Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

De korrumperade makthavarna i Kazakstan har bäddat för oroligheter genom att använda landets enorma rikedomar för att berika sig själva

Säkerhetsstyrkor i Kazakstan.
Bildtext Över 160 människor dödades då demonstrationerna i flera stora städer kvästes.

Efter protesterna som krävde 160 liv har ordningen i Kazakstan har nu återställts, enligt president Kasym-Zjomart Tokajev. Men det pågår en omfördelning av makten i landet och inget säger att oroligheterna är förbi för gott.

Oroligheterna i Kazakstan blossade upp som genom ett blixtnedslag och spred sig snabbt i hela det enorma landet. Det som började som protester bland arbetare vid oljeindustrin i landets västra del lockade ut sådana som ville klaga på prishöjningarna, men också dem som ville skapa förvirring och uppvigla till våld.

Bilden av vad som egentligen hände är grumlig eftersom informationsflödet styrs av dem som har makten, men det står klart att det är en helhet med många inslag, både civilt fredliga och mera organiserade och våldsbenägna.

I huvudstaden Nur-Sultan har situationen varit mer eller mindre lugn och invånarna har närmast märkt av undantagstillståndet då internet-förbindelserna titt och tätt har brutits.

I den tidigare huvudstaden Almaty är det värre, där är förödelsen stor och de dödade och skadade många. Officiella uppgifter gör gällande att 164 personer har dödats, men det är svårt att veta om de döda i själva verket är betydligt flera.

Minst 10 000 har gripits av polisen och sitter nu fängslade.

Ett hav med demonstranter. I mitten en ljus bil med demonstranter på.
Bildtext Oroligheterna började i landets västra del men spred sig snabbt till stora städer, inklusive till landets största stad Almaty, där upplopp utbröt och polisen öppnade eld.

Både så kallat vanligt folk och agitatorer

Enligt ögonvittnesrapporter från Almaty var det ett blandat gäng som drog ut i protester. Där fanns obeväpnade stadsbor som var upprörda över de höga levnadskostnaderna, men också skumma typer med vapen. Det talas om att där skulle ha varit sådana som kämpar mot den nuvarande maktklanen, islamistiska terrorister som hade hållit sig gömda i bergen, och andra obestämbara orosmakare.

Borgmästaren i Almaty har mångordigt förklarat att demonstranterna var så väl beväpnade att stadens egna styrkor inte kunde stå emot dem. Därför ska skadegörelsen ha blivit så stor. Det kan ligga sanning i det, men det kan lika väl vara ett försök att smita undan ansvaret.

Tokajev regerar med Putins hjälp

Det som står klart är att Kassym-Zjomart Tokajev, som blev president våren 2019, nu har tagit totalkontroll över makten i Kazakstan. Och det har han gjort med stort stöd av sin vän i väster, Rysslands president Vladimir Putin.

Då de kazakstanska säkerhetsorganen inte själva klarade av att stävja protesterna bad Tokajev om hjälp, och Putin var inte sen att sända in ryska soldater, som kallades fredsbevarare. Nu ser det ut som om de kan återvända hem.

Det betyder emellertid inte att Ryssland släpper greppet om Kazakstan, snarast tvärtom. Samarbetet inom de ryskstyrda gemensamma organen, tullunionen, den kollektiva säkerhetsorganisationen, och de fria staternas förbund, blir än intensivare. Ryssland kräver solidaritet och trohet i utbyte mot den hjälp Kazakstan nu fick.

Också den andra stora grannen, Kina, följer med hökblick det som pågår i Kazakstan. Kinas ledning har redan gratulerat president Tokajev till att han så beslutsamt slog ned protesterna. Man lovar också utökat samarbete ”för att främja laglighet och säkerhet” i Kazakstan.

Kina importerar 20 procent av sin naturgas från eller via Kazakstan och har dessutom gjort stora investeringar i landet. Kina och Ryssland är Kazakstans viktigaste handelspartner.

Var är Nursultan Nazarbajev?

Landets förre, långvarige president Nursultan Nazarbajev har försvunnit ur blickfånget efter att oroligheterna började.

Han är nu 81 år gammal och har i praktiken lett landet i 35 år. Han blev premiärminister redan under Sovjettiden, och då Kazakstan blev en självständig stat blev han president. Hans grepp om landet och makten blev med åren allt hårdare och han hade inget emot att skapa en kult kring sin egen person.

Till den kultbildningen hör att huvudstaden Astana år 2019 döptes om till Nur-Sultan. I centrum av staden finns ett högt torn och i toppen av tornet en rund sal. I mitten av den salen finns en avgjutning av Nazarbajevs hand i guld. Det anses bringa lycka att lägga sin hand i avgjutningen. Om man önskar något samtidigt ska önskan gå i uppfyllelse, utlovar skyltar i tornet.

En stor skorstensliknande byggnad i Nur-Sultan.
Bildtext Fantasifull arkitektur i huvudstaden Nur-Sultan.

Då diskussionerna kring vem som en dag ska efterträda honom blev allt ivrigare utsåg Nazarbajev Kassym-Zjomart Tokajev till president, medan själv själv tog titeln Elbasy, eller Folkets ledare. Han höll också posten som ledare för landets säkerhetsråd på livstid. Men nu har Tokajev petat honom från det jobbet.

Det pågår spekulationer om var Nazarbajev befinner sig och om han ens lever längre. Hans pressekreterare har på Twitter skrivit att Nazarbajev mår bra och är i Kazakstan, men inga nya bilder eller ljudupptagningar har publicerats.

Nazarbajevs dotter Dariga, som är medlem i landets parlament, dök inte upp på årets första session. Hennes pressekreterare meddelade att hon har testat positivt för covid-19.

Stora skillnader mellan fattiga och rika

Läget är alltså det att det pågår en omfördelning av makten i Kazakstan och inget säger att oroligheterna är förbi för gott.

Det finns nämligen mycket att protestera mot.

Kazakstan har enorma naturresurser. Där finns bland annat olja, kol och naturgas, men också så gott som alla värdefulla metaller man kan tänka sig. Också lantbruksproduktionen är omfattande.

Däremot finns det knappt alls någon skog i landet, som till stora delar består av stäpp och berg.

En kvinna går på en landsväg i Kazakstan.
Bildtext Kazakstan är glest bebyggt och består till stora delar av stäpp.

Inkomsterna från rikedomarna går i väldigt få fickor och skillnaderna i levnadsstandard är mycket stora. Magnifik arkitektur och guldbelagda statyer i de stora städerna står i kontrast till små kåkar och anspråkslösa odlingar i byarna.

Korruptionen är omfattande och makt och höga poster fördelas utgående från släktskap och affärsförbindelser. Landet har inte sett fria och rättvisa val under hela sin självständighet.

Oppositionspolitiker, journalister, medborgaraktivister och fackföreningsaktiva grips och döms ofta på oklara grunder till fängelse. I fängelser förekommer tortyr och misshandel.

Blandad befolkning

Fattigdomen leder till utsiktslöshet och då befolkningen är mycket ung, hälften är yngre än trettio år, finns det många som är lätt byte för extremrörelser som erbjuder lätta lösningar på svåra problem.

Kazakstan är ett jättestort land som med sina 2,7 miljoner kvadratkilometer yta är det världens nionde största land. Befolkningen är i stället liten, bara omkring nitton miljoner. Av dem bor knappt 60 procent i städer och resten i små byar på landet.

Städernas befolkning ökar stadigt, men det sker på ett ovanligt sätt. I de flesta länder ser man en stor flyttningsrörelse från landsbygden till städer, men i Kazakstan har städerna vuxit genom inflyttning från utlandet.

Genom landets historia har de enorma naturrikedomarna lockat utlänningar och i början av 1900-talet trängdes kazak-befolkningen undan av ryssar, ukrainare och tyskar.

Det var först i samband med Sovjetunionens fall som Kazakstan åter fick en kazakisk majoritet. I dag är cirka 67 procent av befolkningen kazaker och 20 procent ryssar. Ryssland var jämsides med kazakiska officiellt språk i landet. Nu är kazakiskan det enda officiella språket, men ryskan är väldigt utbred och talas i hela landet.

Omkring 70 procent av befolkningen i Kazakstan tillhör islam, av dem är de flesta sunnimuslimer.

Bland de 26 procent som är kristna hör de flesta till den ortodoxa kyrkan.

Det finns dessutom ett starkt klantänkande i landet, men räknar med tre stora klaner: den norra, den sydliga och den västliga.