir.

Förklarat: Så här påverkar teknologiindustrins avtal också din lön

Teknologiindustrins avtalsförhandlingar påverkar oss alla.

Eftersom vårdpersonalen är en så pass stor yrkesgrupp kommer en löneförhöjning att betyda en omfördelning av statsbudgeten. De nya välfärdsområdena blir arbetsgivare för vårdpersonalen från och med januari 2023 och pengarna kommer från staten.

– Det är en värdefråga, säger Yli-Pelkola.

Betyder höjda löner får vårdarna också skattehöjningar?

– Det är en möjlighet att man måste höja skatterna. Eller prioritera om i budgeten.

Vårdarlönen räcker inte till

Enligt fackorganisationerna Tehy och Super är vårens arbetsmarknadsförhandlingar de mest avgörande någonsin. De grundlagsenliga social- och hälsovårdstjänsterna kan inte längre tryggas om personalens löner och arbetsvillkor inte fås i rimlig ordning, lyder domen.

Ett tält och fem personer i reflexvästar med Tehys logo.
Bildtext Sjukskötarnas fackorganisation Tehy gör kampanj inför välfärdsområdesvalet.
Bild: Petri Aaltonen / Yle

Coronapandemin har lagt en ännu större skugga över social- och hälsovårdsbranschen. Vårdskulden ökar när personal som jobbar med förebyggande tjänster måste omplaceras för att uppfylla livsviktiga uppgifter som vaccinering, vård av covidsjuka, smittspårning och coronatestning.

Huvudförtroendeman Yli-Pelkola hoppas ändå att ungdomar ska kunna se att vårdyrket är något att satsa på.

– Det viktigaste som syns när du börjar ditt vuxenliv och vill investera i en bostad är lönen. Arbete finns, men kommer man att klara livet med en vårdarlön?

Han spår en tuff vår för vårdpersonalen. De stridsåtgärder som fackorganisationerna har till sitt förfogande är inte heller likställda med andra branschers.

– I svenskspråkiga Finland har vi dessutom konkurrens från Sverige och Norge som lockar personal.

Svåra motsättningar

Henrika Nybondas-Kangas vid Kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarna som sitter med vid förhandlingsbordet, håller med fackorganisationerna om att det finns en stor personalbrist. Men hon ser också en konflikt mellan mer personal och höjda löner.

– Vi saknar mycket personal inom både undervisningssektorn och inom social- och hälsovården. Där finns ett grundligt dilemma; vi borde anställa mera folk, men om de ska ha rejäla lönepåslag är ekvationen omöjlig, säger Nybondas-Kangas.

Hon ser att diskussionen måste föras kring vad som prioriteras, anställningar eller högre löner.

– Det här brukar inte lyftas upp, men det är ju en omöjlighet att få båda.

Nybondas-Kangas gläder sig försiktigt åt att det nyligen informerats om nya utbildningslinjer inom vårdbranschen. En trepartsgrupp i Social- och hälsovårdsministeriets regi jobbar också kring social- och hälsovårdspersonalens framtida behov.

– Vi har stora förhoppningar att den här gruppen ska komma med hållbara lösningar.

Vårdarnas nuvarande kollektivavtal löper ut den sista februari. Någon snabb förhandlingsprocess räknar Nybondas-Kangas inte med.

– Sannerligen brukar vi behöva all den tid vi får, men det som händer om vi inte blir klara i tid återstår att se.

Huvudförtroendeman Yli-Pelkola säger att förhandlingarna kommer att staka vägen för vårdens framtida öde.

– Vi har befolkningens stöd för att höja lönerna så det skulle vara otroligt tråkigt om vi måste ta till stora stridsåtgärder. Det här är sista chansen om vi vill ha vårdpersonal också i framtiden.