Rekordhögt elpris i fjol – kalla dagar kan ge nya pristoppar

Utsläppen minskade inte, trots att de förnybara energikällorna stod för en större andel av elproduktionen än förut. Orsaken var att dyr gas byttes ut mot stenkol.

Elpriset var rekordhögt i fjol, visar Energiindustrins statistik. Börspriset var i medeltal 72 euro per megawattimme år 2021, då det har legat mellan 30 och 50 euro de senaste åren.

"Börspriserna har varit högre än någonsin förut. Nya pristoppar är möjliga om det blir riktigt kallt", säger verkställande direktör Jukka Leskelä i ett pressmeddelande.

En orsak till de höga priserna är att ekonomin har återhämtat sig snabbare än väntat efter coronakrisen, vilket har fått elkonsumtionen att stiga till motsvarande nivåer som före pandemin. En annan orsak är att vintern har varit kall.

Stenkol i stället för gas

Elproduktionen bestod till 87 procent av fossilfria energikällor, vilket är mer än någonsin tidigare.

Mot slutet av året ökade ändå efterfrågan på el samtidigt som gaspriserna steg, vilket ledde till att en stor del av elen producerades med stenkol. Därför ligger utsläppen på ungefär samma nivå som tidigare år.

"Fenomenet är ändå kortsiktigt, eftersom användningen av stenkol i praktiken kommer att upphöra de närmaste åren", säger Leskelä.

Korrigering 14.1 kl 12.55: Elproduktionen bestod till 87 procent av fossilfria energikällor, inte förnybara.