Hoppa till huvudinnehåll

Kultur och nöje

Teatervetenskapens öde i Finland avgörs i slutet av januari – professor Tiina Rosenberg: "Snålheten bedrar visheten"

En kortsnaggad gråhårig kvinna med glasögon.
Bildtext Tiina Rosenberg är professor i teatervetenskap vid Stockholms universitet och tidigare rektor vid Konstuniversitetet i Helsingfors. Hon tycker Helsingfors universitets förändringsförslag för teatervetenskapen är dumt.

Teatervetenskapen vid Helsingfors universitet hotar krympa från huvudämne till biämne. Sparkrav ligger bakom förslaget. Snålheten bedrar visheten, det handlar om småpengar, säger Tiina Rosenberg, professor i teaterkonst vid Stockholms universitet.

Det bubblar i kulisserna vid Helsingfors universitet. Ledningen för humanistiska fakulteten planerar att ändra studieinriktningen för teatervetenskap till en studiehelhet.

De nuvarande fem huvudämnena inom konstforskning föreslås bli en gemensam studiehelhet. Med andra ord: teatervetenskapen krymper då till ett biämne.

Förslaget kan träda i kraft 2023

Efter att Tammerfors universitet lade ner sin linje 2019 är Helsingfors universitet i dag det enda i Finland där man studera teatervetenskap.

Pirjo Hiidenmaa, dekanus vid Helsingfors universitet säger att Helsingfors inte ensam kan bära ansvaret för hela Finland utan extra pengar.

– Det är inte rätt att Helsingfors universitet ska ta ansvar över allt som andra inte vill göra. Vi har ganska många krav inom språk, konstforskning och andra ämnen som inte längre har utbildningsprogram eller forskning vid andra universitet.

Pirjo Hiidenmaa punainen huivi kaulassa.
Bildtext Pirjo Hiidenmaa är dekanus vid Helsingfors universitet.

Vid sidan av en professor och en lektor i teatervetenskap har Helsingfors universitet hittills anlitat timlärare. Nu ska antalet timlärare minimeras.

Bakom det här ligger ett sparkrav efter de nedskärningar som Sipiläs regering gjorde 2016 i universitetets budget.

– Budgeten för timlärarna har varit nästan en halv miljon euro per år inom den humanistiska fakulteten. Vi är inte emot teatervetenskapen, men vi har inte längre råd att upprätthålla ett system med timlärare, säger Hiidenmaa.

Enligt Teaterinfo Finland, Tinfo, har undervisningen för teatervetenskapens del i år kostat 5 000 euro.

– Vi talar inte om orimliga summor när det gäller den utomstående undervisningen, säger Linnea Stara, vd för Tinfo.

Auri Ahola fotograferad bakifrån på scenen i Nationalteatern framför tomma läktare..
Bildtext Teatervetarna jobbar bland annat inom kulturadministrationen på teatrar. Bilden är från Nationalteaterns scen.

Helsingfors universitet har väl tänkt att de satsar på de ämnen som producerar mest, och på det sättet hjälper till med en placering inom bra rankinglistor.

― Tiina Rosenberg, professor

“Teatervetenskapen anses inte viktig”

Tiina Rosenberg är professor i teatervetenskap vid Stockholms universitet och tidigare rektor vid Konstuniversitetet i Helsingfors. Hon tycker att Helsingfors universitets förslag är dåligt.

– Det handlar om det gamla talesättet att snålheten bedrar visheten. Besparingen är marginell. Det är dumt att lägga ned verksamheter som fungerar. Man skulle få så mycket för pengarna.

Rosenberg tror att förändringsförslaget handlar om att HU helt enkelt inte anser teatervetenskapen vara ett tillräckligt viktigt ämne.

– Det är uppenbart. Man brukar skära ner där man inte räknar med något särskilt motstånd. Om det hade varit något de tycker var väldigt viktigt skulle de inte offra det.

Rosenberg säger att det hela hänger ihop med en nyliberal utbildningspolitik där det är viktigt för universiteten att synas och klara sig bra på internationella rankinglistor. Motivet är ett effektivitetstänk, menar hon.

– Absolut, universiteten är också väldigt pressade i dag vad gäller prestationskrav. Helsingfors universitet har väl tänkt att de satsar på de ämnen som producerar mest, och på det sättet hjälper till med en placering inom bra rankinglistor. Humanistiska ämnen med en professor har svårt att hävda sig här, säger Rosenberg.

Rosenberg tycker det är väldigt synd om Finland faller utanför den nordiska gemenskapen inom teatervetenskap.

– Det vore ett avbräck för Finland i det här fallet att försvinna ur den nordiska gemenskapen. Det innebär också att finländska studenterna behöver söka sig utomlands för att läsa specifikt om teater.

Dekanen Pirjo Hiidenmaa kontrar med att man inte kan favorisera ett ämne, utan teatervetenskapen ska behandlas lika som alla andra vid fakulteten.

– Om vi har en princip att vi inte använder timlärare så är måste samma princip gälla alla 50 vetenskapsområden. Det finns många områden med samma mängd personal som teatervetenskapen, en professor och en lektor, och alla måste ha samma villkor att arrangera sin utbildning.

“Scenkonstfältet blir futtigare”

Vilka blir de konkreta följderna om teatervetenskapen krymper till ett biämne och hur syns det för den stora allmänheten? Frågan går till Linnea Stara, vd för Teaterinfo Finland.

Hon säger att förändringen för det första skulle leda till att det blir betydligt svårare om inte nästintill omöjligt att bli magister eller doktor i teatervetenskap i Finland.

Ämnet teatervetenskaper omfattar inte bara teater utan också dans, cirkus, dockteater och performance.

– Det vill säga ett flertal forskningsområden inom konst riskerar att försvinna på en och samma gång.

Finland har ett stort scenkonstfält och scenkonsten är en populär konstform. Före pandemin såldes årligen fyra miljoner biljetter till teater, dans och cirkus.

– En kompetensbrist inom det här området i fråga om stödfunktioner kan ha en effekt som också syns och märks av publiken. Jag är rädd för att scenkonstfältet blir futtigare.

Stara säger att teatern och scenkonsten är viktig eftersom den reflekterar vårt samhälle.

– Vi går förlorade om vi inte har personer som kan tolka vårt samhälle också ur ett historiskt perspektiv.

Närbild av en blond kvinna som står på en klippig strand i solskenet.
Bildtext Linnea Stara, vd för sakkunnigorganisationen Tinfo, befarar att scenkonstfältet kan bli futtigare.

Vad jobbar teatervetare med?

Stara blev själv magister i teatervetenskap från HU 2013 och har länge varit doktorand i teatervetenskap. Hon har jobbat som kritiker, dramaturg vid Svenska Teatern och har även själv undervisat i teatervetenskap vid HU och på Teaterhögskolan.

Hennes egna kurskamrater som blivit färdiga magistrar eller doktorer i teatervetenskap arbetar inom olika intresseorganisationer, inom teatrar, som teaterchefer, administrativa chefer, producenter, pressansvariga, dramaturger eller i andra stödpositioner inom scenkonsten.

Andra har fortsatt som forskare eller inom medier, på museer, inom olika statliga organisationer eller som modersmålslärare.

– Om teaterkonstlinjen krymper till ett biämne kan det i längden innebära att vi inte får sakkunniga personer till scenkonstfältet eller till samhället i stort.

Adress till universitet

För att försöka ändra på förslaget och bevara teaterforskningen vid Helsingfors universitet har Tinfo samlat en namninsamling. Den har fått nästan 3 400 namnteckningar från Europa och resten av världen.

– Vi kommer nu att begära om en audiens hos universitetets ledning och hoppas kunna överräcka namninsamlingen till dem den här veckan, säger Stara och fortsätter:

– Vi hoppas att den får ledningen att se hur brett understödet för teatervetenskapen är och hur stor oro folk känner inför konstforskningen i stort och konstforskningens framtid i Finland.

Samarbete med andra universitet?

Både Hiidenmaa och Rosenberg tror ändå att det skulle finnas möjligheter till ett utökat samarbete med andra universitet i Finland.

– Det är inte lätt att arrangera undervisningen tillsammans med till exempel Konstuniversitetet, men någonting kunde vi göra tillsammans, säger Hiidenmaa.

– Det är lite annorlunda forskning vid Konstuniversitetet, men det kanske är två sidor av samma mynt, säger Rosenberg.

Linnea Stara är däremot mer tveksam.

– Samarbete finns redan men det finns uppenbara utmaningar. Om man är konstnär söker man sig till en konsthögskola där man kan uttrycka sin egen kreativitet. Teatervetenskap är mer lagt för det akademiska. Det här är jätteviktigt att ta i beaktande.