Hoppa till huvudinnehåll

Östnyland

Borgåbor som jobbar inom vården om välfärdsområdesvalet: Servicen ska finnas nära och fler vårdare behövs

Uppdaterad 14.01.2022 14:30.
En kvinna i vinterjacka och munskydd står utanför ingången till ett servicehem.
Bildtext Margita Vilén hoppas att de som ska styra det nya välfärdsområdet ser det som en helhet.

Vi har pratat med Borgåbor som jobbar inom vården om vilka frågor de vill lyfta upp inför det kommande valet. Bland annat service för äldre, valfrihet och att servicen ska finnas nära är saker de funderat på.

– Befolkningen blir ju äldre. Då behövs det mer olika platser för äldre; serviceboenden, service för dem som vill bo hemma, kanske någon kombination av båda. Det är en grej som jag tycker är viktig, säger Margita Vilén.

Hon jobbar som närvårdare på Svalåkerns servicehem i Borgå, på gruppboendet Oscar i husets andra våning.

En sak som hon tycker borde förbättras inom vården är att man inte skulle vara tvungen att sköta så många saker, som att boka tider, digitalt. Det är svårt för många äldre.

En kvinna i vinterkläder och vitt munskydd står utomhus bredvid ett staket med en stor skylt där det står Svalåkerns servicehem.
Bildtext Margita Vilén jobbar på Svalåkerns servicehem, ett serviceboende med 60 platser. På grund av coronaläget träffades vi ute på gården.

En annan sak som är viktig för Vilén är att servicen ska finnas nära.

– Alla har inte möjlighet till bil eller att någon skjutsar dem. När folk blir äldre så kanske körkortet inte är i kraft heller. Jag förstår nog att det inte ute i periferin alltid går att ha allt nära, men att man skulle försöka åtminstone, önskar Vilén.

Det finns också saker som fungerar, och som hon hoppas man tar vara på i det nya systemet.

– Personalen är förstås utmärkt. Många är tvåspråkiga och det är en sak som är viktig för svenskspråkiga, att man får service på svenska.

Enligt Vilén har personalen också bra utbildning, och deras kompetens utvecklas hela tiden med kurser och vidareutbildning.

Hon har alltid tyckt det är viktigt att rösta när det är valdags.

– Framförallt nu när det är en helt ny grej så tycker jag det är jätteviktigt att rösta, säger Vilén.

Hon brukar använda valkompassen när hon väljer kandidat och berättar att hon redan vet vem hon ska rösta på.

I valet får man rösta på en kandidat från vilken som helst av kommunerna och städerna som hör till det egna välfärdsområdet. För Vilén är det ingen skillnad om hennes kandidat är Borgåbo eller inte. Hon önskar att de som blir invalda i välfärdsområdesfullmäktige ser området som en helhet och inte fokuserar enbart på centrum.

– Vi är ett område och inte små områden som det nu har varit. Servicen ska vara likvärdig för alla, konstaterar Vilén.

Mer vårdpersonal behövs

– Det behövs mera resurser till äldre personer för de blir just nu på sidan om. Deras vård skulle kunna förbättras. Det är hela tiden personalbrist på grund av att vårdyrket är ganska tungt, säger Abgar Pogossov.

Han studerar till närvårdare via läroavtal vid yrkesinstitutet Prakticum och jobbar inom hemvården i Borgå. Han vill fortsätta där också efter att han blir klar med studierna senare i vår.

Egentligen hade Pogossov inte tänkt sig en framtid som närvårdare. Tidigare jobbade han länge med kundbetjäning.

– När coronaviruset kom till Finland så miste många arbetet och för att inte bara bli och sitta hemma tänkte jag att jag måste hitta på någonting. Min fru är närvårdare så jag fick lite inspiration därifrån, säger Pogossov.

Han trivs med sitt jobb inom hemvården men tycker arbetet skulle kunna vara fördelat på fler personer.

– Ibland har det varit situationer där en kollega plötsligt blir sjuk, och så får man ta sig från Norike till Pellinge eller från Pellinge till Emsalö för att hjälpa till med besöken. Där syns bristen på personal. Det har ju också med det att göra att arbetet inte lockar så mycket, lönen motsvarar inte hur mycket vi gör.

En man i vinterjacka och svart munskydd står på en snöig gård. I bakgrunden syns en gata och några småhus.
Bildtext Borgåbon Abgar Pogossov är snart utexaminerad närvårdare. Han hoppas politikerna som ska leda det nya välfärdsområdet gör sitt bästa och försöker hålla sina löften.

En annan sak Pogossov skulle vilja ha bättring på är antalet bäddplatser.

– Vi har märkt att läget med vårdavdelningar är jättedåligt i Borgå just nu. Många äldre klarar inte sig hemma. De blir skickade till jouren vid sjukhuset. Sjukhuset har inte platser så de blir skickade till Näse, men i Näse finns det inte platser heller. Det borde förbättras.

Är det för mycket fokus på att folk ska bo hemma så länge som möjligt? Borde de tidigare få en plats på ett boende eller mer hjälp?

– Det är helt individuellt. Vi gör utvärderingar och diskuterar med anhöriga. Om vi tycker att personen inte längre klarar sig hemma så försöker vi få personen till ett servicehem, men det är otroligt långa köer just nu. Det finns inga platser, och det är det största problemet.

Har du någon tanke om hur man kan lösa det här? Bygga fler servicehem, eller vad kan man göra?

– Genom att bygga fler servicehem kanske jo, men det handlar också om kvaliteten på servicehemmet. Det här är bara min åsikt, men då återkommer man igen till det här med att lönerna måste motsvara arbetet man gör, säger Pogossov.

Bild på ett matbord med en smörgås och en blodtrycksmätare.
Bildtext Hemvårdarjobbet kan vara tungt men det är också givande, enligt Pogossov. Arkivbild.

Han upplever att lönen inte motsvarar allt arbete och ansvar, och det är lätt hänt att man blir utbränd om man försöker tänja ut sig åt alla håll.

– Som läroavtalsstuderande gör jag precis samma arbete som en färdig närvårdare, för det finns inte personal.

Pogossov berättar att han tillsammans med kollegorna har funderat på vad man kan göra åt det här. Förutom att höja lönerna borde också hemvårdens och anstaltsvårdens rykte förbättras, så att fler skulle söka sig till de arbetsplatserna.

Innan Pogossov själv började jobba inom hemvården i Borgå fick han höra av andra att det är ett hemskt arbete. Visst kan det vara tungt, men han tycker det finns fler positiva än negativa sidor med jobbet som hemvårdare. Pogossov gillar till exempel att arbetet är ganska självständigt.

– Man ska inte ta för givet att det här yrket är så hemskt som alla tror. Man behöver ju inte alltid jobba för kommunen, det finns ju många olika platser som kan passa för vem som helst. Det är bara att hitta rätt plats, säger Pogossov.

Pogossovs kandidat ska vara bestämd och inte ge upp

På frågan om vad man borde ta vara på och ta med sig till det nya vårdområdet svarar Pogossov, liksom Vilén, att vårdpersonalens språkkunskaper är bra. När arbetslistorna görs ser cheferna till att äldre som talar svenska får betjäning på sitt modersmål.

En annan bra sak är att man försöker se till så klienten alltid får en bekant vårdare på besök.

– Man försöker ju sikta på att det ska vara stadigvarande personal för att seniorer ska kunna lita på de vårdare som kommer regelbundet.

Pogossov minns själv från sin första tid inom hemvården att klienterna kunde vara lite fundersamma och skeptiska till honom, en ny person som dök upp i deras hem.

– Men sedan när det hade gått några veckor så blev reaktionerna att 'hej det är du igen, när kommer du tillbaka?'. Det tycker jag skulle vara någonting att hålla fast vid, att försöka få arbetstagarna att stanna kvar och att ge den bästa betjäningen man bara klarar av. Nu för tillfället tycker jag Borgå hemvård gör det, säger Pogossov.

Man ska inte ta för givet att det här yrket är så hemskt som alla tror

― Abgar Pogossov om att hemvårdaryrket, som han trivs med, behöver få ett bättre rykte

Nu har vi mest talat om vad som fungerar eller inte funderar inom äldrevården, men Pogossov använder ju också servicen själv. Han tycker väntetiderna vid vårdcentralerna och jouren är för långa.

– Två veckor före julen var jag på jouren vid Borgå sjukhus och det fanns inte bäddplatser för alla. Patienter med dropp satte i väntrummet. Någonting måste göras, man tappar ju snart förtroendet för vårdsystemet utanför arbetet.

Särskilt under coronatiden har sjukvården varit hårt belastad. Vid Borgå sjukhus jourmottagning kan patienterna just nu få vänta mellan ett och två dygn om det vill sig illa.

Pogossov tänker rösta på en kandidat från Borgå. Han tror de som blir inröstade är medvetna om problemen både i Borgå och andra kommuner.

– De ska försöka lösa det på bästa sätt. Oberoende av om det är ett litet barn eller en senior så ska alla kunna få vård utan att behöva vänta och lida långa tider.

Det är viktigt för Pogossov att hans kandidat är bestämd, någon som inte ger upp lätt.

– Det ska vara en sådan människa som på riktigt håller sitt löfte, står på sina ben och försöker göra sitt bästa.

Valfrihet viktig för företagare

Ann-Kristin Sandström har jobbat som fysioterapeut i över 30 år. Vi träffas utanför hennes arbetsplats, en privat fysioterapiklinik i Borgå.

– För oss som är företagare inom vårdbranschen så är nog valbarheten viktig, att man i framtiden ska kunna få välja var man vill bli omskött. Det skulle kunna finnas mera samarbete mellan företagen och välfärdsområdet, kanske i form av servicesedlar som folk kan använda, säger Sandström.

Hur fungerar det nu?

– Vi har jättelite samarbete med staden, de sköter de flesta av sina egna klienter. Vår största uppdragsgivare är Folkpensionsanstalten, säger Sandström.

På basis av vad hon hört av klienter som söker vård, så tycker Sandström att vårdgarantin borde förbättras så man lättare skulle få hjälp. Hon tycker också att man snabbare borde få hjälp av ett mångprofessionellt team om det behövs.

– Det tycker jag är viktigt.

När människor väl har kommit in i systemet och får hjälp så tycker Sandström det brukar fungera bra.

Hon röstar gärna på en Borgåbo, men å andra sidan spelar kommunen inte så stor roll om personen är väl insatt och kan sin sak.

– Att kandidaten också förespråkar valbarheten, det är nog viktigast för mig.

En kvinna i röd vinterjacka står utanför ett hus. Bakom henne, på husväggen, finns en skylt där det står Neuropoint fysioterapi.
Bildtext För Sandström är det inte så stor skillnad vilken stad eller kommun hennes kandidat kommer ifrån, bara personen delar hennes värderingar.

Vad önskar du av dem som blir invalda?

– Förstås att de får saker gjorda och att de håller det de lovar i valet.

Sandström har märkt att många inte riktigt vet vad valet går ut på och hon tycker det behövs mer information, till exempel via media.

– Folk behöver veta mer om vad välfärdsområdet innebär. Så att folk är medvetna om att det kan bli stora förändringar.

Diskussion om artikeln